Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket? SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation. Vi menar att företag genom att ta hänsyn till dessa fem nyckelaspekter av CSR kan stärka sitt varumärke och samtidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling vilket vi tror är nödvändigt för ”framtidens varumärken”.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor: Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter? • Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta? • Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa? • I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier? • Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet? Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi. Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar. Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget. De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.

SAMMANDRAG Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia Lindholm Titel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen – en studie av årsredovisningar Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut. Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell. Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Detta har genomförts med utgångspunkt från bland annat Brennans (2001) metod för kvantifiering av det intellektuella kapitalet. Empiri: Företagens market-to-book value sträckte sig från 7,3 % till 92,2 %. Alla tio företag redovisade intellektuellt kapital kopplat till de tre undersökta variabler och i båda branscherna gavs den externa strukturen det största utrymmet. I IT-branschen lades därefter lika stort fokus på den interna strukturen samt humankapitalet, emedan industribranschen lade större fokus på den interna strukturen. Slutsats: Studien visade på att mest fokus lades på den externa strukturen, både i IT- och industribranschen, vilket sammanfaller med tidigare studier. IT-branschen visade tendenser till ett klarare samband mellan market-to-book value och redovisningen av det intellektuella kapitalet än industribranschen, där storleken på företaget verkade vara en mer betydande faktor. Nyckelord: Intellektuellt kapital, innehållsanalys, intern struktur, extern struktur, humankapital

<p>Ett datalager är ett beslutstödssystem som integrerar stora mängder data från interna och externa källor. Dessutom är datalagret subjektorienterat, vilket innebär att det är organsierat kring ett antal betydelsefulla affärsdomäner som företaget lagrar data om. Många menar att det börjar bli allt viktigare för företag att söka information utanför verksamheten. Detta kan göras genom att de externa affärsdomänerna skannas av på information.</p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning i nuläget som organisationer lagrar data om affärsdomäner i sitt datalager. För att ta reda på detta har företag som använder datalager kontaktats och intervjuats.</p><p>Resultatet visar att företag lagrar data om externa affärsdomäner, fast i ganska liten utsträckning. Däremot visar resultatet att intresset för att lagra information om dessa externa affärsdomäner håller på att öka bland företag.</p>

<p>Integration of internal data is often mentioned in literature as the most demanding task when building or maintaining a DW. There is no literature that outlines the approach for the integration of external data into a DW. The integration of external data has increased during the last years enabling corporations to understand the opportunities in the market and to be able to better plan for future success of the corporation. The aim of this work is to exploratory outline current approaches for acquiring and integrating external data into DW and to give a brief overview of the future trends for external data integration. This aim was researched using an interview study. The results show that how to integrate external data is depending on what the corporations purpose with the external data is. Additional results show that how to integrate external data also depends on how the data is acquired.</p>

<p>Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen.</p><p>För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.</p>

No description available.

Abstract Title: External communication and brand strategies in Swedish municipalities
 Author: Philip Hagne &amp; Einar Svensson
 Tutor: Jessica Gustafsson
 Purpose: The aim of this thesis was to study and obtain greater understanding on how Swedish municipalities use external communication and branding strategies to gain and attract more residents. The key questions to be answered in this thesis were: What does the external communication look like in the selected municipalities? Are the selected municipalities trying to establish their own brand? What does the work on creating the brand look like?
 Method/Material: This thesis is based on material collected trough interviews with people working with external communication in eleven swedish municipalities. The selected municipalities where divided into two groups based on their negative or positive population growth between 2005 and 2012. All of the selected municipalities where in the same population range between 20,000 and 40,000 citizens. The theoretical framework used in this thesis consists of David Aaker’s theories on Brand Equity along with Graham Hankinson’s, Gregory Ashworth's and Mihalis Kavaratzis theories on Place Branding.
 Main results: The main results show that the external communication is rather similar in all of the eleven municipalities regardless their population trend. The study could not show any definite correlation between the use of external communication and branding towards gaining new inhabitants. However this thesis sugests that municipal councils have changed their attitudes in prioritizing the external communication. The attitude from municipal councils today are more positive than earlier research has shown. Furthermore this thesis has shown that the financial issues and low communication budgets still are the main reason for limited work on external communication, though this is solved with collaborations with local actors in the public sphere.
 Number of pages: 64
 Course: Media and Communication studies C
 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University
 Period: Fall 2013
 Keywords: Brand, external communication, municipalities

Internet har utvecklats snabbt de senaste åren och med utvecklingen har sociala medier blivit en stor del av Internet. Sociala medier innebär all form av kommunikation som sker på Internet så som exempelvis Tripadvisor, Facebook, Twitter, Booking.com eller Instagram. Konsumenter som väljer att kommentera upplevelser och produkter på sociala medier ökar. Enligt forskning så litar framtida konsumenter mer på andra konsumenters kommentarer än vad de litar på företagets marknadsföring över deras produkt/tjänst. Kommentarer som skrivs på olika sociala medier lämnas ofta obesvarade av tjänsteföretagen. De kommentarer som lämnas på sociala medier har en stor effekt på framtida konsumenters köpbeslut. Den form av kommunikation som gästerna förmedlar på sociala medier kallas electronic Word-of-mouth eller eWOM. Vilket ledde oss in på att genomföra en studie som undersöker hur tjänsteföretag tar sig an och hur de skulle kunna arbeta med kommunikation genom WOM, eWOM och sociala medier. Vi undersökte detta genom att göra en jämförande studie mellan olika hotell i Umeå. En modell med fyra olika steg skapades för att ta fram en eventuell kommunikationsprocess till tjänsteföretagen. Modellen lägger grund för den undersökning som vi genomför vid insamlandet av data.  Undersökningen gjordes som en kvalitativ forskning med ett avsiktligt urval där vi intervjuade en respondent för respektive företag. Undersökningen visade att det finns en skillnad mellan hur och till vilken grad tjänsteföretagen i Umeå använder sig av eWOM och sociala medier i sin kommunikation med konsumenterna Många tjänsteföretag skulle kunna förbättra det operativa arbetet med WOM, eWOM och sociala medier.

Företagskulturen har förändrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig på marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begränsningar gällande resurser och tillgångar. Samtidigt konkurrerar de på en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett påtagligt problem uppstår när en växande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhällsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar på grund av den särskilda företagsformens utgångspunkter. Av denna anledning är det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att använda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare. Samtidigt har den externa innehållsmarknadsföringen genomgått revolutionerade utvecklingar gällande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar. Storytelling är ett växande strategiskt verktyg, som vuxit sig starkt och ämnar uppnå genomslag bland konsumenter. Tidigare forskning påvisar att människan lättare tar in och memorerar intryck när de paketeras som berättelser och marknadsförare försöker dra nytta av detta genom storytelling inom deras externa kommunikation. Men tidigare forskning gällande sambandet mellan startupföretags marknadsföring och litteraturvetenskaplig berättandeteknik är svag och vi vill därför skapa en förståelse för hur storytelling används av startupföretag inom den externa innehållsmarknadsföringen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, med en design där fokus läggs vid kontextuell beskrivning. Empiriinsamlingen består av åtta stycken semi-strukturerade intervjuer med startupföretag i tillväxtfasen. Samtliga av de intervjuade företagen använder sig av storytelling inom deras externa innehållsmarknadsföring. Det sammanställda empiriska resultatet analyseras utifrån genererade huvudteman vilka skapar en kontextuell bild av den verklighet som undersöks. Fem huvudteman genereras och skapar en helhetsbild kring de intervjuade företagens arbete kring storytelling. Vidare analyseras dessa teman ingående och med flera olika underliggande aspekter vilka redogörs för analysen. Resultatet visar att startupföretag använder sig av olika strategier inom storytelling för att nå genomslag bland konsumenter. En övergripande åsikt att storytelling är ett effektivt verktyg inom marknadsföring för företag med begränsade resurser. Startupföretag gör aktiva val i deras strategier gällande storytelling, vilka åläggs olika vikt vid de huvudteman som genereras. Mer generella slutsatser innefattar att litteraturvetenskapliga berättartekniker inte används effektivt eller i större utsträckning bland startupföretagen. Det finns ett stort intresse för storytelling men begränsade resurser och kunskap att utnyttja. De digitala kanalerna har vuxit sig starka och erhållit en större betydelse inom den externa innehållsmarknadsföringen. Slutligen påvisar denna studie att startupföretag kommunicerar på olika sätt, beroende på om de riktar sig mot företag eller slutkonsument. / The corporate culture has changed in Sweden and it has become more common that start-up companies establish their presence of the market. These start-up companies suffer from structural limitations concerning assets and resources. At the same time they are competing on a market, amongst larger, more well established companies. A problem arises when a growing type of enterprise, which stimulates the market and the overall societal benefit, is forced to face these challenges because of start-up company’s characteristics. Because of this, it is important to find cost- and resource efficient solutions for these companies to make use of so that start-up companies can continue to be attractive for entrepreneurs. At the same time, the external content marketing has gone through revolutionary developments concerning technological progress and cost efficient solutions. Storytelling is a growing strategic tool that has grown strong and is used to achieve impact amongst consumers. Earlier research suggest that humans have an easier time to take in and memorize impressions when the impression is packaged and presented in the form of a story and that marketers are trying to make use of this through storytelling within their content marketing. But earlier research into the subject of relationship between marketing and literary studies is weak, and therefore we want to create an understanding for how storytelling is used by start-up companies within their external content marketing. The study is based on a qualitative research strategy with a design that focuses on contextual description. The empirical results are based on eight semi-structured interview with start-up companies in the growth-phase. All of the companies that are interviewed deal with storytelling within their external content marketing. The empirical results were analysed on the basis of generated themes, which create a contextual picture of the reality that is being studied. Five themes were generated and create the entirety of the interviewed companies work concerning storytelling. Furthermore, the themes were analysed in detail with several underlying aspects, which are made clear in the analysis. The results show that start-up companies use several different strategies concerning storytelling, in order to reach impact among consumers. An overarching view is that storytelling is an effective tool within marketing for companies with limited resources. Start-up companies make active choice in their storytelling strategies, and are given different focus depending on which company it is. More general results show that storytelling techniques based on literary studies are not used effectively or extensively among start-up companies. There is a big interest for storytelling but limited resource and knowledge to make use of. The digital channels has grown strong and received a larger roll and meaning within the external content marketing. Finally, the study shows that start-up companies communicate in different ways. Depending on whether they focus on companies or consumers.