Mot bakgrund av diskussionen om globaliseringens följder undersöker avhandlingen fyra svenska företag som får nya utländska ägare och ställer sig frågan om vad det egentligen är som gör att svenska medarbetare accepterar förändringar i sin arbetssituation. Frågan handlar om intern legitimitet, det informella mandat att leda och verka som en ny ägare behöver för att kunna driva företaget med stöd av medarbetarna i stället för att utkämpa en kamp emot dem. Kulturkrockar har blivit ett modeord i globaliseringens tidevarv. Men det är inte särskilt ofta som vi tänker på vad utländska företag möter när de etablerar sig i Sverige. Avhandlingen visar på ett särskilt svenskt norm- och värderingssammanhang som man måste beakta för att vinna intern legitimitet. De svenska medarbetarna tycks kräva ett stort mått av delaktighet och möjlighet att påverka det egna arbetet, vilket bygger på en särskild syn på vad som är rätt och fel i arbetskontexten. Det är tydligt att värderingar om frihet, jämlikhet, inflytande och respekt för den enskilde bildar ett mönster som ger en särskild förväntan på hur arbetssituationen ska se ut. Innebörden av detta är viktig för en ny utländsk ägare att förstå för att kunna skapa en god relation till medarbetarna och för att kunna integrera svenska företag på ett smidigt sätt. För att få intern legitimitet bland svenska medarbetare måste man som ägare uppfylla flera förutsättningar. Medarbetarna värderar de nya ägarna utifrån direkta erfarenheter av förändringar men också utifrån nationella stereotyper. Det visar sig att förändringar av själva arbetsinnehållet är svårare att acceptera än förändringar av rutiner och organisationens utseende. Detta har att göra med en utmaning av själva meningen med arbetet är svårare än förändringar av dess yttre former. Nyckeln till den interna legitimiteten finns i ett antal faktorer som avhandlingen identifierar. Organisatorisk autonomi, att kunna behålla en viss frihet och ett inflytande över den egna arbetssituationen, är viktigt, liksom att köparen motsvarar ofta högt ställda krav på kunskap och kompetens som kan komma den svenska organisationen till del. Identifikation är ett annat nyckelord. Köparen måste ha status, och här ser man en nationell rangordning. Ju mindre kunskap man har om de nya utländska ägarna, desto större vikt får nationella stereotyper. Här tycks anglosaxiska länder har högre status bland de svenska medarbetarna än Tyskland och Finland. Samtidigt spelar ekonomiska realiteter roll. Förändringar motiveras ofta med hänvisning till en marknadsekonomisk logik som många medarbetare är beredda att acceptera. Dessutom spelar den personliga målbilden roll. Att kunna utvecklas i yrkesrollen eller göra karriär i en internationell organisation lockar medarbetarna, och om detta kan erbjudas är tendensen till acceptans av den nya ordningen större . / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hhs-499 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Frostenson, Magnus |
| Publisher | Handelshögskolan i Stockholm, Centrum för Etik och Ekonomi (CEE), Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan (EFI) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds