Motivation som process innefattar det som driver människan framåt och får henne att agera. Det som driver människan till handling är hens behov. Människan upplever välbehag när behov uppfylls och obehag när dessa inte tillfredsställs. För att en student ska påbörja, fortsätta med och slutföra högskolestudier krävs en viss mängd motivation. Motivation kan vara av antingen intern eller extern karaktär. Syftet med detta arbete var att studera till vilken utsträckning programstudenterna vid Luleå Tekniska Universitet ansåg sig vara motiverade till sina studier. Ytterligare ett syfte var att studera förekomsten av intern och extern motivation bland dessa programstudenter. Detta för att kunna framta den motivationsfaktor som respondenterna värderar högst. Data samlades in med hjälp av en webbenkät där respondenterna skattade graden av total motivation, intern motivation och extern motivation. Skattningarna jämfördes sedan mellan studenter tillhörande olika typer av utbildningar samt mellan studenter som befann sig i början respektive slutet av sin utbildning. Materialet analyserades sedan med hjälp av SPSS. Resultatmönstret tydde på att studenterna vid universitetet var stabilt motiverade till sina studier. Respondenterna uppvisade även en svag tendens till att skatta intern motivation högre än extern. Utbildningstyp (filosofisk/teknisk) och/eller tid vid utbildning (början/slutet) hade ingen signifikant effekt på skattningarna av total motivation, intern motivation eller extern motivation. / Motivation as a process involves everything that drives humans forward and causes them to act in a certain direction. What primarily drive people to act are their needs. Humans feel comfortable when needs are met and discomfort when not satisfied. In order for a student to start, continue and complete university studies, a certain amount of motivation is required. Motivation may be of either internal or external character. The purpose of this study was therefore to investigate to what extent the students at Luleå University of Technology considered themselves motivated for their studies. Another purpose was to study the amount of intrinsic and extrinsic motivation among these students. Data was collected using a web survey where the participants were asked to estimate their total motivation, intrinsic motivation and extrinsic motivation. Estimates were then compared between participants belonging in philosophical versus technical faculty and between students in the beginning versus the end of their education. The material was then analyzed using SPSS. The performance pattern indicates that the students felt motivated to their studies. The feeling of motivation was seen as stable. The results showed that students had a week tendency to estimate their intrinsic motivation a bit higher than extrinsic motivation. Results showed that faculty affiliation or beginning / end of education had no significant effect on estimates of total motivation, intrinsic motivation or extrinsic motivation.

This study aims to compare how Karlstad Student Union and Örebro Student Union are working with their external communications in order to reach existing and potential members. By comparison, we looked for similarities and differences in how these student unions work with media mix, press contacts, goals, profiling and strategies. We also analyzed how the latter three impact external communication. In making this comparison, we wanted to state whether the unions’ external communication could be improved.The main questions of this study are;How do Örebro’s Student Union and Karlstad’s Student Union work with their external communication?What differences are there in their external communication?What strengths and weaknesses exists in the student unions’ work with their external communication?Are there approaches in their external communication that could be more effective?The aim of the study will be reached by interviews with employees at the unions and by analyzes of the results based on theories of external communication and strategic communication, goals, profile, strategy, media mix and press contacts.The results show that the student unions are working quite differently with their communication. Karlstad Student Union has a communications policy, and they have a clear plan for how to communicate. They work actively with their profile and have a plan as well as to how they work in social media, such as how to express themselves to their target groups. Örebro Student Union works in an unstructured way and lacks long-term thinking, even though it is active, such as using Facebook and demonstrates visibility in other ways.Therefore, the analyzes shows that Karlstad Student Union has a more effective external communication approach based on a strategic and long-term think process which is reflected in most aspects of their communication work. Örebro Student Union has a lack of continuity in their communication efforts leading to more spontaneous work. There are strengths and weaknesses within both organizations. For example, more evaluations and clearer target group analysis would well serve Karlstad Student Union and Örebro Student Union has desirable elements in their work with press contacts.

Tidigare forskning har tydligt etablerat hur mycket företag växer. Det här examensarbetet har tagit sig an uppgiften att beskriva och förklara hur företag växer. Vi har särskilt försökt hitta nyanser av tillväxt genom ett investmentbolags perspektiv. Till det har vi haft ett teoretiskt perspektiv med två huvudsakliga strategier för tillväxt. Litteraturen pekar ut organisk tillväxtstrategi och extern tillväxtstrategi. Organisk tillväxt är stabilt och mindre riskfyllt, medan extern tillväxt gör att företag kan växa snabbt men det innebär mer och en annan typ av risk. Genom en extern tillväxtstrategi kan företag snabbt få en nödvändig konkurrensfördel genom till exempel unik kunskap på en lokal marknad. Syftet med detta examensarbete är att bidra till en djupare kunskap för hur investmentbolag ser på organisk eller extern tillväxt hos företag. Totalt gjordes tio intervjuer med svenska investmentbolag. För att besvara forskningsfrågan har vi varit analytiskt deduktiva. Teorin i examensarbetet användes som verktyg för att förklara med olika aspekter hur investmentbolag ser på organisk och extern tillväxt hos företag. Resultatet visar att den organiska tillväxtformen är mindre riskfylld samt att eventuella risker lättare kan hanteras genom en högre grad av kontroll internt. Skillnader uppstår när varje aktör har olika strategier för hur deras verksamhet ska bedrivas. Examensarbetet bidrar till att med det teoretiska förhållningssättet utöka kunskapen om organisk och extern tillväxtstrategi. Det är även ett bidrag till forskningen om hur företag växer. Vidare stimuleras debatten om tillväxtteorier.

Studiens syfte är att (1) kartlägga de faktorer som påverkar implementering av innovationsprojekt i externt reglerade organisationer, (2) att utveckla en förklaringsmodell som beskriver sambanden mellan dessa faktorer. Undersökningen består av en fallstudie där ett läkemedelsföretag följs under uppstartsfasen av ett innovationsprojekt. Metoden som användes var induktivt kvalitativ. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och dokument som var kopplade till innovationsprojektet. Studien visar att följande faktorer: interna relationer, resurser, extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation påverkar implementering av innovationsprojekt och att dessa faktorer både kan ha en positiv och en negativ inverkan på implementeringen. Vid utvecklingen av förklaringsmodellen fann studien att interna relationer och resurser är faktorer som har en direkt påverkan på implementering av innovationsprojekt och att extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation är faktorer som har en indirekt påverkan.

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Handeln är i ständig utveckling vilket ställer krav på de platser där handel bedrivs. Dessa platser måste därför planeras för att möta den ibland oförutsedda utveckling som framtiden för med sig annars finns risken för urbana förfall inom dessa områden. Studien avser att med hjälp av samlad empiri kring arbete med planering, flexibilitet och resiliens resultera i hur plankartor över externhandelsområden kan arbetas fram och sedan utformas för att bli anpassningsbara mot trendbrott och oförutsedd utveckling i framtiden. I studien har även plankartor över handelsområden från tre olika kommuner granskats. Detta för att få en inblick i hur dagens områden är planerade, detta ligger sedan till grund för skapandet av en alternativ plankarta över Knalleland i Borås. I studien har även sex semistrukturerade intervjuer utförts, alla med någon koppling till någon av de tre valda handelsområdena. Studien har visat på att de granskade områdena inte planerats för att vara så flexibla och resilienta som man ur studiens perspektiv kanske kan önska. Studien resulterade även i ett experiment med en alternativ plankarta vars syfte var att möjliggöra för en flexiblare användning samt innehålla ett större inslag av komponenter för ökad resiliens. Det har genom studien framkommit att den unika platsens förutsättningar spelar stor roll när man ska planera för ett resilient område. Vilket får till följd att det kan vara svårt att hitta generella lösningar som fungerar och som kan appliceras överallt. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Commerce is in constant change, which put demands on the places where commerce occurs. These places must therefore be planned to meet the sometimes-unforeseen development that the future brings. If not, there is a risk of urban decay in these areas. This study aims to result in how maps for detailed development plans in external retail areas can be created to be adaptable to unforeseen future development. This with the help of collected data concerning work with planning, flexibility and resilience. The study also contains a comparison of maps for detailed development plans in external retail areas in three different Swedish municipalities. This was made to get an insight to how these areas are planned and is also used to create an alternative map for detailed development plan for the area Knalleland in Borås, Sweden. The study also contains six semi-structured interviews, all with a connection to one of the three chosen external retail areas examined. The study has shown that the areas examined has not been planned to be as flexible and resilient as one, from the perspective of the study might have wished for. The study also resulted in an experiment with an alternative map for detailed development plan, whose purpose was to enable a more flexible use, as well as to contain more components for increased resilience. It has been concluded, through this study, that the unique prerequisites of the site are of great importance when planning for a resilient area. This makes it hard to find general solutions that works and can be applied anywhere.

Den rådande klimatdebatten har resulterat i att människor ställer högre krav på företag i att inte enbart vara vinstdrivande utan även fokusera på vad företag kan göra för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtidigt som det ställs högre krav på företagen i att agera hållbart, existerar även en utmaning för företag i Sverige att attrahera framtida arbetskraft, som nu utgörs av Generation Z. Företags agerande inom hållbarhetsaspekter har visats ha en positiv relation för företags attraktivitet. Det leder fram till syftet för denna studie som är att beskriva Generation Z:s uppfattning om företags attraktivitet utifrån ekonomiska, sociala och miljöaspekter. Studien präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, med en deduktiv ansats utifrån teorierna Corporate Social Responsibility och extern Employer Branding samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av Generation Z’s studerande på Jönköping University. Insamling av empiri utförs genom en skrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som tillhör Generation Z och är studerande i fjärde till sjätte terminen på Jönköping University. Insamlad empiri analyserar genom en tematisk analysprocess med kategorier utifrån de valda teorierna extern Employer Branding samt tre aspekter av Coraporate Social Responsibility som kan påverka ett företags attraktivitet. Genom resultat och analys framkommer olika faktorer inom de tre aspekterna som uppfattas skapa attraktivitet för ett företag för Generation Z. Där Generation Z uppfattar företags externa Employer Branding genom att visa arbetet inom hållbarhetsaspekterna som attraktivt för ett företag.

Vilken roll spelar offentliga personer i Cancerfondens externa kommunikation på Instagram, och vilka tänkbara identiteter kan detta generera i? Vi har gjort en kvalitativ retorisk undersökning med material insamlat från Cancerfondens Instagram, där specifikt inlägg med offentliga personers medverkan studerats. I analysen diskuteras materialet utifrån tre identitetskategorier som var särskilt utmärkande bland inläggen: Familj, Det vardagliga livet och Det hälsosamma livet. Vi presenterar ett resultat som tyder på att offentliga personer har en central roll i skapandet av relationer till en tänkt publik, vilket i sin tur kan genereras i olika identiteter. Cancerfondens kommunikativa arbete tolkas ha ett genomgående fokus med syfte att skapa en gemenskapskänsla i deras relationer med hjälp av de offentliga personerna. Denna relation tycks styras mer eller mindre av en medieframställd bild av den offentliga personen, som dessutom ska gestalta en “vanlig” människa. Det gör att vi kritiserar hur trovärdig och äkta denna relation faktiskt är.

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ”nytänk” till organisationen. Medarbetarna ansåg emellertid att den främsta nackdelen med extern rekrytering var att dessa ledare saknar rutin och arbetslivserfarenhet. Detta kan tolkas i förhållande till intern rekrytering där både medarbetarna och arbetsledarna ansåg att den främsta fördelen är att dessa ledare är sakkunniga och har erfarenhet, samt att ledarna förstår sig på den rådande kulturen. Det framkom ingen specifik nackdel angående intern rekrytering, både medarbetarna och arbetsledarna hade splittrade svar. En av våra slutsatser är att Peab har en bra fördelning mellan intern och extern rekrytering eftersom företaget både tar tillvara på den kompetens som finns inom företaget samt skapar förutsättningar för utveckling då individer med nya värderingar och kompetenser kommer in utifrån.

Syftet med studien är att belysa hur elever hanterar intern och extern röst i sina gymnasiearbeten för att ge en inblick i vilken diskursiv kompetens elever kan uppvisa i slutet av sin gymnasieutbildning. Tidigare studier visar att elever och studenter har svårt för att balansera den interna och de externa rösterna för att skapa dialog i texter. Genom kvalitativ textanalys undersöks tre gymnasiearbeten med utgångspunkt i the Appraisal frameworks kategori engagemang. Texterna analyseras utifrån aspekterna dialogism, textintegration, författarintegration och röstnärvaro. Resultatet visar att eleverna använder olika sätt för att skriva in sig själva i texten, bland annat genom passiva konstruktioner och en läsarinkluderande röst. Samtliga texter visar problem med på vilket sätt externa röster integreras i akademiska texter, vilket påverkar texternas dialogicitet i form av otydliga gränser mellan den interna och den externa rösten. I likhet med tidigare forskning indikerar resultatet att undervisningen behöver lägga fokus både på hur referenshänvisningar skrivs, och på vilka sätt externa röster används i akademisk text.

Studiens syfte är att undersöka huruvida Energimyndigheten arbetar med klarspråk i sin externa kommunikation på deras webbsida, samt hur användarvänliga delar av webbsidan är utifrån tillgänglighet och klarspråk. Undersökningen har gjorts med hjälp av analysmetoder för läsbarhet och multimodalitet. Resultaten från analyserna påvisar att Energimyndighetens klarspråk och tillgänglighet är bristfällig och inte går i linje med språklagen (2009:600), Energimyndighetens kommunikationsstrategi (2019) eller Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019). Slutsatsen är att om Energimyndigheten skulle utgå från ovan nämnda strategi och policy, skulle de också följa språklagen och den externa kommunikationen skulle bli mer i linje med kraven för klarspråk och tillgänglighet.