Bakgrund: Då familjeföretag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen är det intressant att undersöka hur externa ledamöter påverkar familjeföretags styrelsearbete när funktioner och familjeföretags karaktärsdrag betraktas. Karaktärsdragen påverkar hur styrelsens arbetssätt ser ut. Karaktärsdragen har därför undersökts då familjeföretags karaktärsdrag är av betydelse samtidigt som studier på styrelser inte innefattats av dessa karaktärsdrag tidigare. Genom undersökningen bidrar vi med extern ledamots allsidiga effekt på familjeföretags styrelsearbete. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga extern ledamots effekt på styrelsearbetet i svenska familjeföretag, utifrån styrelsens funktioner och arbetssätt. Metod: Studien har en deduktiv ansats med inslag av abduktion då hypoteser utformats både utifrån teori och empiri. Vi har utgått från en kvantitativ studie där hypoteser utformats efter teori kring styrelser, oberoende ledamöter samt familjeföretag. En ytterligare hypotes har även utformats utifrån en förstudie där fyra styrelseledamöter intervjuades på två familjeföretag. Huvudstudien utgår från en enkätundersökning som skickades ut till 3000 svenska företag, där det insamlade materialet utgör en grund för studiens resultat och analys. Resultat: Av studiens effekter var det styrelsens uppföljningsarbete, styrelsens rådgivning till företagsledningen samt styrelsens formalisering som påvisade samband med närvaron av extern ledamot i de statistiska testerna. Ett konstaterande om att familjemedlemmar enbart låter externa ledamöter göra mindre förändringar på styrelsearbetet kan göras. Konstaterandet grundas i att familjen inte tillåter externa ledamöter göra större förändringar på styrelsearbetet, som exempelvis hur företaget ska drivas, då studien inte visar några samband mellan styrelsens beslutsfattande funktion och närvaron av extern ledamot. Resultaten från studien bidrar till att familjeföretag blir medvetna om den allsidiga effekten av att tillsätta extern ledamot i styrelsen.

Bakgrund: Humankapitalet anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Något som är problematiskt då det inte finns någon allmänt erkänd modell för att mäta detta. Det leder till att det blir en skillnad mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet på företaget. Det finns inga tydliga regler för hur företag ska redovisa om sitt humankapital men många väljer att göra detta kvalitativt i årsredovisningarna då de vill få med det totala värdet på företaget.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka företags årsredovisningar för att studera hur och varför företag presenterar sina investeringar i humankapital. Studien ämnade även att ge en teoretisk bild gällande legitimitetens betydelse för redovisningen av humankapital.   Metod: Studien har byggt på en surveystudie samt en komparativundersökning för två branscher, industribranschen och dagligvaruhandeln. En kvalitativ studie har genomförts med inslag av ett induktivt angreppssätt. Empirin har baserats på årsredovisningar som analyserats genom innehållsanalys med hjälp av kodning.   Resultat, slutsats: Alla de studerade företagen visar på att de redovisar sitt humankapital kvalitativt i sina årsredovisningar, dock i olika omfattning och på olika sätt. Hur företagen väljer att presentera sitt humankapital är inte branschrelaterat eller till fullo företagsspecifikt. Anledningen är att företagen har olika intressenter med olika informationsbehov. Företagen behöver även följa rådande sociala normer för att kunna anses som legitima. Då företagen visar på medvetenhet gällande hur legitimitet uppnås, visar dem att legitimitet har en stor betydelse vid redovisning av humankapital.

Employer Branding wird in der Fachliteratur als Möglichkeit gesehen, auf den Fachkräftemangel und den ‚War for Talents‘ zu reagieren. Diese betreffen auch Wissenschaftsverlage als Arbeitgeber. Eine weitere Herausforderung, vor der Unternehmen wie Wissenschaftsverlage stehen, sind die im Vergleich zu älteren Generationen veränderten Werte und höheren Anforderungen, die die Generationen Y und Z an ihren Arbeitgeber stellen. Die vorliegende Bachelorarbeit befasst sich mit der Frage, weshalb externes Employer Branding für deutsche Wissenschaftsverlage vor dem Hintergrund des ‚War for Talents‘ und des Wertewandels der Generationen Y und Z relevant ist und welche Punkte bei der Gestaltung und Durchführung externen Employer Brandings beachtet werden sollten. Das Ziel dieser Arbeit ist es, einen Überblick über die Thematik des externen Employer Brandings für Wissenschaftsverlage zu geben. Hierzu werden die aktuelle Situation des Fachkräftemangels am Arbeitsmarkt sowie der Wertewandel der Generationen Y und Z und deren Bedeutung für Arbeitgeber betrachtet. Weiterhin wird auf die Besonderheit der Gruppe der Arbeitnehmer deutscher Wissenschaftsverlage, aktuelle Herausforderungen für Wissenschaftsverlage, die Grundlagen des Employer Brandings und die Erfolgsfaktoren externen Employer Brandings eingegangen. Auf Basis der gewonnenen Erkenntnisse wird anschließend beispielhaft das externe Employer Branding der Walter de Gruyter GmbH untersucht und ausgewertet. Als Ergebnis dieser Bachelorarbeit kann festgehalten werden, dass es mehrere Faktoren gibt, die sich negativ auf die Wahrnehmung von Wissenschaftsverlagen als Arbeitgeber auswirken können. Die Bedeutung des externen Employer Brandings für Wissenschaftsverlage liegt in der Möglichkeit, sich durch dieses bei unternehmensexternen Zielgruppen als attraktiver Arbeitgeber zu positionieren und eine Präferenz für sich zu erzeugen. Sie können ihre Konkurrenzfähigkeit im ‚War for Talents‘ sichern und steigern.:Darstellungsverzeichnis 1. Einleitung 1.1 Hinführung zur Thematik 1.2 Zielsetzung und Abgrenzung 1.3 Methodik und Aufbau der Arbeit 2. Ausgangssituation: Der ‚War for Talents‘ und der Arbeitnehmermarkt der Generationen Y und Z 2.1 Definitionen und Begriffsklärungen 2.2 Der Fachkräftemangel und ‚War for Talents‘ 2.3 Die Generationen Y und Z und ihre Anforderungen an den Arbeitgeber 2.3.1 Die Generation Y 2.3.2 Die Generation Z 2.4 Die Bedeutung des Fachkräftemangels und der neuen Anforderungen der Generationen Y und Z für Arbeitgeber 3. Deutsche Wissenschaftsverlage als Arbeitgeber 3.1 Einordnung und Definition von Wissenschaftsverlagen 3.2 Arbeitnehmer der Wissenschaftsverlage 3.3 Aktuelle Herausforderungen für Wissenschaftsverlage 4. Grundlagen des Employer Brandings 4.1 Definitionen 4.1.1 Marke, ‚Employer Brand‘ und ‚Employer Value Proposition’ 4.1.2 ‚Employer Branding‘, ‚internes Employer Branding’ und ‚externes Employer Branding’ 4.2 Ziele und Vorteile des Employer Brandings 4.3 Erfolgsfaktoren und Grenzen des externen Employer Brandings 4.4 Maßnahmen des externen Employer Brandings 5. Untersuchung des externen Employer Brandings des Wissenschaftsverlags Walter de Gruyter GmbH 5.1 Vorüberlegungen 5.2 Untersuchung 5.2.1 Kenntnis der Employer Value Propositions, Selbstverständnis als Arbeitgeber, Employer Brand 5.2.2 Erfolgreiches internes Employer Branding 5.2.3 Unternehmensmarke und Employer Brand 5.2.4 Kenntnis der Zielgruppe 5.2.5 Projektmanagement und Unterstützung durch Geschäftsführung und Unternehmen 5.2.6 Engagement für Umwelt und Soziales 5.2.7 Reichweite, ausreichend Ressourcen und Vorhandensein der notwendigen Kompetenzen 5.2.8 Externe Employer-Branding-Maßnahmen 5.3 Kritische Auswertung 6. Fazit 6.1 Zusammenfassende Ergebnisse und Handlungsempfehlung 6.2 Kritische Würdigung und Ausblick Literaturverzeichnis Eidesstattliche Erklärung Anhang

Motivation: Debaser started of as a rock club with live acts located in a shabby basement in the center of Stockholm in 2002. Thirteen years later the organization has grown into including restaurants, conference locations and rentals. Despite the drastic changes it still manages to keep its original image of a unpolished rebel. It is interesting to look at what changes that have been made and how the organization has worked in order to keep its image intact. Problem statement: By using this case the thesis aim to explore how to change a brand while keeping its original image. Also how strategic communication can be used in that process to keep the legitimacy intact. This will be done by asking if and how strategic external communication can be used to change such image and to what degree? Approach: We have conducted qualitative interviews with CEOs, managers and other employees to understand not only what strategies has been used but also in hope to gain some insight into the thoughts of implementers and stakeholders. This is complemented by a quantitative content analysis of visual PR materials throughout the history of the organization. This is used as a historical mapping to confirm the material from the interviews and show patterns and trends in the external comunication which affects the stakeholders image of the company. Furthermore this thesis aim to test how the current theories about rebranding works in this type of brand. Results and Conclusions: The results show it’s possible to make a re-branding of a service brand as long as it goes along with the original concept of the service provided. The product is secondary to the experience given to the costumers in this types of brands. Keywords: Re-branding, Branding, Service Brands, External Communication, Strategic Communication, Debase Paper type: Bachelor’s thesis

The aim of this master thesis was to examine how the use ofsocial media has influenced the way in which themunicipality of Jönköping communicates with the public andother stakeholders. To fulfill this aim the following twoquestions were formulated: How does the municipality ofJönköping use social media for its external communication?Has the external communication of the organization changedwith the use of social media? If so, how has it changed?The examination was carried out as a case study includinginterviews with six employees at different municipalitydepartments, who use social media for externalcommunication in their work.The theoretical framework was built mainly on differentperspectives of communication and a framework forcategorizing public organizations’ use of social media inthree different general purposes - representation, engagementand networking.The results of the study show that the municipality ofJönköping uses social media mainly for informationdissemination. To some extent it is also used for externalmonitoring and for trying to influence people’s attitudes andbehavior. The results further show that the use of socialmedia has not lead to any pervasive change of the externalcommunication of the organization. The communicationthrough social media to a large extent consists of onedirectionaltransmission of information, and at present thereseem to be only very limited ambitions to take the externalcommunication towards more of dialogue and interactivity.

Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad relaterad till feber samt olika feberreducerande metoder. Detta har gjorts genom en litteraturstudie. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar, framförallt genomförda på patienter på intensivvårdsavdelningar eller patienter med neurologiska skador. Artiklarna belyser sjuksköterskans uppfattning av omvårdnad vid feber, vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna utför, samt omvårdnadsåtgärders effektivitet. Resultatet är indelat i två delar, del ett belyser sjuksköterskors uppfattning av feberreducerande omvårdnadsåtgärders och deras omvårdnadsåtgärder till febrila patienter och del två belyser effekten av feberreducerande omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskorna ansåg att feber skulle behandlas. Den vanligaste omvårdnadsåtgärden var administrering av antipyretika. En kombination av antipyretika och extern nedkylning var det som sjuksköterskorna ansåg hade bäst feberreducerande effekt. Studierna som undersökte de externa nedkylningsmetoderna, visade att det inte var någon större skillnad i de olika nedkylningsåtgädernas feberreducerande effekt. Enbart antipyretika hade nästan samma effekt som en kombination av antipyretika och extern nedkylning men gav färre komplikationer i form av frossa.

An excellent marketing strategy is crucial for companies’ success. Previous studies show positive effects from external and internal marketing. The purpose of this study was to observe differences in attitudes toward companies using external or internal marketing. The relationship between attitude and purchase decision was examined. A survey was conducted on students using the ABC-model for attitudes with Likert scale. A mean was calculated for general attitudes. No statistically significant differences were found. Knowledge about companies’ internal marketing tended to affect both attitudes and purchase decision in a negative manner. External marketing had no impact on attitudes nor purchase decision. / En bra marknadsföringsstrategi är viktigt för att företag skall bli framgångsrika. Tidigare studier har visat positiva effekter av extern och intern marknadsföring. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i generella attityder till företag som bedriver extern och intern marknadsföring. Hur attityderna påverkade köpbeslutet observerades. En enkätstudie på studenter gjordes med hjälp av ABC-modellen för attityder och besvarades med Likertskala. Medelvärde räknades ut för generella attityder. Resultaten visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. Vetskap om företagets interna marknadsföring tenderade att påverka både attityder och köpbeslutet negativt. Extern marknadsföring hade ingen inverkan på attityder eller köpbeslut.

<p>En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvara</p><p>för rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Det</p><p>sker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var att</p><p>öka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering och</p><p>vilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulter</p><p>bedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras för</p><p>kunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,</p><p>yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in på</p><p>kravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser och</p><p>psykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräfta</p><p>kandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultens</p><p>helhetsbedömning. Det används också som underlag vid intervjuer</p><p>med kandidaten. Resultatet i studien kan kopplas till tidigare studier</p><p>och litteratur på ämnesområdet. Studien är användbar för</p><p>psykologiska studier inom ämnesområdet chefsrekrytering, för den</p><p>som är intresserade av hur extern chefsrekrytering fungerar och för</p><p>den som kan tänka sig en framtid inom rekryteringsbranschen.</p>

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvara för rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Det sker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var att öka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering och vilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulter bedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras för kunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning, yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in på kravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser och psykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräfta kandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultens helhetsbedömning. Det används också som underlag vid intervjuer med kandidaten. Resultatet i studien kan kopplas till tidigare studier och litteratur på ämnesområdet. Studien är användbar för psykologiska studier inom ämnesområdet chefsrekrytering, för den som är intresserade av hur extern chefsrekrytering fungerar och för den som kan tänka sig en framtid inom rekryteringsbranschen.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag. Denna lag har följts upp av ett förslag om extern byrårotation för att ytterligare stärka oberoendet. Detta har lett oss fram till följande problemformulering: Vilken betydelse har intern rotation för att stärka revisorns oberoende? Utöver att svara på vår problemformulering är våra syften med studien att kunna få en uppfattning om skillnader och likheter i svaren hos revisorer som har erfarenhet av noterade bolag och de som inte har det. Vidare vill vi skapa en förståelse för hur införandet av intern rotation påverkar revisionskvaliteten och slutligen tolka om det finns kopplingar som kan överföras till en diskussion om extern byrårotation.    Studien har genomförts från revisorernas perspektiv och för studiens utförande har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Studien är en medelväg mellan det induktiva och det deduktiva angreppssättet där vår teoretiska referensram, bestående av oberoende, oberoendereglering, kundrelationer, agentteorin, revisionskvalitet och tidigare forskning har använts som en grund för att styra insamlingen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tio revisorer, där fem av dem har erfarenhet av att vara påskrivande revisor i noterade bolag och fem har inte denna erfarenhet. Valet av respondenter gjordes genom ett strategiskt urval och till viss del användes även snöbollseffekten för att komma i kontakt med lämpliga revisorer.   Vid analysen av det empiriska materialet kom vi fram till olika begrepp som bäst beskriver hur våra respondenter uppfattar den interna rotationen. Dessa begrepp sammanfattade vi till en modell som vi sedan har använt som stöd för våra slutsatser. I slutsatserna kan vi konstatera att det inte förekommer någon större skillnad i svaren mellan de olika grupperna och att den interna rotationen inte påverkar revisionskvalitet nämnvärt. Vi kan även slå fast att den interna rotationen har en betydelse för att stärka revisorns synbara oberoende, men stärker inte det faktiska oberoendet. Extern byrårotation har däremot en större betydelse för att stärka det faktiska oberoendet. Dock kan vi inte fastställa om revisionskvaliteten kommer att förändras till det bättre eller sämre vid ett införande av extern byrårotation.