Inom tävlingsidrott kan kognitiva färdigheter utgöra ett viktigt element för framgång. En faktor som kan påverka prestation inom ishockey är utvisningsminuter, dock finns idag begränsat med kunskap om vilken roll kognition har i detta. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka om komponenterna och , som alla utgör en del av konstruktet exekutiv funktion (EF), har ett samband med antalet utvisningsminuter per match (UPM) bland ishockeyspelare. Därtill undersöktes om självrapporterade hjärnskakningar, enskilt men även i interaktion med EF, har ett samband med UPM. Totalt genomförde 36 manliga ishockeyspelare tre datoriserade kognitiva tester för att undersöka varje komponent av EF. Självrapporterade hjärnskakningar samlades in via ett formulär. Statistik kring utvisningar är hämtades online från en ishockeystatistikdatabas. Korrelationsanalyser och hierarkisk multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka relationen mellan de insamlade variablerna. Resultaten från regressionsanalysen visade på en negativ effekt av inhibition på utvisningsminuter, vilken innebär att spelare med bättre förmåga till inhibition hade färre utvisningsminuter. Resultaten påvisade även en positiv effekt av shifting på utvisningsminuter, vilket innebär att spelare med bättre förmåga till shifting också hade fler utvisningsminuter. Inga andra statistisk signifikanta effekter observerades. Dessa resultat visade på en komplex relation mellan EF och utvisningsminuter. Resultaten diskuteras utifrån möjliga metodologiska brister och behov för framtida studier, exempelvis tillgång till mer data. Mer forskning behövs för att kunna dra definitiva slutsatser gällande relationen mellan faktorerna inkluderade i denna studie och implikationer detta i så fall kan få inom ishockey. / In competitive sports cognition can be a central contributor to success. One factor that can influence performance in ice hockey is penalty minutes, however, today there is a limited understanding of what role cognition plays in this relationship. The main purpose of this study was to investigate the components: inhibition, shifting and updating, which are all part of the general construct of executive function (EF), in relation to penalty minutes per game (UPM) amongst ice hockey players. In addition to this, we investigated if self-reported incidents of concussion, individually and in interaction with EF, were related to UPM. 36 male ice-hockey players were included in the study. Measures of the players EF were collected through a series of computerized cognitive tests and self-reports of concussion were collected through a survey. Penalty statistics were collected through an online ice-hockey statistics database. Correlation analysis and linear regression modelling were used to investigate the relationship between the variables. The results showed that inhibition had a negative effect on penalty minutes, meaning that players with better inhibition had lower counts of UPM. Furthermore, that shifting had a positive effect, which means that players with better shifting ability also had higher counts of UPM. No other statistically significant effects were observed. These results reveal the complex relationship between EF and penalty minutes. This relationship is discussed in the light of possible methodological limitations and the need for further studies. Further research is needed for definitive conclusions regarding this relationship and the implications for ice hockey.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-225133 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Finnigan, Samuel, Wallin, Caspian |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds