Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är. Denna syn kännetecknas främst av att det sociala ansvaret är knutet till företagens verksamhet samt till de intressenter som företaget interagerar med. Det främsta skälet till att ta ett socialt ansvar är att företag är beroende av goda relationer med de för dem viktigaste intressenterna. Företagens (sociala) ansvar är enligt oss att bedriva en sund verksamhet med ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart perspektiv, samt att i denna process eftersträva och söka efter möjligheter att kombinera ekonomiskt framgång med allmännytta. Detta ansvar uppfylls genom att företagsledare tar ett ansvar för att åstadkomma moraliska strukturer i företag, som främjar det allmänna bästa och möjliggör ett individuellt ansvarstagande.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.

With today’s public debates concerning the environmental and social issues there is a need to educate the future business leaders how to run a business in a way that can contribute to sustainability and the protection of the world’s natural resources. Therefore, the aim of this study is to investigate to what extent management master programs at the EQUIS-accredited business schools in the Nordic countries include courses which address the concepts of Business Ethics, CSR and Sustainability. This is interesting to study since existing theories suggest that there is a possibility that higher education could be a resource for sustainability since it will increase the students’ awareness about global sustainability issues, such as environmental, economical and social issues. Also since the world’s business schools educate management students how to manage businesses in the best possible way in order to maximize profit and shareholder value, and may not focus on the ethical part of the business governance. For this study a qualitative research strategy has been used to investigate the content of several descriptions for programs and courses offered to management master students. By doing this we found which programs and courses that included the concepts Business Ethics, CSR and Sustainability or concepts resembling to these and which programs that did not include any of the concepts. The empirical findings facilitated our possibility to understand and analyze the content of the investigated management master programs. The study is based on secondary data collected from nine Nordic EQUIS-accredited business schools’ websites. The findings suggest that programs and courses including one or more of the concepts Business Ethics, CSR and Sustainability are available at all of the investigated business schools to a varying extent. Out of 40 investigated management master programs we found 19 programs that specifically mentioned one or more of the concepts Business Ethics, CSR and Sustainability in their program descriptions. The reasons why barely 50 percent of the programs include one or more of the concepts might be due to low demand from applicants, prioritization of other subjects and courses or that the schools do not consider these concepts to be important. Key words: Business Ethics, Corporate Social Responsibility, Sustainability, Sustainable Development, Sustainable Consumption, Management Master Programs

This thesis discusses the concept of Corporate Social Responsibility, which means that companies are taking a voluntary accountability towards the society with a view to improve it. Today's stakeholders and people in general have higher demands and expectations on businesses and its products or services than before. This is driving more and more companies to consider questions like voluntary responsibility so that they can maintain public confidence. Confidence towards the banking sector is particularly important to avoid financial crises. Our study focuses on leadership impact on CSR. We aim to examine whether leaders in major Swedish banks can use their leadership to influence CSR. This study is based on a qualitative research method and the deductive approach was applied. Our primary data was collected through four personal interviews with five respondents. We achieved our purpose by exploring managers'/leaders' attitudes about and interest in CSR. Thereby, we got an insight in whether leaders can create conditions for sustainable development. The four major banks that we have been studying are Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, all of them located in Halmstad. The result was analyzed based on the concepts of communication, business ethics/values and leadership. The study has demonstrated that leadership possessed by the leaders within major Swedish banks can be used to influence CSR, using three factors: communication, values and transformational leadership. This way, a leader may be able to create a solid base for CSR, increase understanding and also motivate employees' commitment and awareness of CSR.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen. Därför finns ett intresse att undersöka hur de anställda, de som faktiskt blåser i pipan, uppfattar arbetet med whistleblowing samt vad det leder till. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med whistleblowing uppfattas ur en anställds perspektiv, jämföra detta med andra anställda men även chefers uppfattning. Med denna kunskap syftar vi sedan till att fastställa vad det leder till och utifrån teoretiska begrepp kunna ge en insikt i hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i ett företag. Undersökningen sker via en abduktiv ansats där teorier om moral, institutionell samt förväntanskap används som hjälp vid tolkning av empirin. En hermeneutisk forskningsfilosofi används och en kvalitativ metod där intervjuer utförts på ett företag. Fem intervjuer som omfattar anställda på olika avdelningar i företaget, vilket ska ge olika perspektiv och uppfattningar så att bästa möjliga svar på forskningsfrågan kan ges samt att syftet kan fastställas. Uppsatsen fastställer att samtliga respondenter uppfattar arbetet med whistleblowing ur ett moraliskt perspektiv. Genom expectancy theory förekommer det dock brister i kunskap om hur whistleblowing faktiskt går till bland de anställda och denna brist bidrar till att många inte vill, eller kommer att använda sig av systemet. Detta gör att whistleblowing blir väldigt institutionellt i organisationen. Det betyder att det endast finns där för att det måste, utan att egentligen användas. Slutligen visar det sig att det finns effekter i form av fördelar och nackdelar, men att det i slutändan lönar sig att arbeta med whistleblowing inom organisationen. / Whistleblowing is currently becoming a more known subject. Edward Snowden and Wikileaks are famous in whistleblowing situations. In the economical world, another famous scandal concerning whistleblowing is Enron. It is the biggest corporate scandal in modern time. The definition of whistleblowing is to prevent misconduct/illegal activities and more companies are starting to implement whistleblowing-systems. While previous studies have investigated matters of whistleblowing and actual whistleblowers, there is no research about how whistleblowing actually exists and is perceived within organizations. Therefore we find an interest in investigating how employees perceive the work of whistleblowing, and what it could lead to. The purpose of this study is to examine how employees perceive the work of whistleblowing and then compare it to other employees and also managers. With help from different theories, a clearer insight can be provided in how the work with whistleblowing actually is perceived within an organization. The research approach is of abductive form, where theories about moral, institutional and expectancy are used as help to interpret the empirical data. A hermeneutic research philosophy is used and a qualitative method with interviews. Five different individuals are interviewed and everyone works in different departments of the company, which should give a wider span of perspectives and perceptions, thus a richer data. From this, a more accurate answer can be provided for the research question and also fulfill the purpose of this study. The conclusions are that the respondents perceive the work with whistleblowing from a moral standpoint. However, flaws are found through expectancy theory in the absence of knowledge about how whistleblowing actually works within the organization. This contributes to the fact that employees does not want and will not use the whistleblowing-system. From these factors whistleblowing becomes more of an institutional tool and is rarely used, however it exists because it has to. Lastly there are effects such as advantages and disadvantages. In the end it proves to be useful to work with whistleblowing within an organization.