Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidare innebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sig utav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål. Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser till kandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen i vissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. I denna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentlig verksamhet och företag. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur man arbetar i offentlig verksamhet och företag kring intern kontra extern chefsrekrytering. Dessutom belyses om chefsnivå påverkar ifall kandidaterna hämtas internt eller externt till olika chefsbefattningar. Avslutningsvis redogörs en diskussionsdel, som återkopplar till uppsatsens syfte samt belyser skillnader och likheter mellan offentlig verksamhet och företag. I resultaten kan man se att organisationerna är positiva till att rekrytera chefer internt, dock går det att tyda skillnader i förhållandesättet till chefsrekrytering mellan offentliga verksamheter och företag. Arbetssättet vid chefsrekrytering tycks vara av likartad karaktär vid samtliga av de undersökta organisationerna, då respondenterna förstår vikten av att lägga ned tid på ett ordentligt förarbete inför en chefstillsättning. Hur de undersökta organisationerna hanterar chefsförsörjningen varierar från fall till fall. Vi kan dock se en skiljelinje mellan offentlig verksamhet och företag, då företagen betonar att intern chefsförsörjning är en fråga om behov. De offentliga verksamheterna betonar vikten för dem att använda sig utav program för chefsförsörjning, då de annars upplever det svårt att tillsätta kompetenta chefer inom organisationen. I fråga om chefsnivåns betydelse för om en chef rekryteras internt eller externt har vi kunnat ta del av information från en av respondenterna. Vid detta fall tycktes det som att högre chefsbefattningar, i större utsträckning än till lägre chefspositioner, snarare tillsattes genom externa kandidater. Gemensamt för samtliga respondenter är att de menar att det krävs ett mer omfattande rekryteringsarbete vid tillsättandet av högre chefsnivåer.

No description available.

Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit något samband. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hälsoperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrån fem skolor i Kronobergs län. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade någon signifikant inverkan på extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utsträckning strävar efter en intern health locus of control än kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön.

<p>För att företag skall kunna konkurrera på ständigt föränderliga marknader krävs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. Källor till denna kunskap finns både internt inom organisationer och externt i deras omgivning. Både de interna och externa kunskapskällorna är viktiga, men under de senaste åren har ett allt större intresse riktats mot de externa källorna, då de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affärsprocesser.</p><p>En av de kunskapskällorna som ofta nämnts är Internet och den data som lagras på hemsidor runt om i världen. Dock är det svårt att hitta relevant data på Internet på grund av dess omfattning och dynamiska karaktär. Det har därför börjat uppkomma nya tekniker för att inhämta, strukturera och integrera data från Internet. En av dessa tekniker är Webfarming som används för att automatiskt inhämta data från Internet och integrera denna med intern data lagrad i så kallade datalager.</p><p>Dock är mängden litteratur som berör Webfarming begränsad och den som finns är till stor del författad av grundaren till Webfarming, Richard Hackathorn. Denna rapport syftar därför till att undersöka vilka möjligheter och problem som företag ser med Webfarming. Resultatet av denna undersökning har sedan jämförts med befintlig litteratur, för att konstatera eller förstärka de idéer som Hackathorn ger uttryck för.</p>

<p>Inkorporering av extern data i datalager är problematiskt och problematiken bekräftas av aktuella undersökningar inom området. Detta har medfört att det utvecklats olika former av stöd för att bemöta och analysera problemen som organisationer ställs inför.</p><p>För organisationer är det i högsta grad viktigt att dess beslutsfattare är välinformerade och klarar av att selektera information från stora mängder data. Det är i dessa sammanhang som en datalagerlösning är en viktig hörnsten för att stödja analys och presentation av data som ursprungligen är lagrad i olika datakällor (både interna och externa). Genom att inkorporera extern data i datalagret uppnår datalagret en betydligt högre potential och således kan även organisationer och framförallt dess beslutsfattare utvinna stora fördelar.</p><p>Strand (2005) har tagit fram riktlinjer för att stödja inkorporeringsprocessen av extern data i datalager. Dock saknas en utvärdering av riktlinjerna. En utvärdering bidrar till att riktlinjernas trovärdighet stärks och att riktlinjerna på ett tidigt stadie förs in i en förvaltningsprocess.</p>

Frågeställning:   - Vad består intellektuellt kapital av? - Vilka problem och möjligheter finns med extern rapportering av intellektuellt kapital enligt finansanalytiker, revisorer och banker? - Vilken uppfattning har finansanalytiker, revisorer och banker om intellektuellt kapital angående extern rapportering av intellektuellt kapital? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intellektuellt kapital består av och dess nytta i extern rapportering ur tre olika intressentgruppers perspektiv. Därmed bidra till större förståelse om nyttan av extern rapportering av intellektuellt kapital samt vilka som kan använda sig av denna information. Metod: Uppsatsen förhålls mot en abduktiv metodansats och bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kodades tillsammans med referensramen för att underlätta analyseringen och besvara frågeställningarna samt uppnå syftet med studien. Slutsats: Studien visar på att intellektuellt kapital behöver en tydligare definition för att det ska bli allmänt användbart. Svårigheten att hitta en gemensam definition för intellektuellt kapital kan bero på att intellektuellt kapital ses som ett dynamiskt kapital. Intellektuellt kapital kan dock redan idag bidra till att ge en mer rättvisande bild av företag vilket kan underlätta finansanalytikers och andra informationsanvändares bedömning av företag. Studien visar vikten av personalen där värdet ligger i kompetens- och kunskapsutvecklingen. Detta kan ses som en beståndsdel av intellektuellt kapital och bör redovisas i den finansiella rapporteringen. Utöver detta kan rätt hantering av intellektuellt kapital ge konkurrensfördelar, bättre styrning och framtida tillväxt. Den stora problematiken ligger i att värderingen av intellektuellt kapital är väldigt svår vilket kan skapa en osäkerhet för investerare utan ett nytt ramverk.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare. Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer. Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet. Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier. Vår studie visar också på att de årsredovisningar som sägs vara upprättade av en extern resurs i form av redovisningsekonom eller redovisningskonsult är av en mycket blandad kvalitet. De företag som angett att en auktoriserad redovisningskonsult upprättat en bokslutsrapport håller genomgående en högre kvalitet än de andra årsredovisningarna i studien.

För att företag skall kunna konkurrera på ständigt föränderliga marknader krävs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. Källor till denna kunskap finns både internt inom organisationer och externt i deras omgivning. Både de interna och externa kunskapskällorna är viktiga, men under de senaste åren har ett allt större intresse riktats mot de externa källorna, då de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affärsprocesser. En av de kunskapskällorna som ofta nämnts är Internet och den data som lagras på hemsidor runt om i världen. Dock är det svårt att hitta relevant data på Internet på grund av dess omfattning och dynamiska karaktär. Det har därför börjat uppkomma nya tekniker för att inhämta, strukturera och integrera data från Internet. En av dessa tekniker är Webfarming som används för att automatiskt inhämta data från Internet och integrera denna med intern data lagrad i så kallade datalager. Dock är mängden litteratur som berör Webfarming begränsad och den som finns är till stor del författad av grundaren till Webfarming, Richard Hackathorn. Denna rapport syftar därför till att undersöka vilka möjligheter och problem som företag ser med Webfarming. Resultatet av denna undersökning har sedan jämförts med befintlig litteratur, för att konstatera eller förstärka de idéer som Hackathorn ger uttryck för.

Inkorporering av extern data i datalager är problematiskt och problematiken bekräftas av aktuella undersökningar inom området. Detta har medfört att det utvecklats olika former av stöd för att bemöta och analysera problemen som organisationer ställs inför. För organisationer är det i högsta grad viktigt att dess beslutsfattare är välinformerade och klarar av att selektera information från stora mängder data. Det är i dessa sammanhang som en datalagerlösning är en viktig hörnsten för att stödja analys och presentation av data som ursprungligen är lagrad i olika datakällor (både interna och externa). Genom att inkorporera extern data i datalagret uppnår datalagret en betydligt högre potential och således kan även organisationer och framförallt dess beslutsfattare utvinna stora fördelar. Strand (2005) har tagit fram riktlinjer för att stödja inkorporeringsprocessen av extern data i datalager. Dock saknas en utvärdering av riktlinjerna. En utvärdering bidrar till att riktlinjernas trovärdighet stärks och att riktlinjerna på ett tidigt stadie förs in i en förvaltningsprocess.