I takt med att e-handel ökar samt direktbetalning i form av kreditkortsbetalning, ökar även antalet bedrägerier. Fler och fler webbutiker använder sig utav externa betalningslösningar för att stärka förtroendet hos konsumenter som genomför en direktbetalning.Nätfiske och andra bedragare som utnyttjar konsumenters identiteter online har ökat. Anti-Phishing Work Group som är en branschförening och som inriktar sig på att eliminera identitetsstöld och onlinebedrägerier, har uppmärksammat att antalet nätfiskebedrägerier har ökat med ungefär 4000 % sedan november 2003. (verisign.se) Vi vill med denna studie ta reda på om konsumenter påverkas av osäkerheten kring betalning vid shopping via Internet och i så fall på vilket sätt.För att få fram det resultat som vi eftersträvar använder vi oss av en enkät samt användartester där vi ställer en fingerad sida mot den officiella sidan för företag i fråga. Användaren fick därefter välja ut den sida som de anser vara den officiella sidan. Under testerna antecknade vi ner reaktionerna samt vad användaren lägger fokus på.Genom att sammanställa resultat från enkät och användartester samt tillsammans med framtagen teori vill vi få fram konsumenternas kunskap och hur de påverkas av problemet. Vid framtagning av enkäten använde vi oss av en tjänst med en provperiod, http://www.surveygalaxy.com.

<p>Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats.</p><p>Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande. Studien visar att företagen ser den externa kommunikationen som en självklarhet. Företagen kommunicerar externt genom miljömål och miljöaspekter, kombinerat med aktiviteter. För att nå ut till sin omvärld använder sig företagen mest av traditionella verktyg eller metoder, som broschyrer, hemsidor, kundmöten, årsredovisning och annonser. Valet av verktyg beror på de resurser företaget har i form av personal, tid och ekonomi. Det som kommuniceras anpassas och görs mer konkret för att göra informationen lättförståelig. Medarbetarnas roll för den externa kommunikationen visar sig vara viktig för företagen, då det är genom dessa en mer spontan eller informell kommunikation sker ut mot företagets omvärld. Den största effekten företagen har upplevt av att kommunicera externt är positiv feedback, dock visar studien att effekterna sällan mäts eller utvärderas. Att miljökommunikationen inte skiljer sig från den övriga externa kommunikationen i företagen är något som påvisas i studien. Därmed skulle de vaga kraven i standarden kunna ses som obetydliga vad gäller den befintliga externa miljökommunikationen, i praktiken.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.</p><p><strong>Genomförande:</strong> För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.</p>

<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i</p><p>Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna</p><p>och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med</p><p>territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av</p><p>undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket</p><p>bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av</p><p>Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första</p><p>sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton</p><p>1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i</p><p>Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre</p><p>gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har</p><p>påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar</p><p>tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.</p>

<p>The aim of this thesis is that through a case study, analyze and evaluate whether the customer is high - or low involved and connect with the choice of marketing strategy using a celebrity.This thesis is about how a celebrity can be used in marketing to affect a company's customers. The essay is facing the fashion retail industry, where three companies, Lindex, H&M and MQ, has been studied and compared. Lindex is using celebritiy Emma Wiklund by an internal collaboration within the enterprise. MQ is using various celebrities in various campaigns throughout the year and use them in external advertising campaigns. H&M is using interactive marketing with different celebrities in the form of, for example, guest collections for the company. The idea of the thesis is to see a connection between how the company uses celebrities and how much the customer is involved.</p>

<p>Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen.</p><p><strong>Teori: </strong>Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.</p><p><strong>Resultat och analys: </strong>Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital. Företagen har en lång introduktionsfas då det tar lång tid att ta en produkt till marknad. Det förekommer gap mellan företag och investerare av olika karaktär, förväntningsgap, informationsgap och skillnad i målsättning är några. Det är relativt lätt att få de små belopp som krävs för att starta ett företag men småföretagen har sedan svårt att komma över tröskeln hos riskkapitalbolagen då de söker ett för litet kapitalbelopp.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Offentlig finansiering är betydande för företagen. Det stora kapitalbehovet gör det nödvändigt att finansiera företaget med riskkapital. Riskkapital bidrar förutom rent finansiellt med kompetens och kontakter. Trots att investerare helst vill investera i senare faser kan dessa företag attrahera externt kapital.</p>

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov. Denna uppsats undersöker huruvida fenomenet återfinns hos svenska företag och vad ett eventuellt förekommande skulle innebära.</p>

Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen. Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram. Metod: En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget. Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital. Företagen har en lång introduktionsfas då det tar lång tid att ta en produkt till marknad. Det förekommer gap mellan företag och investerare av olika karaktär, förväntningsgap, informationsgap och skillnad i målsättning är några. Det är relativt lätt att få de små belopp som krävs för att starta ett företag men småföretagen har sedan svårt att komma över tröskeln hos riskkapitalbolagen då de söker ett för litet kapitalbelopp. Slutsatser: Offentlig finansiering är betydande för företagen. Det stora kapitalbehovet gör det nödvändigt att finansiera företaget med riskkapital. Riskkapital bidrar förutom rent finansiellt med kompetens och kontakter. Trots att investerare helst vill investera i senare faser kan dessa företag attrahera externt kapital.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton 1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.