Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer. En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen. För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod. Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.

Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning? Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning. Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats. Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.

The purpose of this study is to investigate whether Karlstad City Fiber Network visual elements in the form of a pair of speech bubbles fit into the organization's holistic external communication and branding. The study examines whether Karlstad City Fiber Network image of the organization and the speech bubbles match the stakeholders view and how the visual elements are perceived and recognized by stakeholders. The theory associated with the study is theories of corporate visual identity, image, identity and branding and visual communication. These three elements are important to be aware of when a generation of an effective external communications. Qualitative interviews with employees at Karlstad City Fiber Network and Karlstad municipality has undertaken to give an idea of ​​what the organization wants to achieve and what their opinions are. Karlstad City Fiber Network wants stakeholders to perceive the brand building marketing records as playful, with a twinkle in his eye and inviting to dialogue while the direct information shall be straight and free of jargon. The organization wishes that stakeholders see them as a safe choice as well as local and accessible for inhabitants of Karlstad. Karlstad City Fiber Network sees it as a great advantage to be taken of Karlstad Municipality, which also welcomes the urban network is municipal. Through focus group interviews with Karlstad City Fiber Network stakeholders, the inhabitants of Karlstad, it has emerged that the speech bubbles is not recognized, but it is only when the speech bubbles is put into a context, such as newspaper or newsletter that it can be linked to anything that advocates the municipality of Karlstad and dialogue. It is concluded that corporate visual identity is the link between the visual and the context of an organization's marketing. Stakeholders see Karlstad City Fiber Network as a credible organization that is simple yet eye-catching newsletters, but believe that their marketing is somewhat vague and confusing. / Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker.   Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.    Denna studie syftar till att genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda på operativ nivå vid fyra svenska banker skapa insikt i vilket inflytande regleringar, som Basel II, har på motivation i arbetet. Fynden indikerar att regleringar som medför förändring i arbete på operativ nivå kan influera motivationen om de anställda inte förstår syftet. Utifrån de anställdas uppfattningar kan vi påvisa att kommunikation och ledarskap spelar en avgörande roll för hur anställdas kommer uppleva sådana regleringars inverkan. Med avseende på detta resultat görs tolkningen att kommunikation och ledarskap bör anpassas utifrån de anställdas tidigare erfarenheter och kunskaper för att inte förändring i arbetet ska ge upphov till otillfredsställelse på grund av bristande förståelse. / The Basel Accords are a collection of recommendations and regulations aimed to establish a global financial stability. Basel II is directed towards credit institution and investment firms in those countries that have chosen to incorporate the regulations in national law. In Sweden the Basel II was incorporated in the Swedish law at the beginning of 2007, and since then the Basel II has became binding for the Swedish banks.   Basel II stipulates that banks must use in-house developed models to evaluate risks and capital requirement, and defines that the evaluations must be used in decision making in the daily work. The requirements defined by the regulations increase the corporate governance since the development of strategies and control systems for such risk models is done on a high organizational level, at the bank’s head office. The dilemma in this is that the implementation of the regulation, which influences the organizational structure of the bank, becomes a difficult question to manage, and it delivers a huge impact on the employees with operative tasks.   Through eight semi-structured interviews with employees with operative tasks at four Swedish banks, it is the purpose of this study to create an insight into what influence regulations, such as Basel II, have on the motivation at work. The findings indicate that regulations, which bring changes to work on operative level, can affect the motivation if the employees do not understand the purpose. Based on the views of the employees we can show that communication and leadership play a decisive role for how the employees will experience the influence of such regulations. Regarding this result the interpretation is that communication and leadership should be based on the employees’ previously experiences and knowledge, to prevent that change in work will cause dissatisfaction because of defective understanding.

The purpose of this study is to develop and practically evaluate a new approach for the introduction of changes in internal and external processes in a customer front, but with the aim of maintaining or increasing customer perceived quality during insertion. A working model has been developed and is used in a qualitative research in the form of a case study carried out in a customer front, on a customer group in Telia's mobile customer service in Sweden. There is currently little research that has studied the implementation phase. The results of the study show that the designed working model works satisfactorily, but also that it can be developed more. Employees are satisfied and the sale was a positive boost, however, declined the customer experience a little bit. Employees raises questions as leader behavior, confidence in the group ahead, everyone's different circumstances and desire for the individual choice. The biggest challenge for future leaders will be to manage and lead continuous change. By creating opportunities for employees so that the customer experience should not be adversely affected during the introduction of the ever ongoing change. / Syftet med det här examensarbetet är att utveckla och praktiskt utvärdera ett nytt arbetssätt för införande av förändrade interna och externa processer i en kundfront, men med ambitionen att bibehållen eller högre kundupplevd kvalité under införandet. En arbetsmodell är utvecklad och är använd i en kvalitativ undersökning i form av att en fallstudie. Studien har genomförts i en kundfront, på en kundtjänstgrupp på Telias mobila kundtjänst i Sverige. I dag finns det lite forskning som har studerat själva införandefasen. Resultatet av studien visar att den utformade arbetsmodellen fungerar tillfredställande, men att den kan utvecklas mer. Medarbetarna är nöjda och försäljningen fick en positiv skjuts, men kundupplevelsen minskade lite. Framgångsfaktorer för ett lyckat förändringsarbete är enligt medarbetarna ledarens agerande, trygghet i gruppen, framförhållning, allas olika förutsättningar och önskan om det individuella valet. Den största utmaningen för framtidens ledare torde bli att hantera och leda ständiga förändringar. En ledare behöver skapa förutsättningar för medarbetarna så att kundens upplevelse inte påverkas negativt under införandet av de ständigt pågående förändringarna.

En els darrers anys, nombroses organitzacions han començat a obrir-se a enfocaments més orientats a l'exterior i a la innovació oberta, mogudes per la incertesa creixent i un dinamisme més gran, que en caracteritzen l'entorn extern. Consegüentment, a les organitzacions els cal aprendre ràpidament sobre aquest canvi i adquirir coneixements nous per poder reaccionar davant les noves condicions externes. Com a resposta d'això, ha aparegut, com un concepte important, la capacitat absortiva d'una empresa (a firm's absorptive capacity, ACAP), definida com la capacitat per "reconèixer el valor de la informació externa nova, assimilar-la i aplicar-la a finalitats comercials" (Cohen i Levinthal, 1990: 128).Estudis recents han tendit a conceptualitzar la capacitat absortiva com un concepte estàtic i s'han centrat, principalment, en la base de coneixements que resideix dins de l'organització absorbent o en les condicions antecedents de l'ACAP. A resultes d'això, els processos que actuen en les organitzacions per absorbir el coneixement extern no han estat un element focal de la investigació fins ara. A més, mentre que la recerca en innovació del producte ja ha revelat unes primeres perspectives valuoses, en la literatura relativa a la innovació en serveis, l'aprenentatge extern continua essent un dels temes menys tractats per la recerca, tot i que diversos investigadors n'han reclamat més en aquest terreny. Partint d'aquesta necessitat d'obtenir una visió més profunda del procés d'aprenentatge extern en els serveis, la finalitat d'aquesta tesi va ser millorar la comprensió dels factors i els procediments necessaris per absorbir amb èxit el coneixement extern en les innovacions radicals i incrementals de serveis.La contribució principal de la tesi ha estat la identificació d'un model de procés d'ACAP que tingui en compte les idiosincràsies de la innovació radical i incremental de serveis. A més, el procés d'ACAP que es va identificar va ser analitzat pel que fa a la seva relació amb el procés d'innovació general, en el qual es va identificar la importància que hi hagi un flux paral·lel i alineat entre els processos d'innovació i absorció. Finalment, s'ha evidenciat que el model de procés identificat està influenciat per diversos facilitadors i inhibidors interns i externs. Consegüentment, doncs, aquesta tesi proporciona una visió holística de les activitats reeixides d'aprenentatge extern en la innovació radical i incremental de serveis.La presentació d'un estudi sobre la capacitat absortiva en serveis que es basa en dades qualitatives ha permès una comprensió més rica del fenomen davant de la informació de què es disposava abans. Aquest estudi en profunditat de projectes d'innovació individuals ha contribuït a identificar un model molt més dinàmic d'absorbir informació externa del que es reflectia en la investigació en curs. Així mateix, la inclusió de casos d'èxit i de conflicte ha reforçat les conclusions globals. A més, s'ha concretat que absorbir informació externa durant els projectes d'innovació pot resultar un fracàs i afectar negativament el resultat global de la innovació. Així, doncs, l'absorció d'informació externa en la innovació de serveis requereix una atenció directiva forta. / En los últimos años, numerosas organizaciones han empezado a abrirse a enfoques más orientados al exterior y a la innovación abierta, movidas por la creciente incertidumbre y el mayor dinamismo que caracterizan su entorno externo. En consecuencia, las organizaciones necesitan aprender rápidamente sobre este cambio y adquirir nuevos conocimientos para poder reaccionar ante las nuevas condiciones externas. Como respuesta a ello, ha aparecido como un concepto importante la capacidad absortiva de una empresa (a firm's absorptive capacity, ACAP), definida como su capacidad para "reconocer el valor de la nueva información externa, asimilarla y aplicarla a fines comerciales" (Cohen & Levinthal, 1990: 128). Estudios recientes han tendido a conceptualizar la capacidad absortiva como un concepto estático y se han centrado principalmente en la base de conocimientos que reside dentro de la organización absorbente o en las condiciones antecedentes de la ACAP. Como resultado de ello, los procesos que actúan en las organizaciones para absorber el conocimiento externo no han sido un elemento focal de la investigación hasta el momento. Además, mientras que la investigación en innovación del producto ya ha revelado unas primeras perspectivas valiosas, en la literatura relativa a la innovación en servicios, el aprendizaje externo sigue siendo uno de los temas menos abordados por la investigación, si bien varios investigadores han reclamado más investigaciones en este terreno. Partiendo de esta necesidad de obtener una visión más profunda del proceso de aprendizaje externo en los servicios, la finalidad de esta tesis fue mejorar la comprensión de los factores y procedimientos necesarios para absorber con éxito el conocimiento externo en las innovaciones radicales e incrementales de servicios. La principal contribución de la tesis ha sido la identificación de un modelo de proceso de ACAP que tome en consideración las idiosincrasias de la innovación radical e incremental de servicios. Además, el proceso de ACAP identificado fue analizado en cuanto a su relación con el proceso de innovación general, en el que se identificó la importancia de que exista un flujo paralelo y alineado entre los procesos de innovación y absorción. Finalmente, se ha evidenciado que el modelo de proceso identificado está influenciado por numerosos facilitadores e inhibidores internos y externos. En consecuencia, la presente tesis proporciona una visión holística de las actividades exitosas de aprendizaje externo en la innovación radical e incremental de servicios. La presentación de un estudio sobre la capacidad absortiva en servicios basado en datos cualitativos ha permitido una comprensión más rica del fenómeno frente a la información de que se disponía antes. Este estudio en profundidad de proyectos de innovación individuales ha contribuido a identificar un modelo mucho más dinámico de absorber información externa de lo que se reflejaba en la investigación en curso. Asimismo, la inclusión de casos de éxito y de conflicto ha reforzado las conclusiones globales. Además, se ha concretado que absorber información externa durante los proyectos de innovación puede resultar un fracaso y afectar negativamente al resultado global de la innovación. Así pues, la absorción de información externa en la innovación de servicios requiere una fuerte atención directiva. / In recent years, many organisations have started to shift from rather closed to more externally oriented, open innovation approaches, driven by increasing uncertainty and dynamism in their external environment. In consequence, organisations need to learn about such change fast and have to acquire new knowledge in order to react to new external conditions. In response, a firm's absorptive capacity (ACAP), defined as the capability of a firm "to recognise the value of new, external information, assimilate it, and apply it to commercial ends" (Cohen & Levinthal, 1990: 128) has emerged as an important concept. Recent studies have frequently conceptualised absorptive capacity as a static concept and have focused mainly on the knowledge base residing within the absorbing organisation or antecedent conditions of ACAP. As a result, the processes operating in organisations to absorb external knowledge have not been a focal element of existing work. In addition, while research on product innovation has already revealed first valuable insights, in service innovation literature, external learning is still one of the least researched topics, even though several researchers have called for more research in this domain. Based on this need for more insight into the external learning process in services, the aim of this thesis was to enhance understanding of the factors and procedures required to successfully absorb external knowledge during radical and incremental service innovations. The primary contribution of this thesis constituted the identification of an ACAP process model which takes into consideration the idiosyncrasies of radical and incremental service innovation. Further, the identified ACAP process was analysed regarding its relation to the general innovation process in which the importance of a parallel, aligned flow of both the innovation and the absorption process was identified. Finally, it crystallised that this identified process model is influenced by a number of internal and external facilitators and inhibitors. In consequence, this thesis provides a holistic account of successful external learning activities in radical and incremental service innovation. As a result of presenting a study on absorptive capacity in services which was based upon qualitative data, this allowed for the identification of a much richer understanding of the phenomenon than was previously available. The in-depth study of individual innovation projects allowed for the identification of a much more dynamic model of absorbing external information than was reflected in current research. Furthermore, the inclusion of both successful and struggling case examples strengthened overall findings. In addition, it crystallised that absorbing external information during innovation projects can fail and may negatively affect the overall outcome of innovation. Hence, absorbing external information during service innovation calls for intensive managerial attention.

Recruitment can include everything from hiring a stand-in for the summer to finding an executive for a big company. When hiring an executive is it important for the company that the right person gets the right job. There is little information in Swedish literature that explains how executive recruitment separates from ordinary recruitment. Neither is there any information about how internal and external executive recruitment are separated. When a recruitment process starts it is important to do a thorough preparatory work. This can be done by doing a work analyse, or a revision of the job description which is mostly used in executive recruitment. After this a specification of requirements is formed, the specification is a guide that the company uses to specify what kind of person they want to hire. The search of candidates for a position can be done in several different ways. The company has to decide if they should do the process by themselves or if a recruitment firm should be consulted, which is common today. There are several ways of searching candidates, the most common today is advertising in different media or using the employment service. The company also have to make a decision considering if the search should be done internal or external, or both ways. When suitable candidates have been chosen it is time for interviews and testing. At this time the recruiter meets the candidate for the first time and creates a picture of him or her. Testing is often used as a complement to the interview to confirm or deny feelings or suspicions that has arisen during the process. Another way of doing this is by contacting references, it is important to be aware of the fact that references often just have good things to say about the candidate. There is a risk with this considering that the whole truth might not come out. There are many different ways of making the decision who to hire, most important is though to use the specification of requirements as basic data. It is not always a need that all demands in the specifications are fulfilled, the candidates other qualifications can be more important. During this study it has come to our knowledge that the recruitment process for hiring executives are not that different from the process of hiring other co-workers. The biggest difference is that companies often choose to outsource the process to a consult. The companies in this study are quite small and think that they don’t have the right competence to find people with the right qualifications themselves. They think that it is better to pay money to the consultant than risk that the recruitment goes wrong and they have to do the process all over again. Companies today are more interested in recruiting executives from outside the company. In a time of changes they want an objective point of view to be able to survive in business. Once again there are no right or wrong way for the company to choose, but to search both internal and external might be the best solution to minimize the risk of overlooking the best candidate. Being able to advance in the company is a big push for many employees to work harder. / En rekrytering kan handla om allt ifrån att anställa en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anställa en ny chef är en omfattande process då det gäller för företaget att hitta rätt person för tjänsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en rekryteringsprocess går till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig från rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns några skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering. När en rekryteringsprocess påbörjas är det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket är vanligast vid rekrytering av chefer. Därefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det är den som specificerar vad det är företaget är ute efter. Att söka efter kandidater till en tjänst kan ske på flera olika sätt. Företaget som ska rekrytera måste fatta ett beslut om de ska genomföra denna del av processen själva eller lägga ut det på ett rekryteringsföretag, vilket blir allt vanligare. Det finns flera olika sökvägar att använda sig av och vanligast är annonser i olika media samt Arbetsförmedlingen. Företaget måste också fatta ett beslut om kandidater ska sökas internt eller externt, eller kanske både och. När lämpliga kandidater har vals ut är det dags för intervjuer och tester. Det är i detta skede som rekryteraren på företaget träffar kandidaten och bildar sig en uppfattning om honom eller henne. Tester används oftast som ett komplement till själva intervjun för att bekräfta eller dementera känslor eller misstankar som har uppstått. Ytterligare sätt att göra detta på är att kontakta kandidatens referenser, men det gäller att vara uppmärksam för referenser är ofta någon som bara har bra saker att säga om kandidaten. Det finns en risk att hela sanningen inte kommer fram. Det finns många olika varianter på hur beslut om anställning kan fattas, det viktigaste är dock att den kravspecifikation som utarbetades i början av processen används som underlag. Men det är inte säkert att alla krav måste vara uppfyllda, i vissa fall kan andra egenskaper väga tyngre än att alla krav uppfylls. Under denna studie har det framkommit att rekryteringsprocessen inte skiljer sig så mycket åt för chefer och andra medarbetare. Den största skillnaden är att företagen ofta väljer att lägga ut denna typ av rekrytering på så kallade rekryteringsföretag. Detta innebär att en konsult sköter större delen av processen. Företagen som medverkat i studien är relativt små och anser att de inte har den rätta kompetensen i alla lägen för att hitta den mest kvalificerade kandidaten. För dem finns det en större nytta i att låta rekryteringen kosta pengar istället för att den ska bli fel och måste göras om. I dagsläget är företagen mer intresserade av att rekrytera sina chefer utanför företaget, i en tid av förändring vill alla ha en objektiv syn för att kunna hävda sig på den tuffa marknaden. Återigen finns det inget rätt eller fel för vilken väg företaget väljer att gå, men att söka både internt och externt torde vara den bästa lösningen för att inte missa den bästa kandidaten. Att kunna avancera inom företaget är en stor sporre för många anställda att arbeta lite hårdare.

Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. Människor har blivit mer villiga att åka längre sträckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden måste finna nya sätt att konkurera på. Denna uppsats fokuserar på konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhållning, och hur de använder sig utav dessa för att konkurera på marknaden. Teorin har valts utifrån dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum. Undersökningen har visat att de intervjuade köpcentrumen var väl medvetna om hur dessa delar påverkar men de hade olika tankar om hur de fungerar i praktiken. Trots att köpcentrum i Sverige utvecklas snabbt idag finns det stora skillnader mellan många då de vill profilera sig olika. Vissa vill inrikta sig enbart på handel, medan andra vill skapa mötesplatser. De externa faktorerna, så som tillgänglighet, har visat sig påverka köpcentrumens konkurrenskraft mer än de interna faktorerna samt service och underhållning. Men det krävs att köpcentrumen lägger fokus på alla delar för att få en stark konkurrenskraftighet.

The purpose of this study is to create understanding for how social media affects the relationship between employees and leaders in organizations, and how social media could be used to improve internal communication. We also want to explore how this type of internal communication could be implemented in large organizations. From a theoretical perspective our ambition is to see how our findings relate to the theoretical field of internal communication and human resource management. The empirical findings in this study were gathered by conducting an interview with the CEO to reveal his intentions, methods and practices when working with social media. A questionnaire was then developed by using the knowledge gained from the interview with the CEO, as well as by using theories regarding communication, social media and corporate culture, this questionnaire was filled out by company employees. The empirical data that was gathered was analyzed in the light of relevant theory. We also checked the various data variables for correlation. This was done so we could study what factors determine why an employee follows the blog, and also so we could study which factors are impacted by the employee reading the blog. The results of this study show that social media as a communication tool has enormous potential to transcend geographical barriers and to flatten the organizational hierarchy in a way that is not possible through the usage of conventional communication methods. Social media can affect the relationship between a leader of an organization and its employees and has the power to spread values, practices, routines and build corporate culture. Social media however, has a sensitive nature and factors such as accessibility, target group characteristics and planning are directly relevant to the outcome when a CEO uses social media to communicate with the employees. Accessibility problems can result in some employees having a hard time being reached by social media communication and the lack of a proper integration plan can cause disturbance in the communication, employees may not be aware of the purpose of the CEOs efforts or maybe not even be aware that the CEO has started using social media tools. However the individuals who do follow the CEOs practises are likely to gain a better relationship with their leader. The informal nature of social media is a great way for CEOs to show more of their personalities and in that way form a closer bond with the employees. We believe that if planned and used in the right way, CEO social media communication has even more potential than this study reveals.

Syftet med vår studie har varit att undersöka de handleddas upplevelse av handledaren utifrån den auktoritära respektive den mer jämlika handledarrollen. För att samla in vårt material genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från fem olika kommuner. Kravet var att de skulle ha haft extern handledning under minst tre år. Då vi avsåg att få fram de handleddas upplevelser använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att använda oss av French och Ravens perspektiv på maktbaser för att analysera vårt material. Vårt huvudsakliga resultat visar i korta drag att några av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenhet från auktoritära handledare men samtliga uppger att en auktoritär handledare inte är önskvärd. Däremot ser de som önskvärt att handledaren ska ha auktoritet. Vi fann att de handledda kan ha svårt att ifrågasätta handledaren. Bland annat beror det på att handledaren har en auktoritär framtoning men även att de handledda kan ha utsett handledaren till en sorts ”guru” som man inte gärna ifrågasätter. Vidare anser de handledda att det är nödvändigt att handledaren ska besitta expertkunskap, i annat fall anser de att handledningen blir meningslös. Det framkom även att de handledda har behov av att bli bekräftade i sitt arbete, en förutsättning för att de handledda ska se handledaren som duktig och kompetent.