Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag. Denna lag har följts upp av ett förslag om extern byrårotation för att ytterligare stärka oberoendet. Detta har lett oss fram till följande problemformulering: Vilken betydelse har intern rotation för att stärka revisorns oberoende? Utöver att svara på vår problemformulering är våra syften med studien att kunna få en uppfattning om skillnader och likheter i svaren hos revisorer som har erfarenhet av noterade bolag och de som inte har det. Vidare vill vi skapa en förståelse för hur införandet av intern rotation påverkar revisionskvaliteten och slutligen tolka om det finns kopplingar som kan överföras till en diskussion om extern byrårotation. Studien har genomförts från revisorernas perspektiv och för studiens utförande har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Studien är en medelväg mellan det induktiva och det deduktiva angreppssättet där vår teoretiska referensram, bestående av oberoende, oberoendereglering, kundrelationer, agentteorin, revisionskvalitet och tidigare forskning har använts som en grund för att styra insamlingen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tio revisorer, där fem av dem har erfarenhet av att vara påskrivande revisor i noterade bolag och fem har inte denna erfarenhet. Valet av respondenter gjordes genom ett strategiskt urval och till viss del användes även snöbollseffekten för att komma i kontakt med lämpliga revisorer. Vid analysen av det empiriska materialet kom vi fram till olika begrepp som bäst beskriver hur våra respondenter uppfattar den interna rotationen. Dessa begrepp sammanfattade vi till en modell som vi sedan har använt som stöd för våra slutsatser. I slutsatserna kan vi konstatera att det inte förekommer någon större skillnad i svaren mellan de olika grupperna och att den interna rotationen inte påverkar revisionskvalitet nämnvärt. Vi kan även slå fast att den interna rotationen har en betydelse för att stärka revisorns synbara oberoende, men stärker inte det faktiska oberoendet. Extern byrårotation har däremot en större betydelse för att stärka det faktiska oberoendet. Dock kan vi inte fastställa om revisionskvaliteten kommer att förändras till det bättre eller sämre vid ett införande av extern byrårotation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-79407 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Grahn, Jenny, Hellström, Sara |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds