Sammanfattning  Datum: 2009-05-29  Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare: Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                 Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås Handledare: Leif Carlsson Titel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer Syfte:  Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall. Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs. Nyckelord: Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.

Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor. Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation. Innehållsanalysen sker med hjälp av ett kategorischema som täcker många olika delar av företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande. Undersökningen visar att den etiska kommunikationen växt kraftigt under tidsperioden och att de flesta av de undersökta företagen idag bedriver ett väl utvecklat etiskt arbete. Kommunikationen har utvecklats från att år 1999 till största del adressera miljöfrågor till att år 2008 inkludera både sociala och ekonomiska frågor. Kommunikationens omfattning har ökat och en majoritet av företagen publicerar utöver årsredovisningen även en separat rapport som beskriver deras ansvarstagande. Tio år tidigare publicerade inget av de undersökta företagen en sådan separat rapport. Företagen säger sig idag ta ett större ansvar för sin verksamhet och sin omvärldspåverkan. Företagen kommunicerar sitt arbete på ett mer utförligt sätt och en mer enhetlig begreppsapparat används för att beskriva det ansvarsfulla företagandet. Utvecklingen kan således sägas vara positiv ur kommunikationshänseende, då de intressenter som kommunikationen adresserar lättare kan skapa sig en bild av företagens arbete med dessa frågor idag än vad fallet var för tio år sedan.

Abstract Problem: Increased information flow and augmented knowledge have together with increased competitiveness created restrictions for companies aiming not to consider the environmental and social aspects in their goals. Stakeholders have started to consider these aspects to larger extent recently. However, many companies do not see the opportunities with using an ethical approach, and whether they will benefit from it. Purpose: The purpose of the thesis is to examine how companies can benefit from practicing business ethics within the organizations, by comparing theoretical studies and empirical findings. Method: Due to the purpose, a qualitative method approach was chosen. Data were collected through semi-structured telephone interviews with all respondents. The selection of interviews consist of the three largest actors on the Swedish baby nutrition market; HIPP, Nestlé, and Semper. Conclusion: Companies benefit from applying an ethical approach, in terms of environmental and social goals into the organization. Ethics is still a complex concept, with several definitions. Companies may use the TBL model for their implementation of the two additional aspects, to make it more concrete. The ethical approach includes work beyond what is regulated and legislated. The motivational factors for companies applying ethics vary, nevertheless the stakeholders’ interest for the company increase with environmental and social aspects included in the goals. To evaluate the ethical standpoint it is important for companies to verify whether their approach is correctly made and if it accurate received. Evaluating an ethical approach is however, difficult to make due to the complexity of the concept and its intangibleness.

Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning. Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget. I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc. Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.

<p>Abstract</p><p>Problem: Increased information flow and augmented knowledge have together with increased competitiveness created restrictions for companies aiming not to consider the environmental and social aspects in their goals. Stakeholders have started to consider these aspects to larger extent recently. However, many companies do not see the opportunities with using an ethical approach, and whether they will benefit from it.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to examine how companies can benefit from practicing business ethics within the organizations, by comparing theoretical studies and empirical findings.</p><p>Method: Due to the purpose, a qualitative method approach was chosen. Data were collected through semi-structured telephone interviews with all respondents. The selection of interviews consist of the three largest actors on the Swedish baby nutrition market; HIPP, Nestlé, and Semper.</p><p>Conclusion: Companies benefit from applying an ethical approach, in terms of environmental and social goals into the organization. Ethics is still a complex concept, with several definitions. Companies may use the TBL model for their implementation of the two additional aspects, to make it more concrete. The ethical approach includes work beyond what is regulated and legislated. The motivational factors for companies applying ethics vary, nevertheless the stakeholders’ interest for the company increase with environmental and social aspects included in the goals. To evaluate the ethical standpoint it is important for companies to verify whether their approach is correctly made and if it accurate received. Evaluating an ethical approach is however, difficult to make due to the complexity of the concept and its intangibleness.</p>

<p>Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning.</p><p>Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget.</p><p>I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc.</p><p>Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.</p>

Mot bakgrund av diskussionen om globaliseringens följder undersöker avhandlingen fyra svenska företag som får nya utländska ägare och ställer sig frågan om vad det egentligen är som gör att svenska medarbetare accepterar förändringar i sin arbetssituation. Frågan handlar om intern legitimitet, det informella mandat att leda och verka som en ny ägare behöver för att kunna driva företaget med stöd av medarbetarna i stället för att utkämpa en kamp emot dem. Kulturkrockar har blivit ett modeord i globaliseringens tidevarv. Men det är inte särskilt ofta som vi tänker på vad utländska företag möter när de etablerar sig i Sverige. Avhandlingen visar på ett särskilt svenskt norm- och värderingssammanhang som man måste beakta för att vinna intern legitimitet. De svenska medarbetarna tycks kräva ett stort mått av delaktighet och möjlighet att påverka det egna arbetet, vilket bygger på en särskild syn på vad som är rätt och fel i arbetskontexten. Det är tydligt att värderingar om frihet, jämlikhet, inflytande och respekt för den enskilde bildar ett mönster som ger en särskild förväntan på hur arbetssituationen ska se ut. Innebörden av detta är viktig för en ny utländsk ägare att förstå för att kunna skapa en god relation till medarbetarna och för att kunna integrera svenska företag på ett smidigt sätt. För att få intern legitimitet bland svenska medarbetare måste man som ägare uppfylla flera förutsättningar. Medarbetarna värderar de nya ägarna utifrån direkta erfarenheter av förändringar men också utifrån nationella stereotyper. Det visar sig att förändringar av själva arbetsinnehållet är svårare att acceptera än förändringar av rutiner och organisationens utseende. Detta har att göra med en utmaning av själva meningen med arbetet är svårare än förändringar av dess yttre former. Nyckeln till den interna legitimiteten finns i ett antal faktorer som avhandlingen identifierar. Organisatorisk autonomi, att kunna behålla en viss frihet och ett inflytande över den egna arbetssituationen, är viktigt, liksom att köparen motsvarar ofta högt ställda krav på kunskap och kompetens som kan komma den svenska organisationen till del. Identifikation är ett annat nyckelord. Köparen måste ha status, och här ser man en nationell rangordning. Ju mindre kunskap man har om de nya utländska ägarna, desto större vikt får nationella stereotyper. Här tycks anglosaxiska länder har högre status bland de svenska medarbetarna än Tyskland och Finland. Samtidigt spelar ekonomiska realiteter roll. Förändringar motiveras ofta med hänvisning till en marknadsekonomisk logik som många medarbetare är beredda att acceptera. Dessutom spelar den personliga målbilden roll. Att kunna utvecklas i yrkesrollen eller göra karriär i en internationell organisation lockar medarbetarna, och om detta kan erbjudas är tendensen till acceptans av den nya ordningen större . / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006</p>

<p>With today’s public debates concerning the environmental and social issues there is a need to educate the future business leaders how to run a business in a way that can contribute to sustainability and the protection of the world’s natural resources. Therefore, the aim of this study is to investigate to what extent management master programs at the EQUIS-accredited business schools in the Nordic countries include courses which address the concepts of Business Ethics, CSR and Sustainability. This is interesting to study since existing theories suggest that there is a possibility that higher education could be a resource for sustainability since it will increase the students’ awareness about global sustainability issues, such as environmental, economical and social issues. Also since the world’s business schools educate management students how to manage businesses in the best possible way in order to maximize profit and shareholder value, and may not focus on the ethical part of the business governance.</p><p>For this study a qualitative research strategy has been used to investigate the content of several descriptions for programs and courses offered to management master students. By doing this we found which programs and courses that included the concepts Business Ethics, CSR and Sustainability or concepts resembling to these and which programs that did not include any of the concepts. The empirical findings facilitated our possibility to understand and analyze the content of the investigated management master programs. The study is based on secondary data collected from nine Nordic EQUIS-accredited business schools’ websites. The findings suggest that programs and courses including one or more of the concepts Business Ethics, CSR and Sustainability are available at all of the investigated business schools to a varying extent. Out of 40 investigated management master programs we found 19 programs that specifically mentioned one or more of the concepts Business Ethics, CSR and Sustainability in their program descriptions. The reasons why barely 50 percent of the programs include one or more of the concepts might be due to low demand from applicants, prioritization of other subjects and courses or that the schools do not consider these concepts to be important.</p><p>Key words: <em>Business Ethics, Corporate Social Responsibility, Sustainability, Sustainable Development, Sustainable Consumption, Management Master Programs</em></p>

<p>På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.</p>

<p>Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. </p><p>Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är. Denna syn kännetecknas främst av att det sociala ansvaret är knutet till företagens verksamhet samt till de intressenter som företaget interagerar med. Det främsta skälet till att ta ett socialt ansvar är att företag är beroende av goda relationer med de för dem viktigaste intressenterna. Företagens (sociala) ansvar är enligt oss att bedriva en sund verksamhet med ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart perspektiv, samt att i denna process eftersträva och söka efter möjligheter att kombinera ekonomiskt framgång med allmännytta. Detta ansvar uppfylls genom att företagsledare tar ett ansvar för att åstadkomma moraliska strukturer i företag, som främjar det allmänna bästa och möjliggör ett individuellt ansvarstagande.</p>