I denna uppsats undersöks Pensionsmyndighetens interna och externa kommunikation i två olika texter för att finna vilka likheter och skillnader det finns mellan dessa, ur ett klarspråksperspektiv. Materialet består av en rapport och en broschyr som har inhämtats från myndighetens webbsida. För att kunna besvara syftet har rapporten jämförts mot broschyren, för att sedan sammanställas. Resultatet visar att det finns likheter i ordval, men att det även förekommer vissa skillnader som beror på vilken målgrupp texten riktar sig till. Målgrupperna sträcker sig både internt och externt inom myndigheten, vilket också påverkar kontexten. Därför är rapporten mer svårläst än broschyren.

Bakgrund och problem: Revisionens funktion är dels att vara en extern kontroll för företagens intressenter och dels att generera intern nytta för företagen. Förutsättningarna inom revisionsbranschen har förändrats på senare tid varför revisionens nytta kan ha förändrats. Då företagsledares uppfattningar om revision påverkar revisionen och efterfrågan av revision är det av intresse att studera detta från företagsledares perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att utforska vilka nyttor och värden företagsledare upplever att revisionen bidrar med till företaget och dess ledning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 företagsledare genomfördes. 13 av företagsledarna var ekonomichefer och 5 var verkställande direktörer. Slutsats: Från företagsledares perspektiv uppfattas revision till stor del som bidragande till intern nytta. Den kontrollerande funktionen som revisionen haft för företagets intressenter, det vill säga mer extern nytta, verkar idag istället till stor del bidra till intern nytta. Företagsledarna uppfattade även att en stor del av revisionens kärnuppdrag innebär rådgivning vilket betyder att revisorn används som bollplank och rådgivare. Det kan vara ett resultat av den hårdnande konkurrensen vilket kan göra att revisorer fokuserar på att generera nytta för de reviderade företagen och göra deras representanter nöjda. Företagsledare verkar uppleva revisionens värde olika och studien indikerar att skillnader i företagsledarnas karakteristikor såsom befattning påverkar det upplevda värdet. / Background and problem: The value of the audit of today is not only to be a control of the companies financial reports for external stakeholders, it also adds internal benefits for the audited company. Since the conditions for the audit has changed lately the role of the audit may also have changed. It is interesting to study the audit from company managers perspectives because their view of the audit affects the audit itself and the demand of the audit. Purpose: The purpose of this study is to explore which utilities and values managers percieve from audit. Method: Semistructured interviews with 18 managers out of which 5 had the position of CEO and 13 had the position of CFO or equivalent. Conclusion: From the perspecitve of company managers the audit is percieved mainly as a contributor to internal benefit. The focus of the audit has shifted from the external stakeholders to the internal benefit for the audited company. Company managers also percieved that a big part of the core mission within the audit was to give guidance which means that the auditor is used as an advisor. This could be the result of toughened competition which may have led to a stronger focus on generating benefits for the audited companies and pleasing their representatives. Company managers seem to percieve the vaule of the audit differentelly and this may be affected by differences in managers characteristics such as their position within the company.

Bakgrund Arbetsgivarna inom The Accountancy Profession möter i dagslägetutmaningar då yrkesrollerna ständigt förändras samtidigt som de måsteanpassa sig efter de nya generationernas krav och behov. Syfte Syftet med denna studie är att utforska hur arbetstagarens yrkesrollsamt generationstillhörighet påverkar hur medarbetaren upplever sigproducera nytta i sitt arbete inom The Accountancy Profession. Metod Denna studie har framförts med hjälp av en kvantitativ metod meddeduktiv vetenskaplig ansats. Fem hypoteser har formulerats baserat påstudiens teorier om professioner och generationer. Empiri har samlatsin genom en webbenkät som besvarats av 301 medarbetare inomprofessionen i Sverige. Slutsats Studiens resultat visar på att det finns skillnader mellan hurredovisningskonsulter och revisorer upplever sig producera nytta,då redovisningskonsulter tenderar att uppleva sig producera nyttai högre grad än revisorer. Vidare ser vi vissa skillnader i hurgenerationerna upplever sitt nyttoskapande, men resultaten tyder påatt det kan bero på andra faktorer än just generationstillhörighet.Därför krävs vidare forskning inom detta område för att fastställasambanden mellan generationer och nyttoskapande inom TheAccountancy Profession. / Background Employers within The Accountancy Profession face challengesin the way the professions develop formally and informally, as wellas challenges in conforming to the demands of new generationsentering the workforce. Purpose The aim of this study is to examine how the professions andgenerations of employees affect how they experience the way theycreate value within The Accountancy Profession. Methodology This study has been conducted through a quantitative method anddeductive scientific approach. Five hypotheses have been formulatedbased on professional and generational theories. Empirical researchhas been collected using an online-based survey with 301participants working within The Accountancy Profession in Sweden. Conclusion The results imply that there are differences in how accountants andauditors experience the way they create value, as accountants provedto suppose a higher degree of value creation than auditors.Additionally, there seems to be differences in how the generationsexperience their value creation, but the results imply that there mightbe other factors that play into the way they experience the value theycreate. Hence further studies are needed within the field to concludecertain correlations between generations and value creation withinThe Accountancy Profession

Den teknologiska utvecklingen har skapat nya möjligheter för organisationer i deras externa kommunikation. Med framkomsten av sociala medier har organisationer fått en möjlighet att befinna sig på sina intressenters kanaler. Här finns utrymme för en kommunikationsprocess som tidigare inte varit möjlig och organisationer talar om den tvåvägskommunikation och den personliga relation man kan bygga upp på sociala medier. Organisationers kommunikationsarbete präglas ofta av tydliga strategier och styrdokument och policys. Styrdokument kring deras externa kommunikation är i regel väl utvecklade på flera plan. Ändå visar tidigare studier att organisationers arbete med sociala medier sker på ett mer experimentellt sätt. “Den sociala organisationen” syftar till att undersöka hur svenska organisationer på nationell nivå arbetar med sociala medier ur ett strategiskt perspektiv. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod studeras åtta stora svenska organisationer. Studien undersöker hur dessa åtta organisationer arbetar strategiskt med sociala medier. Vidare undersöks hur organisationerna arbetar för att utveckla sin kunskap om sociala medier samt till vilken grad organisationernas arbete på sociala medier styrs av styrdokument och policys. Huvudfrågan som denna studie ställer sig är: “Hur utmärker sig det strategiska kommunikationsarbetet via sociala medier i svenska organisationer?”. Denna huvudfråga söker författarna svara på med hjälp av ett antal arbetsfrågor som ska hjälpa dem att nå sitt syfte. De teorier som studien lutar sig emot är medialiseringsteori, med utgångspunkt framförallt ur Hjarvard’s och Schultz arbete inom området, samt tidigare forskning inom området gällande organisationers arbete med sociala medier. Dessa teorier och tidigare forskning bidrar till att studien kan koppla de teman som visar sig vid analysen av materialet. Resultaten visar att stora svenska organisationer fortfarande arbetar på ett relativt experimentellt sätt med sociala medier. Styrdokument finns i vissa fall, men de är i jämförelse med andra styrdokument mindre uppstyrda. Inom sociala medie-strategierna finns det också större utrymme för ändringar. Anledningen till detta är den ständiga förändring som sker i sociala medier vilket gör det svårt för organisationerna att skapa tydliga styrdokument som ska gälla över en längre tid. / Technological development has created new opportunities for organizations in their external communication. With the arrival of social media, organizations have been given an opportunity to be on their stakeholders' channels. This has created a possibility of a communication process that has not previously been possible and organizations talk about the possibilities with a two-way communication and the personal relationship you can build on social media. Organizations' communicational work is often characterized by clear strategies with documents and policies. Documents regarding their external communication are generally well developed on several levels. Nevertheless, previous studies show that organizations' work with social media takes place in a more experimental way. The social organization aims to investigate how Swedish organizations at the national level work with social media from a strategic perspective. Using a qualitative interview method, eight large Swedish organizations are studied. The study examines how these eight organizations work strategically with social media. Furthermore, it is examined how the organizations work to develop their knowledge of social media and to what extent the organizations' work on social media is based upon documents and policies. The main question that this study raises is: "How does the strategic communication work via social media in Swedish organizations' stand out? The authors seek to answer this main question with the help of a number of sub-questions that will help them achieve their purpose. The theories from which this study is based on are mediatization theory, based primarily on Hjarvard's and Schultz's work in the field, as well as previous research in the field of organizations' work with social media. These theories and previous research contribute to the study by linking the themes that emerge in the analysis of the material. The results show that large Swedish organizations are still working in a relatively experimental way with social media. Documents are present in some cases, but they are less strategic in comparison with other organizational documents. Within social media strategies, there is also more room for changes. The reason for this is the constant change that takes place in social media, which makes it difficult for organizations to create clear documents that will apply over a longer period of time.

Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Titel: Gendertelling Handledare: Andreas Pajuvirta Nyckelord: Employer Branding, Könsnormer, Könssegregering, Attityder, Extern kommunikation Frågeställning: Vad influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employer branding? Syfte: Syfte med studien är att könsdominerade företag ska kunna anpassa sin externa employer branding för att öka möjligheten att attrahera det motsatta könet. Detta genom bidragande förståelse kring vad som influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employers branding. Metod: Studiens undersökning tillämpade en kvalitativ studie. Empiri samlades in genom fokusgrupper som genomfördes utifrån en semistrukturerad                          intervjuguide. Slutsats: Arbetsföra har en positiv attityd till en jämnt könsfördelad arbetsplats. Undersökningen tyder på att könsdominerade företag kan influera arbetsföras attityder positivt genom att anpassa sin externa kommunikation. Detta kan göras genom att anpassa tillämpningen av bild och text då det anses vara viktigt att inkludera både män och kvinnor i den externa kommunikationen, men även vara mer könsneutral i texterna. / Date: 2020-06-08 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Title: Gendertelling Tutor:                       Andreas Pajuvirta Keywords: Employer Branding, Gender norms, Gender segregation, Attitudes, External communication Research question: What influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations external employer branding? Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how gender-dominated corporations can adapt their external employer branding to increase the possibility of attracting the opposite gender. This can be done by a contributing understanding regarding what influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations externa employer branding. Method: The study applied a qualitative research approach. The empirical data were collected via focus groups based on a semistructured interview guide. Conclusion: Potential employees have a positive attitude toward an equal gender distribution in the workplace. The research suggests that gender dominated corporations can positively influence potential employees by adjusting their external communication. This can be done by the application of pictures and text to include both men and women in the external communication, and also aim for gender neutrality in the written communication.

Denna uppsats behandlar svenska börsnoterade fastighetsbolags tillvägagångssätt att värdera sitt fastighetsbestånd. Både när det kommer till metod och typ av värdering (graden av intern kontra extern). Vidare undersöks faktorer som står till grund för dessa och hur företagens värdering har förändrats sen en kortare tid tillbaka. Uppsatsen kombinerar analyser av finansiella årsredovisningar från svenska börsnoterade fastighetsbolag med ett par kvalitativa intervjuer med några av de högst respekterade och uppsatta personerna i fastighetsvärlden. Analyserna visar på att en majoritet av fastighetsbolagen använder en hög grad extern värdering tillsammans med avkastningsbaserade värderingsmetoder. Även en förändring av fördelningen mellan intern och extern värdering under de senaste fyra åren konstateras och reflekteras över. I intervjuerna jämförs bland annat interna och externa värderingars riktighet och trovärderighet ur två väldigt olika perspektiv. Här tas även problematik upp och skillnader i teori och praktik. / This paper deals with public Swedish property companies way of evaluating their property portfolio. Both when it comes to the valuation method and the type of the evaluation (rate of internal contra external). Further, factors behind these choices and how the evaluation have changed over a shorter time period. The thesis combines analysis of financial reports combined with qualitative interviews with some of the most respected and exalted people of the real estate world. The analysis shows that a majority of the property companies uses a high rate of external evaluation together with a yield method. Also a change in the ratio of internal and external evaluation during the last four years is found and reflected upon. In the interviews the correctness and reliability of internal and external evaluations are compared from two very different perspectives. Problems and differences between theory and practice are brought up here as well.

IFRS/IAS infördes i Sverige år 2005 och är ett nytt sätt att redovisa förvaltningsfastigheter förnoterade fastighetsbolag inom EU. Tanken med denna standard var att förbättra deninternationella kapitalmarknaden och att eliminera de stora olikheterna i redovisningen.IAS 40 ges ut av IFRS/IAS och handlar om förvaltningsfastigheter. Standarden IAS 40 gerbörsnoterade bolag inom EU möjligheten att redovisa sina förvaltningsfastigheter tillanskaffningsvärde eller till verkligt värde.Syftet med uppsatsen är att ta granska konsekvenserna vid tillämpningen av IAS 40 ochrevisorernas syn på detta. Samt att studera vilka värderingsmetoder som fastighetsbolagenanvänder och ifall standarden har gett positiva eller negativa påföljder för fastighetsbolagen.Uppsatsen innehåller kvalitativ och kvantitativ data. För kvalitativ data gjordes intervjuer medtvå auktoriserade revisorer, samt även en intervju med Frank Sadler från HEBA AB, som ärekonomichef. För kvantitativa data har informationen erhållits från tio årsredovisningar frånnoterade fastighetsbolag i Sverige.Slutsatsen från undersökningarna var att standarden är positiv för fastighetsbolagen. Verkligtvärde prefereras framför anskaffningsvärde. Revisorer upplever standarden svårtolkad ochkomplicerad dock anser dem att den ger en bättre jämförbarhet mellan bolagen. Värderingsmetoden av bolagens förvaltningsfastigheter är mindre relevanta då bolagenvärderar internt eller externt som de vill.

Välbefinnande är en upplevelse som många människor försöker att uppnå. När man inte uppnår välbefinnande kan frustration i stället upplevas i högre grad. Dessa två upplevelser kan skilja sig åt i olika kulturella kontexter samt hur olika kulturer internaliseras. Vilket betyder hur man anpassar och upplever sin kulturella identitet. Denna studie är en psykologisk tvärkulturell enkätstudie, som genomförts på studenter vid svenska universitet och sydafrikanskt universitet. Studien syfte var att se om det fanns en signifikant skillnad mellan de två grupperna. De 59 svarsenkäterna sammanställdes och analyserades i SPSS. Resultatet visar på en signifikant skillnad på upplevelsen av välbefinnande och frustration. På den kulturella sidan var skillnaden inte signifikant. / Well-being is an experience that many people try to achieve. When people aren't so frustrated, I can be more involved. These two experiences may differ in different cultural contexts and how different cultures internal. It is a man who is one of those who is sinful. This study is a psychological cross-cultural survey, conducted on students at The Swedish University and the University of South Africa. The purpose of the study was to see if there was a significant difference between the two groups. The 59 response questionnaires were compiled and lasted in the SPSS. The results show a significant difference between the experience of well-being and frustration. On the cultural side, the difference was not significant.

På grund av en mindre befolkningsmängd, nya informationsflöden och ökad konkurrens om medarbetare med rätt kompetens står dagens IT-företag inför en ny utmaning; att attrahera och bibehålla medarbetare. Här kommer employer branding in i bilden, employer branding kan översättas till arbetsgivarmarknadsföring och är ett arbete som företag utför för att öka dess status på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att granska ett fall inom employer branding för att identifera dess förbättringspotential, avgränsningen sträcker sig till att undersöka employer branding hos ett företag i IT-branschen. Studien består av en enkätundersökning baserat på employer value propsition (EVP), som kan översättas till medarbetarlöften och beskriver företagets utlovade förmåner för dess medarbetare. Frågeställningarna som studien ska besvara är vilka gap det finns mellan företagets ledning och medarbetare gällande uttalade medarbetarlöften, om företagets interna employer brand (bilden av företaget inifrån) korrelerar med extern employer brand (bilden av företaget utifrån) samt vilka utmaningar det finns kring företagets employer branding. För att analysera data från enkätundersökningen och därmed besvara studiens frågeställningar användes ett antal statistiska tester. Resultaten påvisade att företagets interna employer brand är god men intern och extern bild skiljer, vilket är den största utmaningen för företagets employer branding.

Frågeställning: Under vilka omständigheter väljer organisationer intern respektive extern rekrytering när chefer ska tillsättas? Syfte: Syftet är att undersöka under varför och under vilka omständigheter organisationer väljer intern respektive extern chefsrekrytering.  Metod: Kvalitativ ansats, Intervjuer, Tematisk analys Slutsats: Utifrån den tidigare litteraturen samt studiens insamlade empiriska material tycks organisationer föredra att rekrytera chefer internt om rätt kompetens finns inom organisationen. Det huvudsakliga argumentet för internrekrytering är att skapa motivation hos anställda samt bibehålla långsiktig kompetens genom att utveckla medarbetare. Interna kandidater har även kunskap om organisationens kultur och arbetsprocesser, vilket minskar tid och kostnader för introduktion. Under vissa omständigheter tycks organisationer föredra extern rekrytering, exempelvis när en omorganisering ska ske, eller vid andra situationer som kräver nya perspektiv och infallsvinklar. En annan vanlig orsak till att rekrytera chefer externt är när intern kompetens saknas inom organisationen. Intern utveckling är en del av ett långsiktigt arbete att säkerställa att organisationen har rätt kompetens och rätt ledarskap i framtida situationer. / Research questions: Under what circumstances do organizations choose internal or external recruitment when hiring managers? Purpose: The Purpose is to investigate why and under what circumstances organizations choose internal or external managerial recruitment. Method: Qualitative method, Interviews, Thematic analysis Conclusion: Based on the previous literature and the study's collected empirical material, it seems that organizations prefer to recruit managers internally if the right skills are available within the organization. The main argument for internal recruitment is to create motivation in employees as well as maintain long-term competence through employee development. Internal candidates also have knowledge of the organization's culture and work processes, which reduces the time and costs of introduction. Under certain circumstances, organizations seem to prefer external recruitment, for example when a reorganization is to take place, or in other situations that require new perspectives and approaches. Another common reason for recruiting managers externally is when there is a lack of internal competence within the organization. Internal development is part of a long-term effort to ensure that the organization has the right skills and leadership in future situations.