Abstract The basic responsibility for a purchasing department is to secure all the goods and services needed for an organization. In general, the department is, trying to become a a major part of the  organization and its functions are becoming increasingly automated. In this work, the communication between the purchasing department and its suppliers is examined. The study was conducted at Sweden, the largest employer in the county with 7,500 employees at the time of the study. The purpose of the thesis is to investigate whether the communication in the purchasing process in healthcare has changed during corona pandemic.  The data was collected via four interviews, with both the purchasing department's staff and two suppliers. The interview was conducted via physical meetings with the purchasing department, but also via phone. In order to succeed in work, it was important to know what questions needed to be asked in order to get optimal answers during the interviews. Data collection provided the basis for the case study because the collected information came from people who have knowledge in the research area, which made it easier to reason and give concrete answers to the research questions. The results of the study show that certain mistakes can occur in the communication between the purchasing department and the suppliers. The mistakes can reflect negativity on the overall communication and makes it more difficult for the actors to understand each other. However, under the pandemic, communication became much better because both parties became more willing to help each other out during the difficult situation. The good relationship between the parties allowed them to avoid problems regarding the purchasing process during the pandemic. Keywords: Purchasing, external communication, internal communication, procurement, Pandemic.

Denna forskningsstudie fokuserar på den praktiska hjälp som krävs för en lyckad karriärövergång. Med det som grund har det gjorts intervjuer med före detta spelare, föreningar, förbund och intresseorganisationer. Intervjuerna har svarat på vilken hjälp som erbjuds från föreningarna, förbundens och intresseorganisationerna. Vems ansvar  det ligger på att hjälpa spelaren, vad mer som kan göras för att underlätta denna karriärövergång i praktiken samt vilken extern hjälp som erbjuds från föreningarna. Avgräningarna gjordes till manliga idrottare inom fotboll och ishockey samt högsta nivån i respektive idrott.  Teorierna som applicerats på resultaten av intervjuerna är Pierre Bourdieus teori Klassbegreppen och det symboliska perspektivet.  Resultatet visar på att den praktiska hjälpen finns från föreningar och externa aktörer inom idrotterna. Dock behövs det göras mer från alla inblandade, även spelarna. I samband med detta måste även alla ta sin del av ansvaret för att ett hållbart arbete ska kunna etableras.

Bakgrund: Intresset för monitorering av fotbollsspelares träning- och matchbelastning har vuxit under de senaste åren. Monitoreringen sker genom global positioning system (GPS) för att individuellt och kollektivt analysera den externa belastningen. Variablerna total distans, sprinter, high speed running (HSR), aceelerationer och decelerationer beskrivs i litteratur som viktiga parametrar att monitorera. Detta för att minska risken för skada, sjukdom eller överträning.Syfte: Att undersöka den externa belastningen i samband med träning och matcher för ett herrfotbollslag i allsvenskan med fokus på variablerna total distans, high speed running, sprinter och accelerationer/decelerationer utifrån position. Metod: En prospektivt kohortstudie. Studien inkluderade 21 herrfotbollsspelare (Medelvärde; ålder; 26,2 år, längd; 182,9cm, vikt; 78,5kg). Totalt analyserades 57 träningspass och 10 matcher under studieperioden. Skillnaden i extern belastning analyserades med Wilcoxon. Deskriptiv statistik presenterades för variablerna total distans, sprinter, high speed running, accelerationer och decelerationer utifrån spelarens position. Resultat: Resultatet för hela gruppen visade en skillnad i belastning för HSR meter (Ej spelat; 343857.0 – Spelat; 556145.0) och total distans (Ej spelat; 3070964.0 – Spelat; 3164889,5) mellan de som spelat match och ej spelat match. Övriga variabler sågs ingen skillnad. En signifikans förelåg för yttermittfältare i HSR meter mellan de som spelat match och ej spelat match (p=0,02). Ingen signifikans sågs för de övriga parametrarna. Konklusion: Under en 12 veckors period indikerade studien en skillnad i HSR och total distans för laget. Utifrån position påvisade yttermittfältare en skillnad i belastning för HSR mellan de som spelat match och inte spelat match. Studien indikerar att fler höghastighets löpningar behövs för att jämna ut belastningen i truppen. / Background: The increased interest in monitoring football players load has grown in recent years. The monitoring is used by a global positioning system (GPS) to see the individual and collective external load. In the literature total distance, sprints, high speed running (HSR), acceleration and deceleration is shown to be important variables to monitor. By tracking the variables, it can reduce the risk of injury, illness and overtraining. Aim: To investigate external load in training and match for a Swedish team in Allsvenskan. Through analysis the variables total distance, high speed running, sprints, acceleration/deceleration based on their position. Method: The current study is a prospective cohort study. The study included 21 professional male football players (Average; Age 26,2 years; height 182,9 cm; weight 78,5kg). During the period it was 57 training sessions and 10 matches. The difference in external load was analyzed with Wilcoxon. Descriptive statistics was presented for the variables total distance, high speed running, sprints, acceleration/deceleration based on their position. Results: The result showed a difference for the group in load regarding HSR meter (Not Played; 343857.0 – Played; 556145.0) and total distance (Not Played; 3070964.0 – Played; 3164889,5) between those who played games and did not played games. Other variables saw no difference. A significance was shown for outer midfielders in HSR meter between those who played games and did not play games (p=0,02). No significance was shown for the other variables. Conclusion: During a 12-week period the result indicates a difference in HSR and total distance for the team. Outer midfielders showed a difference in load for HSR between those who played games and did not play games. This study indicates that more high intensive running is needed in training to even out the load in the team.

Följande studie skapades av två spelstudenter från Blekinge Tekniska Högskola och är avsedd att behandla området missbruk och de effekter som kan påverka en individs mentala hälsa. Studien kommer att utformas genom ett digitalt spel och syftar till att lära ungdomar effekterna av droger. Denna kandidatuppsats kommer att gå igenom alla grundläggande delar av studien, tidigare forskning, metoder, designprocess, resultat och avslutas med en diskussion där projektgruppen reflekterar över det utförda arbetet. Texten kommer också att ta upp samarbetet mellan projektgruppen och den digitala plattformen, Lotusmodellen AB, i syfte att förebygga psykisk sjukdom. Tekniker och designval för att skapa ett spel med syftet är en av de viktigaste centrala delarna i designprocessen. Dessa är baserade på både professionell litteratur, men också öppna intervjuer med målgruppen med sina egna personliga livserfarenheter av beroende. Undersökningen är en representation av hur vår projektgrupp har fått nya erfarenheter och sedan använt detta i en digital design. Vi hoppas att detta kan fortsätta driva andra designers att ta itu med samhällsfrågor som vanligtvis inte får tillräckligt med uppmärksamhet och skapa en helt egen design för att förhoppningsvis påverka omvärlden och återspegla svårigheter som påverkar individer runt om i världen.

In this work, a study, design and development process for an external linear sensor for one of Cranabs forestry machines has been carried out. The purpose of the degree project was to investigate and develop various design proposals for alternatives to linear sensors in crane extensions that are not built into a hydraulic cylinder.   The work began with a thorough literature study to research different types of sensors that would be suitable for the system. Through a series of brainstorming sessions, five concepts were generated, all dealing with different technologies: a rotary potentiometer, a laser distance sensor, a magnetic sensor, a belt and angle sensor, and a hall effect sensor.   Each concept was evaluated with respect to several different factors, including cost, installation difficulty, and measurement accuracy. This led to concept 3 (magnetic sensor) and concept 4 (belt and angle sensor) being chosen for further development. After a second iteration of these concepts, concept 4 was chosen as the final solution for further development due to its superior performance in terms of accuracy and cost.   In summary, this work has led to the development of simpler and more cost-effective linear sensor for crane extended and contributes valuable knowledge and information that can support further research and development in this area.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2007). Övergången till en extern placering. (The transition to an external placing). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka två elevers övergångar till externa placeringar. De externa placeringarna är ett skoldaghem och en resursskola. Vi vill ta reda på elevernas och pedagogernas uppfattningar kring övergången. Undersökningen är baserad på intervjuer med fyra individer, två elever och två pedagoger. Eleverna går på olika externa placeringar och pedagogerna är knutna till var och en av dem. För att öka validiteten har vi valt att göra två intervjuomgångar med samtliga inblandade, således har vi genomfört totalt åtta intervjuer. Efter den första intervjun har det insamlade materialet bearbetats och legat till grund för den andra intervjuomgången. Alla intervjuerna är genomförda på elevernas nuvarande skolor. Våra resultat av undersökningen är att eleverna själva anser att de har haft delaktighet i övergången till den externa placeringen. Vi har också upptäckt brister från hemskolorna i överlämnandet av dokument i form av åtgärdsprogram och uttalade mål för eleverna. I inget av fallen finns en tydlig specialpedagogisk roll. Eleverna tycker inte att de går på en vanlig skola och ser inte det som något negativt. Båda var positiva inför övergången, men en av eleverna känner sig lurad eftersom han anser att den beskrivning han fick inte stämmer överens med verkligheten.

Granskning av hållbarhetsrapporter är inte ett lagkrav, ändå anlitar många av de största företagen tredjepartsgranskare. Syftet med studien är att analysera vad svenska företag kan uppnå genom en extern granskning av deras hållbarhetsrapporter. Vidare utreds vilka svårigheter som finns kopplade till granskningen utifrån det granskade företagets och revisorns olika perspektiv. För att undersöka det används legitimitetsteorin, intressentteorin och annan tidigare forskning. Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från rapporterande företag och revisorer. Företagen hållbarhetsrapporterar enligt Global Reporting Initiative (GRI) och omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). Revisorerna arbetar på större revisionsbyråer. Resultatet visar att företag genom tredjepartsgranskning kan uppnå legitimitet gentemot sina intressenter och därigenom tillgodose externa krav och förväntningar. Granskningen ger också företaget interna fördelar i form av rådgivning och förbättringsförslag. Studien visar att svårigheter med granskningen grundar sig i avsaknaden av regleringar och metoder. Det finns delade meningar avseende revisorns erfarenhet och kompetens.

Kvinnors företagande har ökat under 2000-talet. I Sverige utgör kvinnoledda företag en betydande del av alla företag. Trots det får kvinnoledda företag bara 1% av det svenska riskkapitalet. Insikterna är begränsade gällande faktorer som har inverkan på tillväxt hos kvinnoägda företag. Det kan ifrågasättas huruvida entreprenörkvinnor väljer finansieringsform på andra grunder än män. Syftet med studien är att beskriva och förstå bakomliggande faktorers inverkan på entreprenörkvinnors val av finansieringskällor. Studien har en abduktiv metod med en kvalitativ ansats, således förenligt med studiens syfte. Empiriska fynd analyserades med teoretiska fynd varpå personliga faktorer, faktorer i närmiljö, organisatoriska- och samhälleliga faktorer ses påverka entreprenörkvinnor i deras beslutsfattande gällande valet av finansieringskällor. Inom ovannämnda kategorier framgår det av studien att entreprenörkvinnors val av finansieringskällor får anses påverkas av faktorerna självförtroende, riskbenägenhet, erfarenhet av ekonomisk ledning, nätverk, familjeförhållande, medhjälpare, könsstereotyper och jämställdhet på arbetsmarknaden.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvägen. Tretton skolledares syn på externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings). Skolutveckling och ledarskap, magisterkurs i specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att identifiera och beskriva de faktorer som ligger bakom en extern placering av elever, de mål skolledarna har med placeringen och hur återgången till hemskolan ser ut. Undersökningen är baserad på individuella intervjuer med tretton skolledare. Samtliga har erfarenheter av att placera elever externt. Skolledarna kommer från tre olika kommuner i södra Sverige och är verksamma från år 1 till år 9. Vi har genomfört alla intervjuer på skolledarnas egna skolor. Alla intervjuer är inspelade. Våra resultat visar att orsakerna till att placeringar görs externt är att hemskolan inte kan tillgodose de behov som eleven har. De elever som placeras beskrivs som explosiva, beteendesvårigheter, koncentrationssvårigheter. Skolledarna menar att det har vidtagits många åtgärder innan en placering blir aktuell. Hemskolan och de externa placeringarna arbetar tillsammans med att formulera målen. Den kritiska punkten för eleven är återgången till hemskolan. Skolledarna menar att det finns mycket att jobba med för att förbättra denna.

Denna uppsats ägnas åt att undersöka hur industriföretag, specifikt inom skogsindustri branschen, arbetar för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till deras företag. Syftet med uppsatsen är således att erhålla en fördjupad förståelse för strategierna som industriföretag, specifikt inom skogsindustrisektorn, använder sig av för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till sina organisationer. Samtidigt syftar studien till att analysera och kartlägga tankesättet hos kvinnliga och manliga ingenjörsstudenter när det gäller deras utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Tidigare forskning och teori lägger grunden för möjliga orsaker till kvinnors underrepresentation inom STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) och undersöker initiativ för att öka deras närvaro inom teknikområdet. Dessutom diskuteras kritik kring att anpassa kvinnor till mansdominerade miljöer och betoningen av att ändra strukturer. Resultatet, grundat på tio intervjuer (fyra med företagsrepresentanter och sex med studenter), belyser det centrala bakomliggande problemet enligt företagen. Dessa insikter formar de strategier som används för att locka kvinnor till skogsindustrisektorn. Därtill visar resultatet på skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga ingenjörsstudenters resonemang kring utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Därigenom har vi identifierat de strategier som företagen använder i sin verksamhet och som även uppfattas som attraktiva av studenterna. Studiens avslutande del visar på en alternativ förklaring till strategierna och resonemangen utifrån nyinstutionell teori Meyer och Rowan, 1977) och genussystemet (Hirdman, 1988).