BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME. Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade. Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna. Genom det juridiska synsättet har vi undersökt lagar, regler och rekommendationer och genom det analytiska har vi försökt att så objektivt och fullständigt som möjligt försökt att urskilja vilka skillnader som finns mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. Resultatet av vår studie visar att det finns skillnader mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. I många fall sker avvikelser både till lagstiftningen och de befintliga rekommendationerna, men det förekommer även i vissa delar skillnader på grund av översättningen från IFRS for SME till svenska.

No description available.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker. Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas. Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det. Troligen beror skillnader på att ländernas struktur skiljer sig åt och därför är det inte möjligt att kopiera ett annat lands system gällande revisionsplikt utan hänsyn måste tas till det enskilda landets förutsättningar och struktur. Intressenterna i undersökningen anser att den externa revisionen är en kvalitetsstämpel och höjer den ekonomiska informationens trovärdighet. Därmed är ingen av intressenterna villiga att helt släppa kontrollen av mindre aktiebolag och föreslår ett antal alternativ varav ett enklare revisionsförfarande, en så kallad review, vilket är det förslag som tillfredsställer flest intressenters behov. Därför föreslås att dagens revisionsplikt för mindre aktiebolag ersätts med ett enklare revisionsförfarande. / Background: As a result of the scandals in the economic life during the latest years several laws and regulations have been tightened up. In Sweden for example new and more stringent rules concerning statutory audit has been introduced by Revisionsstandard i Sverige, RS. Today RS is enforced to both private and public limited companies. This together with the proposition from the swedish government to forbid “kombiuppdrag” have arisen a debate concerning the statutory audit in small private limited companies. In many other European countries small private limited companies are exempted from statutory audit. Purpose: The purpose of this paper is to give a proposition, from a stakeholder viewpoint, of how the statutory audit in small Swedish private limited companies ought to look like in the future.

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi. Teorin för fram att familjeföretag i det längsta drar sig för att ta in extern kompetens till förmån för den egna familjens medlemmar. Slutsatserna man kan dra efter att ha utvärderat svar från åtta familjeföretags VD:ar samt externt tillsatt personal inom ekonomi är att de till största delen ser mycket positivt på tillsättandet av extern personal inom ekonomi. De flesta för fram åsikten om att utan att tillsätta extern personal hade bolagen i fråga inte kunnat utvecklas så framgångsrikt som de har gjort. De ser extern personal inom ekonomiområdet som en styrka med avseende på de nya kunskaper, erfarenheter och kompetenser som kommer företagen till del. Det många pekar på i intervjerna är att man får in en person som kan komma med andra lösningar på problemen än de konventionella, men även en mindre känslosam attityd till familjeföretagets affärer, vilket kan vara en klar fördel. Nya synpunkter och kunskaper kommer företaget till godo. Dock är den personliga dynamiken med den externa kompetensen av stor vikt för företagen i undersökningen, man bör passa in i företagsandan samt vara lätt att ha att göra med, men ända ha integritet. Nackdelar som man har pekat på är till exempel om den externt tillsatte experten eventuellt slutar sin tjänst eller manipulerar bokföringen. Med tanke på alla de lagar och regelverk som styr företagens vardag krävs en hel del specialistkunskap inom ekonomiområdet, särskilt inom koncernredovisning, beskattning, bokslut och årsredovisning. Dessa kunskaper kan i ett fåtal fall tillgodoses av familjemedlemmar, men i de allra flesta företag är det kompetens man måste få in i företaget utifrån. Vi anser att vår undersökning har gett oss svar på de frågor som vi hade ställt upp angående familjeföretags syn på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Nämligen att familjeföretag som vill utvecklas vinner mycket på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Inte bara ekonomiskt utan även på många andra områden. Nyckelord: Familjeföretag, Extern ekonomisk kompetens, Bolagsstyrning, Familjeföretags komplexitet, Successionsplanering. / Research on family business is quite extensive. But there are still many questions that remain unanswered. An important issue relating to family business development is the desire to bring in external expertise in the finance area. It may involve services such as finance manager, controller or accountant. In this work the authors have attempted to answer the question of why the management of family businesses chooses to bring in external expertise in economics. The theory implies that the family business as long reluctant to bring in external expertise for the benefit of their own family members. The conclusions to be drawn after evaluating responses from eight family business CEOs and externally added staff in finance is that they are mostly very much welcoming the appointment of external staff in finance. Most of the view implies that without the addition of external staff, the companies would not develop as successfully as they have done. They see external staff within the finance area as strength for the new knowledge, experience and skills that businesses will benefit from. Many CEO: s advocates that you get in a person who can come up with other solutions to the problems than the conventional ones, but also a less emotional approach to family business affairs, which may be a distinct advantage. New ideas and knowledge will benefit the company. However, the personal dynamics of the external competence are of great importance to companies in the survey, it should fit into the entrepreneurial spirit and be easy to deal with, but still have privacy. Disadvantages as some have pointed out are for example, if the externally appointed expert may terminate their service or manipulate the records. Given all the laws and regulations that govern todays businesses requires a lot of expertise in economics, especially in the consolidated financial statements, taxation, financial statement and annual reports. This knowledge can in a few cases be met by family members, but in the vast majority of companies, you need to get the skills into the company from outside. We believe that our study has given us answers to the questions we had put up on the family company's approach to the use of external expertise in economics. Namely, those family businesses that want to develop win a lot of hiring external expertise in economics. Not just economically but also in many other areas. Keywords: Family firm, External financial competence, Corporate governance, Complexity of family firms, Succession planning.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen. Statistiskt signifikanta skillnader fanns även mellan en studentgrupp som hade mellan 0-2 års arbetslivserfarenhet och en studentgrupp som hade mer än 4 års arbetslivserfarenhet på kontrollokus där de studenter som hade mer arbetslivserfarenhet upplevde mer externt kontrollokus än den grupp som hade mindre arbetslivserfarenhet. Arbetslivserfarenhet och ålder visade ett positivt statistiskt signifikant samband samt externt kontrollokus och ålder. Externt kontrollokus och arbetslivserfarenhet visade svagt positivt statistiskt signifikant samband och det fanns även ett svagt negativt samband mellan externt kontrollokus och extern motivation. Ytterligare ett positivt signifikant samband fanns mellan intern motivation och extern motivation. Resultatet visade inga skillnader eller samband vad gäller arbetslivserfarenhet och motivation. Ytterligare variabler är avgörande för att skapa en helhetsbild kring arbetslivserfarenhetens betydelse för studenter / The purpose was to examine differences between different groups of students disaggregated by years of work experience and age. The reason was to examine if the work experience and age had any significance for students' internal motivation, external motivation, amotivation and locus of control. Correlations between the above variables were also examined. In the cross-sectional study 71 students participated (60 women and 11 men) from a college in central Sweden with an age range of 19-47 years. The survey was based on; The Academic Motivation Scale (AMS- C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) and the Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). A statistically significant difference was found between one group of students who were 19-22 years old and a student group that was 26 years and older on locus of control, where the results showed that the oldest group experienced more external locus of control than the younger group. Statistically significant differences were also found among a group of students who had between 0-2 years of work experience and a student group that had more than 4 years of work experience on locus of control in which the students who had more work experience experienced more external locus of control than the group that had less work experience. Work experience and age showed a positive statistically significant relationship as well as between locus of control and age. Locus of control and work experience showed a weak positive statistically significant relationship and there was also a weak negative correlation between locus of control and external motivation. A positive significant correlation was shown between internal motivation and external motivation. The results showed no differences or relationships regarding work experience and motivation. Additional characteristics are essential to create an overall picture to the work practices relevant to students

SAMMANFATTNING   Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder – med fokus på budget.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist.   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist.   Datum: 2014 - Juni   Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare.   Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering.   Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer gjorda via telefon och mejl. För att analysera och redovisa resultaten användes well grounded theory.   Resultat: Resultaten visade att de flesta företag, med några enstaka undantag, samkörde externredovisningens tidsperiod med budgetens. Anledningen till detta var för att kunna jämföra och hitta avvikelser. Även koncernkrav, lagar och regler låg till grund för denna samkörning.   Slutsats: Ett genomgående mönster var att en samkörning av externredovisningens tidsperiod gjordes med budgetens. Orsaken till en samkörning är budgetens behov av att jämföras mot något, vilket innebär en sammanstrålning mellan externredovisningen och budgeten. Resultaten genererade bevis för att externredovisningen dominerar den interna ekonomistyrningen vad gäller dess tidsperioder.   Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är andra fördjupningar inom konvergensen eller andra styrmedel. Vidare är chefers tankesätt, ”mind-set”, kring budgetens planering ytterligare ett förslag eller en fördjupning kring börsnoterade företag.   Uppsatsens bidrag: Då detta är ett relativt outforskat ämne har studien bidragit till ny kunskap genom dess empiriska resultat, som även genererat egna observationer. Resultaten bidrar till att skapa förståelse och visa hur externredovisningens tidsperiod kan påverka budgeten och budgetens tidsperiod.   Nyckelord: Externredovisning, extern rapportering, ekonomistyrning, budgetering, konvergens, tidsperiod / ABSTRACT   Title:  The convergence of the time periods of financial accounting and management accounting – focusing on budget.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Jessica Gustafsson and Gustav Sandkvist.   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist.   Date: 2014 - June   Background: There has been a long-lasting discussion regarding the relationship between financial accounting and management accounting. Some researchers argue that there is a convergence between these systems. Studies in this area have focused on different depressions. It is through lack of research on the depression focusing on the time periods of these systems that aroused our interest to explore this further.   Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how the time period of the financial accounting can affect a company’s management accounting and internal control mechanisms, with a focus on budgeting.   Method: The study was conducted using a qualitative design with an abductive orientation. Data were collected through interviews made with telephone and email. To analyze and report the results the well grounded theory was used.   Result: The results showed that most of the companies, with a few exceptions, used the time period of the financial accounting parallel to the budget. The reason for this was to compare and find deviations. Also claims from the Group, laws and regulations formed the basis for this co-processing.   Conclusion: A consistent pattern was that an interconnection of the time period of the financial accounting was made with the budget. The reason for the co-processing is the budget’s need to be compared with something, which means a convergence between financial accounting and the budget. The results generated evidence that the financial accounting dominates the internal management accounting in terms of its time periods.   Suggestions for future research: Suggestions for future research is other depressions within the convergence or other steering instruments. Further, managers way of thinking, ”mind-set”, about budget planning is another proposal or a depression within listed companies.   Contribution of the thesis: As this is a relatively unexplored topic the study has contributed to new knowledge through its empirical results, which also generated own observations. The results help to create understanding and show how the time period of financial accounting may affect the budget and the budget’s time period.   Key words: Financial accounting, external accounting, management accounting, budgeting, convergence, time period

Det blir allt viktigare för företags utveckling och överlevnad att attrahera de mest lämpade medarbetarna. Ett allt vanligare verktyg för ändamålet är employer branding. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ingenjörsstudenters upplevelse av en attraktiv arbetsgivare och relatera det till hur ett större industriföretag i Mellansverige arbetar med extern employer branding. En induktiv tematisk analys med intervjuer från Företagsrepresentanterna visade att Företaget lägger stora resurser på att attrahera ingenjörer. Genom att arbeta med ambassadörer, delta på arbetsmarknadsmässor och synas på sociala medier vill Företaget stärka sitt arbetsgivarvarumärke. En induktiv tematisk analys av intervjuer med ingenjörsstudenterna visade betydelsen av delade värderingar, ett företags rykte och ett gott första intryck. Det går i stor utsträckning att relatera Företagets employer branding- arbete till ingenjörsstudenters upplevelser av en attraktiv arbetsgivare. Studien bidrar med kunskap om vad ingenjörsstudenter vill ha hos en arbetsgivare och hur företag kan arbeta med employer branding för att sticka ut i den hårda konkurrensen. / It is becoming increasingly important for corporate development and survival to attract the most suitable employees. A more common tool for this purpose is employer branding. The purpose of the present study was therefore to study a group of engineering students' experience of an attractive employer and to relate to how a major industrial company in central Sweden works with external employer branding. An inductive thematic analysis with interviews from Corporate Representatives showed that the company puts great resources on attracting engineers. By working with ambassadors, attending labor market fairs and appearing on social media, the company wants to strengthen its employer brand. A inductive thematic analysis of interviews with engineering students showed the importance of shared values, a company's reputation and a good first impression. It is largely related to the company's employer branding work for engineering students' experiences of an attractive employer. The study contributes knowledge of what engineering students want from an employer and how companies can work with employer branding to stand out in the tough competition.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Bakgrund: I dagens samhälle blir hållbarhet allt viktigare, vilket innebär att företag måste ta ett större ansvar när det kommer till hållbarhet. Det har i tidigare forskning inte framkommit hur e-handelsföretag i Sverige kan kommunicera hållbarhet med kund och stat. Genom intern och extern kommunikation vill vi undersöka hur den kommunikationen kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete. Forskningsfrågor: Hur kommunicerar företagen sitt hållbarhetsarbete internt? Hur kommunicerar företagen och staten med varandra vid olika förändringar? Hur sker kommunikationen av hållbarhet mellan företagen och kund? Hur reagerar företagen strategiskt på den externa kommunikationen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå och analysera hur intern och extern kommunikation kan bidra till e-handelsföretags strategiska hållbarhetsarbete genom att jämföra två företag. Slutsats: Resultatet av studien visar att intern och extern kommunikation bidrar till företags strategiska hållbarhetsarbete. Det är viktigt för företag att ha en tvåvägskommunikation med staten, för att på så sätt hålla sig uppdaterad om nya lagar eller förordningar införs. Att använda kommunikationskanaler för att kommunicera företags hållbarhet till kund samt att lyssna på kunders efterfrågan är ytterligare en slutsats om företags externa kommunikation. Vidare bidrar den interna kommunikationen till företags strategiska arbete, genom att ha bra hållbarhetsrutiner och processer så kan företag snabbt reagera på det som kommuniceras externt. Kunskapsbidrag: Genom att belysa vilken roll den interna och externa kommunikationen har och hur viktigt det är att kommunicera med sina externa intressenter bidrar studien till en ökad förståelse hur intern och extern kommunikation kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete. / Background: Today, sustainability is of more importance, which means that companies must take a bigger responsibility when it comes to sustainability. In previous research, no one has studied how Swedish e-commerce can communicate sustainability to customers and government. Through internal and external communication, we want to examine how this type of communication, can contribute to a corporate strategic sustainability work. Research questions: How do the company communicate sustainability internally? How do the company communicate with the government when it comes to changes? How do the company communicate sustainability with customer? How does the company react strategically on external communication? Aim: The aim of this study is to understand and analyze how internal and external communication can contribute to corporation´s strategic sustainability work by comparing two companies. Conclusion: The result of the research shows that internal and external communication contributes to corporate strategic sustainability work. It is important for companies to have a two-way communication with the government, in order to be updated if new laws or regulations are introduced. Using communication channels to communicate corporate sustainability work to customers as well as listening to customer demand, is another conclusion regarding corporate external communication. Furthermore, internal communication contributes to corporate strategic sustainable work, by having good sustainability routines and processes, can companies quickly respond to what is communicated externally. Research contributions: By highlighting the role of internal and external communication and the importance of communicating with its external stakeholders, the study contributes to an increased understanding of how internal and external communication can contribute to a corporation´s strategic sustainability work.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka möjliga sociala effekter som externtlokaliserade stationer längs Sveriges nya höghastighetsjärnväg kan komma att få, dels på respektive externt stationsområde och dels på dessa stationsorter och deras centrum. Uppsatsens syfte och frågeställningar formades kring en diskussion gällande en av höghastighetsjärnvägens stationsorter, där en oro kring dels vilka effekter ett eventuellt externt stationsläge i orten kunde tänkas ha på ortens centrum och centrumhandeln, dels huruvida resenärer skulle vilja ta sig till den nya, externa stationen eller om dessa istället skulle välja andra, kanske mindre miljövänliga transportmedel, som till exempel bil.I uppsatsen har ämnen som järnvägsstationers roll i samhället och deras utveckling över tid, hur stationers utformning och lokalisering påverkar sina orter, exempel på befintliga externa stationer, med mera, behandlats.I uppsatsen har fallstudie tillämpats, genom att undersöka några befintliga externa stationer i Sverige och studerat på vilket sätt dessa har påverkats av och påverkat sin respektive ort av stationens externa läge. I uppsatsen har även dokumentanalys använts, där till exempel olika publicerade dokument kring höghastighetsbanan har analyserats. Med hjälp av detta, tillsammans med tidigare forskning och övrigt teoretiskt material, har ett antal möjliga effekter och utfall för de nya externa höghastighetsstationerna kunnat identifieras.I uppsatsen har visats att det både finns för- och nackdelar med externt lokaliserade stationer. Fördelen med de externa stationerna är att de gärna ger kortare restider, kan underlätta vid byten mellan olika tågbanor samt att de är lättare att bygga då de (oftast) inte behöver anpassas till befintlig bebyggelse. Däremot kan externa stationer få svårt att uppnå ett tillräckligt stort antal människor i rörelse för att en naturlig övervakning ska uppstå. Färre människor i stationens område kan också innebära ett bristande underlag för olika typer av verksamheter och service på stationen och i dess närområde. Dessa tillsammans är exempel på faktorer som kan leda till att stationenupplevs som otrygg.