Medling är ett viktigt verktyg i verktygslådan för hantering av konflikter. Mycket av forskningen har fokuserat på externa aktörer som kommer från utanför konflikten och som är neutrala till konfliktparterna och sammanhanget, men interna aktörer som är partiska har mindre uppmärksamhet i medlingslitteraturen. Baserat på detta syftar studien till att förstå effekterna av olika typer av medlare, nämligen medling av extern-neutrala och interna-partiska medlare och effektivitetensom dessa medlare kan ha i fredsavtal. Baserat på detta är studiens forskningsfråga, Vilken medling är effektivaste för att nå ett hållbart fredsavtal i bräckliga stater, Inter-partisk eller Extern-neutral medling? För att svara på forskningsfrågan använder studien den kvalitativa metoden av fokuserad och strukturerad jämförelsemetod. Empirisk analys, som omfattar perioden 1991–1998, baserad på medlingsprocesserna i de två fallen av studien, nämligen södra Somalia och den självdeklarerade republiken Somaliland (norra Somalia) används. Studiens hypotes är att interna-partiska medlare är mer sannolikt att generera ett hållbart fredsavtal vilket bygger på förhandlingsteori där trovärdiga bärare av information kan förhindra informationsproblem och därmed skapa hållbar fred. Det empiriska resultatet av studien stödjer denna hypotes.

<p>Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft</p><p>Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning?</p><p>Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning.</p><p>Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats.</p><p>Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.</p>

No description available.

<p> </p><p>Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen. Med denna bakgrund i minnet vill uppsatsens författare leda forskningen vidare och undersöka hur identitet och image kommuniceras ur ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns en röd tråd gällande den externa kommunikationen.</p><p>Metod: För att kunna besvara vårt syfte och problemfrågeställning har uppsatsens författare använt teorier från erkända forskare inom området. Uppsatsens författare har även genomfört en kvalitativ innehållsanalys med tio utvalda företag från Universums 100-lista över de mest attraktiva arbetsgivarna enligt ekonomistudenter 2010.</p><p>Slutsats: Studien har visat på att det inte finns en rödtråd gällande den externa kommunikationen rakt igenom för något företag i studien. Att det förhåller sig på detta vis kan bero på att marknadsförings- och HR-avdelningen för de utvalda företagen ännu inte utvecklat ett tillräckligt välfungerande samarbete. För vissa företag (främst de topplacerade företagen) i studien uppfattas den röda tråden som starkare än för andra företag. Universums 100-lista kan allstå sägas ge en förhållandevis rättvisande bild av styrkan i den röda tråd företagen förmedlar genom sin externa kommunikation. Identiteten kommuniceras generellt på lite olika sätt gällande de studerade kommunikationskanalerna. Imagen var svårt att studera genom en innehållsanalys och kräver antagligen andra undersökningsmetoder.</p><p> </p>

<p>SAMMANDRAG</p><p>Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia Lindholm</p><p>Titel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen – en studie av årsredovisningar</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.</p><p>Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.</p><p>Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Detta har genomförts med utgångspunkt från bland annat Brennans (2001) metod för kvantifiering av det intellektuella kapitalet.</p><p>Empiri: Företagens market-to-book value sträckte sig från 7,3 % till 92,2 %. Alla tio företag redovisade intellektuellt kapital kopplat till de tre undersökta variabler och i båda branscherna gavs den externa strukturen det största utrymmet. I IT-branschen lades därefter lika stort fokus på den interna strukturen samt humankapitalet, emedan industribranschen lade större fokus på den interna strukturen.</p><p>Slutsats: Studien visade på att mest fokus lades på den externa strukturen, både i IT- och industribranschen, vilket sammanfaller med tidigare studier. IT-branschen visade tendenser till ett klarare samband mellan market-to-book value och redovisningen av det intellektuella kapitalet än industribranschen, där storleken på företaget verkade vara en mer betydande faktor.</p><p>Nyckelord: Intellektuellt kapital, innehållsanalys, intern struktur, extern struktur, humankapital</p>

<p>Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer.</p><p>En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen.</p><p>För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod.</p><p>Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.</p>

<p>Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.</p><p>Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv.</p><p>Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten.</p><p>Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.</p>

No description available.

Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen. Med denna bakgrund i minnet vill uppsatsens författare leda forskningen vidare och undersöka hur identitet och image kommuniceras ur ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns en röd tråd gällande den externa kommunikationen. Metod: För att kunna besvara vårt syfte och problemfrågeställning har uppsatsens författare använt teorier från erkända forskare inom området. Uppsatsens författare har även genomfört en kvalitativ innehållsanalys med tio utvalda företag från Universums 100-lista över de mest attraktiva arbetsgivarna enligt ekonomistudenter 2010. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns en rödtråd gällande den externa kommunikationen rakt igenom för något företag i studien. Att det förhåller sig på detta vis kan bero på att marknadsförings- och HR-avdelningen för de utvalda företagen ännu inte utvecklat ett tillräckligt välfungerande samarbete. För vissa företag (främst de topplacerade företagen) i studien uppfattas den röda tråden som starkare än för andra företag. Universums 100-lista kan allstå sägas ge en förhållandevis rättvisande bild av styrkan i den röda tråd företagen förmedlar genom sin externa kommunikation. Identiteten kommuniceras generellt på lite olika sätt gällande de studerade kommunikationskanalerna. Imagen var svårt att studera genom en innehållsanalys och kräver antagligen andra undersökningsmetoder.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut. Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv. Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten. Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.