<p>Since the middle of the last decade many examples av unsustainable business activities has been revealed, while media and NGOs have shown the public that many companies have failed to take a social and environmental responsibility. Scandals involving corrupt leaders, unacceptable bonus systems and discrepancies in many company's production conditions, has unfortunately become more common. This has lead to an intense debate about company responsibility towards society, in which there are many opinions both for and against a greater responsibility. </p><p>The concept Corporate Social Responsibility (CSR) has arisen as a counterforce against corporate negligence and is a field in witch companies can improve their social and environmental impact on society. CSR is an umbrella term for companies economical, ethical, social and environmental responsibilities and the concept has no univocal definition. The aim with this essay is therefore thru a qualitative method, to try and describe the concept of CSR's  broad meaning. Many companies across the world are today working with CSR. To illustrate how the concept can be interpreted, this essay also contains a section that describes the two clothing companies Odd Molly and WeSCs interpretations of CSR.</p><p>Companies today work with CSR mainly because of two reasons that both have a consequential approach, where the consequences of the company's actions are supposed to be as good as possible, so that the company will gain competitive benefits on the market. The main reason companies work with CSR, is that many costumers today prefer to buy products and services from companies who take a wider responsibility towards society. The second reason is that many companies are afraid to receive a media focus that will reflect negatively over their businesses. To minimize the chances of being reviewed by media, many companies therefore choose to work with CSR "silently", which the survey of Odd Molly and WeSCs CSR-work exemplifies.</p> / <p>Sedan mitten på förra seklet har många exempel på ohållbart företagande uppdagats, då media och NGOs visat allmänheten att många företag brustit i sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. Skandaler med korrupta chefer, orimliga chefsbonusar och brister i många fabrikers produktionsförhållanden har tyvärr blivit allt vanligare. Detta har lett till en intensiv debatt kring företagens ansvarstagande i samhället, inom vilken det finns åsikter både för och emot ett ökat ansvarstagande. </p><p>Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som en motkraft till företagens ansvarslöshet och är ett arbetsområde inom vilket företag kan arbeta för att utöka sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. CSR är ett paraplybegrepp för företagens ekonomiska, etiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande och begreppet har ingen entydig definition. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvalitativ metod försöka redogöra för begreppet CSR mångbottnade betydelse. Många företag världen över arbetar idag med CSR och för att illustrera hur begreppet kan tolkas innehåller uppsatsen ett avsnitt som redogör för klädföretagen Odd Molly och WeSCs tolkningar av begreppet.</p><p>Att företag idag arbetar med CSR har främst två anledningar som båda innebär ett konsekvensetiskt synsätt, där konsekvenserna av företagets agerande ska bli så bra som möjligt, så att företaget ska kunna vinna konkurrensfördelar. Det första skälet till att företag arbetar med CSR, är att många kunder idag föredrar att handla produkter och tjänster av företag som tar ett ökat samhällsansvar. Den andra anledningen är att många företag är rädda för att få ett medialt fokus som reflekterar negativt över verksamheten. För att minska sina chanser att bli granskade väljer därför många företag att arbeta med CSR i "det tysta", vilket undersökningen av Odd Molly och WeSCs CSR-arbete även bekräftar.</p>

Since the middle of the last decade many examples av unsustainable business activities has been revealed, while media and NGOs have shown the public that many companies have failed to take a social and environmental responsibility. Scandals involving corrupt leaders, unacceptable bonus systems and discrepancies in many company's production conditions, has unfortunately become more common. This has lead to an intense debate about company responsibility towards society, in which there are many opinions both for and against a greater responsibility.  The concept Corporate Social Responsibility (CSR) has arisen as a counterforce against corporate negligence and is a field in witch companies can improve their social and environmental impact on society. CSR is an umbrella term for companies economical, ethical, social and environmental responsibilities and the concept has no univocal definition. The aim with this essay is therefore thru a qualitative method, to try and describe the concept of CSR's  broad meaning. Many companies across the world are today working with CSR. To illustrate how the concept can be interpreted, this essay also contains a section that describes the two clothing companies Odd Molly and WeSCs interpretations of CSR. Companies today work with CSR mainly because of two reasons that both have a consequential approach, where the consequences of the company's actions are supposed to be as good as possible, so that the company will gain competitive benefits on the market. The main reason companies work with CSR, is that many costumers today prefer to buy products and services from companies who take a wider responsibility towards society. The second reason is that many companies are afraid to receive a media focus that will reflect negatively over their businesses. To minimize the chances of being reviewed by media, many companies therefore choose to work with CSR "silently", which the survey of Odd Molly and WeSCs CSR-work exemplifies. / Sedan mitten på förra seklet har många exempel på ohållbart företagande uppdagats, då media och NGOs visat allmänheten att många företag brustit i sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. Skandaler med korrupta chefer, orimliga chefsbonusar och brister i många fabrikers produktionsförhållanden har tyvärr blivit allt vanligare. Detta har lett till en intensiv debatt kring företagens ansvarstagande i samhället, inom vilken det finns åsikter både för och emot ett ökat ansvarstagande.  Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som en motkraft till företagens ansvarslöshet och är ett arbetsområde inom vilket företag kan arbeta för att utöka sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. CSR är ett paraplybegrepp för företagens ekonomiska, etiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande och begreppet har ingen entydig definition. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvalitativ metod försöka redogöra för begreppet CSR mångbottnade betydelse. Många företag världen över arbetar idag med CSR och för att illustrera hur begreppet kan tolkas innehåller uppsatsen ett avsnitt som redogör för klädföretagen Odd Molly och WeSCs tolkningar av begreppet. Att företag idag arbetar med CSR har främst två anledningar som båda innebär ett konsekvensetiskt synsätt, där konsekvenserna av företagets agerande ska bli så bra som möjligt, så att företaget ska kunna vinna konkurrensfördelar. Det första skälet till att företag arbetar med CSR, är att många kunder idag föredrar att handla produkter och tjänster av företag som tar ett ökat samhällsansvar. Den andra anledningen är att många företag är rädda för att få ett medialt fokus som reflekterar negativt över verksamheten. För att minska sina chanser att bli granskade väljer därför många företag att arbeta med CSR i "det tysta", vilket undersökningen av Odd Molly och WeSCs CSR-arbete även bekräftar.

<p>Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar. Frågeställningarna var: hur upplever de anställda sina egna personliga etiska åsikter i relation till företagets? Hur upplever de anställda skapandet av de etiska riktlinjerna? Hur upplever de anställda arbetet med etiska riktlinjer på företaget? Hur upplever de anställda att de etiska riktlinjerna används i det dagliga arbetet? Skiljer sig ovanstående upplevelser mellan avdelningarna och vad kan eventuella skillnader och likheter bero på?</p><p>Tidigare forskning granskades och teorier valdes ut inom områdena motiv till etiska riktlinjer, etik påverkan, normer för etiska beslut i företag, intressenter, stöd för etiskt handlande, organisationskultur och gruppstorlek. En kvalitativ metod användes i undersökningen och tio intervjuer genomfördes med representanter från avdelningarna. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskategorisering. Huvudresultatet visade att de anställdas upplevelser av de etiska riktlinjerna inom frågeställningarna ”arbetet med” och ”användandet av” de etiska riktlinjerna skilde sig i hög grad med hänseende av om de var anställda på en administrativ eller praktisk avdelning, hade avdelningsansvar eller var vanligt anställda samt var anställd på en stor eller liten avdelning. Det var i hög grad liknande uppfattningar inom frågeställningarna ”personliga etiska åsikter i relation till företagets” och ”skapandet av etiska riktlinjer”.</p>

Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar. Frågeställningarna var: hur upplever de anställda sina egna personliga etiska åsikter i relation till företagets? Hur upplever de anställda skapandet av de etiska riktlinjerna? Hur upplever de anställda arbetet med etiska riktlinjer på företaget? Hur upplever de anställda att de etiska riktlinjerna används i det dagliga arbetet? Skiljer sig ovanstående upplevelser mellan avdelningarna och vad kan eventuella skillnader och likheter bero på? Tidigare forskning granskades och teorier valdes ut inom områdena motiv till etiska riktlinjer, etik påverkan, normer för etiska beslut i företag, intressenter, stöd för etiskt handlande, organisationskultur och gruppstorlek. En kvalitativ metod användes i undersökningen och tio intervjuer genomfördes med representanter från avdelningarna. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskategorisering. Huvudresultatet visade att de anställdas upplevelser av de etiska riktlinjerna inom frågeställningarna ”arbetet med” och ”användandet av” de etiska riktlinjerna skilde sig i hög grad med hänseende av om de var anställda på en administrativ eller praktisk avdelning, hade avdelningsansvar eller var vanligt anställda samt var anställd på en stor eller liten avdelning. Det var i hög grad liknande uppfattningar inom frågeställningarna ”personliga etiska åsikter i relation till företagets” och ”skapandet av etiska riktlinjer”.

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget. Att skapa ett etiskt starkt företag är dock en komplicerad process.Enligt vår undersökning finns det inga belägg för att etiska riktlinjer skulle ignoreras av medarbetare. En risk, som har vi har observerat under vår studie är snarare att etiska riktlinjer ses, som självklara. De ses, som något som inte behöver diskuteras. Riktlinjerna utsätts inte för någon kritisk diskussion. Detta resultat gör det ännu viktigare att etiska riktlinjer kommuniceras mellan samtliga nivåer i företaget. Speciellt om syftet är att skapa ett etiskt enhetligt företag.För att kunna skapa ett etiskt starkt företag är det betydelsefullt att företaget efterlever sina etiska riktlinjer. Vi märkte dock under vår studie att inte alla företag har tydliga arbetsprocesser för uppföljning av etiska riktlinjer. Något, som gör det ännu viktigare att etiska frågor tas upp i diskussioner mellan medarbetare och chefer. Särskilt viktigt är det i syftet att redogöra för medarbetare i olika positioner på vilket sätt företagets etiska riktlinjer är en del av deras vardagliga arbete. I samband med kommunicering av etiska riktlinjer bör chefer och medarbetare även lägga märke till de outtalade och företagskulturrelaterade etiska riktlinjerna. Chefer och medarbetare måste vara medvetna om de riktlinjer, som sitter i väggarna samt på vilket sätt de skiljer sig från de nedskrivna reglerna. På så sätt kan ledningen skapa en helhetsbild på vilken etisk grund företaget har i dagsläget. Det blir i sin tur ett avgörande steg för företagets agerande i processen att bilda ett etiskt företag. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.</p><p>Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts. Resultatet bygger på de två utförda intervjuerna med If och Ledarna. I analysen jämförs den empiriska studien med det teoretiska materialet, som sedan leder till uppsatsens slutsatser.</p><p>Resultat & slutsats: Vår uppsats visar att det behövs olika former av stöd vid implementeringen av de etiska riktlinjerna. Litteraturen fokuserar mer på formella stöd än den verklighet vi har undersökt. Ledningens och chefernas engagemang och intresse har stor betydelse för implementeringsarbetets resultat. Det är även viktigt att cheferna föregår med gott exempel och agerar efter organisationens uttalade riktlinjer och värderingar. Personer från alla företagets nivåer bör involveras vid framtagandet av de etiska riktlinjerna, vilket inte är vanligt i verkligheten.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats behandlar implementering av etiska riktlinjer samt ledningens roll i detta arbete. Vi tycker att det vore intressant att även undersöka hur medarbetarna ser på implementeringsarbetet och hur det bör utformas.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med denna studie är att öka medvetenheten runt etiska riktlinjer och hur dessa implementeras i den dagliga verksamheten. Vi hoppas att många tar del av vår studie och att de som läser uppsatsen får en fördjupad kunskap och blir inspirerade att fortsätta forska inom detta ämne. Vi tror att etiska riktlinjer och implementeringsarbete kommer bli allt vanligare i framtiden och anser därför att denna uppsats kan bidra med intressant och värdefull kunskap inom detta område.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process. Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts. Resultatet bygger på de två utförda intervjuerna med If och Ledarna. I analysen jämförs den empiriska studien med det teoretiska materialet, som sedan leder till uppsatsens slutsatser. Resultat &amp; slutsats: Vår uppsats visar att det behövs olika former av stöd vid implementeringen av de etiska riktlinjerna. Litteraturen fokuserar mer på formella stöd än den verklighet vi har undersökt. Ledningens och chefernas engagemang och intresse har stor betydelse för implementeringsarbetets resultat. Det är även viktigt att cheferna föregår med gott exempel och agerar efter organisationens uttalade riktlinjer och värderingar. Personer från alla företagets nivåer bör involveras vid framtagandet av de etiska riktlinjerna, vilket inte är vanligt i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats behandlar implementering av etiska riktlinjer samt ledningens roll i detta arbete. Vi tycker att det vore intressant att även undersöka hur medarbetarna ser på implementeringsarbetet och hur det bör utformas. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med denna studie är att öka medvetenheten runt etiska riktlinjer och hur dessa implementeras i den dagliga verksamheten. Vi hoppas att många tar del av vår studie och att de som läser uppsatsen får en fördjupad kunskap och blir inspirerade att fortsätta forska inom detta ämne. Vi tror att etiska riktlinjer och implementeringsarbete kommer bli allt vanligare i framtiden och anser därför att denna uppsats kan bidra med intressant och värdefull kunskap inom detta område.

<p> </p><p>Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor.</p><p>Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation. Innehållsanalysen sker med hjälp av ett kategorischema som täcker många olika delar av företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande.</p><p>Undersökningen visar att den etiska kommunikationen växt kraftigt under tidsperioden och att de flesta av de undersökta företagen idag bedriver ett väl utvecklat etiskt arbete. Kommunikationen har utvecklats från att år 1999 till största del adressera miljöfrågor till att år 2008 inkludera både sociala och ekonomiska frågor. Kommunikationens omfattning har ökat och en majoritet av företagen publicerar utöver årsredovisningen även en separat rapport som beskriver deras ansvarstagande. Tio år tidigare publicerade inget av de undersökta företagen en sådan separat rapport.</p><p>Företagen säger sig idag ta ett större ansvar för sin verksamhet och sin omvärldspåverkan. Företagen kommunicerar sitt arbete på ett mer utförligt sätt och en mer enhetlig begreppsapparat används för att beskriva det ansvarsfulla företagandet. Utvecklingen kan således sägas vara positiv ur kommunikationshänseende, då de intressenter som kommunikationen adresserar lättare kan skapa sig en bild av företagens arbete med dessa frågor idag än vad fallet var för tio år sedan.</p><p> </p>

<p> <strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong><strong>Datum: </strong>2009-05-29</p><p> <strong>Nivå:</strong> Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng</p><p><strong>Författare:</strong></p><p>Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                </p><p>Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås</p><p><strong>Handledare:</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Titel: </strong>Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.</p>

 SAMMANFATTNING Titel: Corporate Social Responsibility, Hur några svenska storbankers CSR-arbete implementerats på lokal nivå och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på samma nivå. Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hp Författare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.se Georges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.se Seminariedatum: 2010-09-30 Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetik Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några svenska storbankers CSR- arbete implementerats på lokal nivå. Dessutom vill vi även undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på det lokala planet. Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frågor samt en webbaserade enkät (Survey Monkey). Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-området implementeras på lokal nivå i form av riktlinjer, direktiv och värderingar som lokala kontorschefer tillämpar i sina dagliga verksamheter. Vi har märkt att kreditpolitiken och kreditprocessen är en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras. CSR-dokumenten är viktiga men lider likväl av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för några av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekräfta någon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid några av de lokala bankkontoren. Vad gäller effekterna har vi för några av bankerna kunnat notera ett positivt eller begränsat genomslag i de områden där de verkar. Anledningen till att vi endast kunnat notera begränsade effekter är en otillräcklig marknadsföringsbudget på lokal nivå. Vidare att det inte har funnits konkreta projekt hos en av bankerna; hos en annan bank har det inte varit omöjligt att observera några effekter alls. / ABSTRACT Title: Corporate Social Responsibility, How some major Swedish banks’ CSR work implemented at local level and which effects caused by CSR Work at the same level. Course: Master thesis in business administration, FÖA 400, 15 Swedish credits Authors: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.se Georges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.se Seminar date: 2010-09-30 Supervisor: Esbjörn Segelod Keywords: CSR, Social Responsibility, business ethics Purpose: The purpose of this paper is to examine how some major Swedish banks’ CSR work has been implemented at the local level. In addition we want also to examine the effects caused by the CSR work at the local level. Methodology: Data has been collected through interviews guided by a list of openeded questions and a webbased survey (Survey Monkey). Conclusions:   We found that group’s global policies in the field of CSR is im- plemented at the local level in the form of guidelines, directives and values that local office managers apply in their daily activities. We noticed that the credit policy and the credit process are one of the main instruments through which CSR work is implemented. There are still some lacks regarding the important internal instrument that was unintelligible for a part of local office managers. In addition, it has been impossible to confirm any implementation of CSR work for some of local bank offices. Concerning effects we noticed that some banks have a positive or a limited impact in the areas where they operate. The reason to the limited effect is a inadequate marketing budget at the local level. There was also no specific projects for one bank while it has been impossible to find effects for another bank.