Purpose: External logistics coordination was decided after a long procurement process while parts of the project Vallastaden already started construction. The external logistics company creates and implements a logistics solution in a short time. The municipality has no formal connection requirements on developers, but has transferred to the third-party logistics to contract with the developers. The goal is to examine how the implementation of the external solution contract affects residential building and how an external third-party logistics solution works value creation for the building contractor. Method: For data collection observation and interviews have been used as methods of work. Findings: In order to create favourable condition for a builder and/or contractor in the implementation of a centrally decided external third party logistics solution requires:  Early involvement of third-party logistics contractor in the planning stage with the motto "first and last on site" Clear and well-developed conditions for procurement of connectivity requirements, and the possibility of adaptation of the technical solution according to the customer identified needs. Open and continuous dialogue at all levels within the organizational structure. Implications: The complexity of how building projects should plan their logistics allows a handling of the issue at an early stage in the project is crucial. If the potential of the third party logistics for construction projects should be used needs to be early dialogue between the parties involved which the project's conditions have to control how the service should be designed. Limitations: The problem area and the number of actors involved in the external third-partylogistics make it difficult to pinpoint exact events that contributed to the situation has become in Vallastaden. The authors have not found the source of why it has been difficult to implement third-party logistics solution at an early stage in Vallastaden. What emerged during the process is that it needs to be sought answers higher up in the organizational structure of Vallastaden, but there is work boundaries made this a priority away and therefore not addressed in this report. Selected methods aimed solely at Skanska role in Vallastaden. Alternative viewpoints from different developers and construction contractors in Vallastaden has partly been highlighted in logistics meetings. It is important to point out that the work contains only a limited number of viewpoints on centrally approved third party logistics based on the many actors who are part of the project Vallastaden. / Syfte: Extern logistiksamordning beslutades efter en utdragen upphandlingsprocess samtidigt som delar av projektet Vallastaden redan påbörjat byggnation. Det externa logistikföretaget dimensionerar och implementerar en helt fungerande lösning på kort tid. Kommunen har inte formellt anslutningskrav på byggherrarna utan har överlåtit till tredjepartslogistikern att ingå avtal med byggherrarna. Målet är att undersöka hur implementeringen av den externa tredjeparts-logistiklösningenpåverkar entreprenaden Bostadshuset samt hur en extern tredjeparts-logistiklösningarbetar värdeskapande för byggentreprenören.  Metod: För datainsamling har observation samt intervju använts som metoder i arbetet. Resultat: För att skapa goda förutsättning för en byggherre och/eller byggentreprenör vid implementering av en centralt beslutat externt tredjepartslogistiklösning så krävs: Tidig involvering av tredjepartslogistikentreprenören i projekteringsskedet med mottot ”först och sist på plats vid produktion” Tydliga och väl utarbetade förutsättningar vid upphandling med anslutningskrav samt möjligheten till anpassning av den tekniska lösningen utefter kundens identifierade behov. Öppen och kontinuerlig dialog i alla led inom organisationsstrukturen.  Konsekvenser: Komplexiteten kring hur byggprojekt ska planera sin logistik gör att en hantering av frågan i tidigt skede i projekten är avgörande. Om potentialen i tredjepartslogistik för byggprojekt ska nyttjas behöver dialog föras tidigt mellan de inblandade parterna där projektets förutsättningar måste styra hur tjänsten ska utformas. Begränsningar: Författarna har inte hittat källan till varför det har varit svårt att implementera tredjepartslogistiklösningen i ett tidigt skede i Vallastaden. Det som framkommit under arbetets gång är att det behöver sökas svar högre upp i organisationsstrukturen för Vallastaden, men där har arbetets avgränsningar gjort att detta prioriterats bort och behandlas därför inte i denna rapport. Valda metoder riktar sig enbart på Skanskas verksamhet inom Vallastaden. Alternativa synpunkter från olika byggherrar och byggentreprenörer inom Vallastaden har delvis uppmärksammats vid logistikmöten. Det är viktigt att poängtera att arbetet enbart innehåller ett begränsat antal synvinklar på centralt beslutad tredjepartslogistik utifrån de många aktörer som är en del av projektet Vallastaden.

This essay examines Mönsterås municipality as a rural society where the importans in communication and relationship-building is crutual. The study focuses on and how the municipality can reach out through social media to the young residents in the municipality. This essay creates an understanding of how young people see the municipality’s communication and also young residents attitudes of how they think the communication and relationship is between the municipality and them. This study creates a relationship-building understanding that will be useful for the municipality. By examining theories along with semi-structed interviews with six teenagers and semi- structed interviews with two of the municipality’s workers it resulted in a successful study where there could be a comparison between them to get a better understanding of where the communication is standing and how it can be improved. The results showed that the municipality needs to work on their intern communication as well as the extern communication. Furthermore the results shows that the municipality needs a strategy in their communication in order to successfully communicate in a good way that will reach out to the young residents. Since social media is one of the most popular communication tools being used today the results show that their need to be a better understanding in the municipality of the impact that social media has on the communication of an organization.

Inledning: Det finns idag drygt 1,2 miljoner företag i Sverige och av de så består cirka 95 procent av så kallade småföretag med upp till tio anställda. Småföretag har ofta svårt att se användningen av all extern redovisning som produceras och det leder till att kostnaden för redovisningen blir större än nyttan. För att kostnaderna för de mindre företagen inte ska bli för stora så är det viktigt att lagstiftningen och redovisningen inte är för komplicerad. Syfte: Syftet med vår studie är att redogöra för hur ägare till ägarledda småföretag ser på användningen av sin externa redovisning. Vi vill undersöka när redovisningen används och vilken nytta småföretagare upplever att den bidrar med i förhållande till hur komplicerad den är. Genom att testa våra hypoteser vill vi mäta vilken användning de har av sin redovisning i kontakt med sina intressenter samt testa om det finns samband med bakomliggande faktorer. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en deduktiv ansats. Vi har genom en kvantitativ enkätundersökning samlat in material från ägare till småföretag där de har fått svara på vad de anser om sin externa redovisning och när de använder den. Resultat: Resultatet visar att ägare till småföretag främst använder sin redovisning när motparten kräver eller efterfrågar den. Har ägaren ekonomisk utbildning har företaget bättre användning av redovisningen på kort sikt. Vi ser att när företag blir 8–10 anställda så överensstämmer nyttan bättre med hur komplicerad redovisningen är samt att kontakten med intressenter utvidgas. / Introduction: Today there are just over 1.2 million companies in Sweden and of these, about 95 per cent consists of so-called small companies with up to ten employees. Small companies often find it difficult to see the use of all external accounting that is produced, and this results in the cost of the accounting being greater than the benefit. In order for the costs for the smaller companies not to be too large, it is important that the legislation and the accounting are not too complicated. Purpose: The purpose of our study is to describe how owners of owner-managed small businesses look at the use of their external accounting. We want to investigate when the accounting is used and what benefit small business owners feel that it contributes in relation to how complicated it is. By testing our hypotheses, we want to measure what use they have of their accounting in contact with their stakeholders and test whether there are correlations with underlying factors. Method: To fulfill the purpose of the study, we have assumed a deductive approach. Through a quantitative questionnaire, we have collected material from owners of small businesses where they have had to answer what they consider about their external accounting and when they use it. Result: The result shows that owners of small businesses primarily use their accounting when the counterparty requires or requests it. If the owner has financial education, the company has better use of the accounting in the short term. We see that when companies become 8–10 employees, the benefits are better matched to how complicated the accounting is and that contact with stakeholders is expanded.

No description available.

<p>Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.</p><p>Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.</p><p>Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.</p><p>Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det. Troligen beror skillnader på att ländernas struktur skiljer sig åt och därför är det inte möjligt att kopiera ett annat lands system gällande revisionsplikt utan hänsyn måste tas till det enskilda landets förutsättningar och struktur. Intressenterna i undersökningen anser att den externa revisionen är en kvalitetsstämpel och höjer den ekonomiska informationens trovärdighet. Därmed är ingen av intressenterna villiga att helt släppa kontrollen av mindre aktiebolag och föreslår ett antal alternativ varav ett enklare revisionsförfarande, en så kallad review, vilket är det förslag som tillfredsställer flest intressenters behov. Därför föreslås att dagens revisionsplikt för mindre aktiebolag ersätts med ett enklare revisionsförfarande.</p> / <p>Background: As a result of the scandals in the economic life during the latest years several laws and regulations have been tightened up. In Sweden for example new and more stringent rules concerning statutory audit has been introduced by Revisionsstandard i Sverige, RS. Today RS is enforced to both private and public limited companies. This together with the proposition from the swedish government to forbid “kombiuppdrag” have arisen a debate concerning the statutory audit in small private limited companies. In many other European countries small private limited companies are exempted from statutory audit.</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to give a proposition, from a stakeholder viewpoint, of how the statutory audit in small Swedish private limited companies ought to look like in the future.</p>

<p>Från och med 2002 ska börsnoterade företag upprätta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gäller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder är IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit då flertalet faktorer i värderingsprocessen har stor osäkerhet. Därav är det intressant att titta närmre på dessa olika faktorer, vilka de är, hur de tas fram och hur de påverkar värderingen. Vidare vill författarna se om resultatet av dagens värderingar är tillförlitligt jämfört med försäljningspriser på marknaden. För att få fram dessa resultat används dels dokumentundersökningar och dels öppna individuella intervjuer. Genom analyser av årsredovisningar från sex större börsnoterade fastighetsföretag försöks det få en förståelse för val av metoder, arbetsprocess och de beräkningar av faktorer som genomförs. De faktorer som analyseras är val av värderingsmetod, ingående grundata som diskonteringsränta/direktavkastningskrav och driftnetto samt val av intern eller extern värdering. Vidare ska intervjuer med två företag ge en mer ingående förklaring av de delar som studerats i dokumentundersökningen. Detta för att skapa en förståelse kring hur företagen resonerar vid de val de gör samt vilka delar i värderingsprocessen som är viktigast och svårast att hantera. Företagens värderingar jämförs sedan mot försäljningspriser på marknaden. Undersökningen visar på att det framförallt är valet av värderingsmetod samt uträkningen av diskonteringsräntan/direktavkastningskravet som påverkar resultatet mest. Övriga faktorer påverkar självklart också värderingen men får inte lika stor effekt på resultatet. Det som framkommer av undersökningen är att dagens värdering inte är helt tillförlitlig. Sett på en hel fastighetsportfölj ger värderingen ofta ett tillförlitligt resultat men för enskilda fastigheter är värderingen mer osäker. Värdering av fastigheter kommer dock aldrig bli helt tillförlitligt, men ett strängare regelverk med färre valmöjligheter hade ökat tillförlitligheten betydligt.</p>

<p>IFRS/IAS infördes i Sverige år 2005 och är ett nytt sätt att redovisa förvaltningsfastigheter förnoterade fastighetsbolag inom EU. Tanken med denna standard var att förbättra deninternationella kapitalmarknaden och att eliminera de stora olikheterna i redovisningen.IAS 40 ges ut av IFRS/IAS och handlar om förvaltningsfastigheter. Standarden IAS 40 gerbörsnoterade bolag inom EU möjligheten att redovisa sina förvaltningsfastigheter tillanskaffningsvärde eller till verkligt värde.Syftet med uppsatsen är att ta granska konsekvenserna vid tillämpningen av IAS 40 ochrevisorernas syn på detta. Samt att studera vilka värderingsmetoder som fastighetsbolagenanvänder och ifall standarden har gett positiva eller negativa påföljder för fastighetsbolagen.Uppsatsen innehåller kvalitativ och kvantitativ data. För kvalitativ data gjordes intervjuer medtvå auktoriserade revisorer, samt även en intervju med Frank Sadler från HEBA AB, som ärekonomichef. För kvantitativa data har informationen erhållits från tio årsredovisningar frånnoterade fastighetsbolag i Sverige.Slutsatsen från undersökningarna var att standarden är positiv för fastighetsbolagen. Verkligtvärde prefereras framför anskaffningsvärde. Revisorer upplever standarden svårtolkad ochkomplicerad dock anser dem att den ger en bättre jämförbarhet mellan bolagen. Värderingsmetoden av bolagens förvaltningsfastigheter är mindre relevanta då bolagenvärderar internt eller externt som de vill.</p>

Från och med 2002 ska börsnoterade företag upprätta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gäller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder är IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit då flertalet faktorer i värderingsprocessen har stor osäkerhet. Därav är det intressant att titta närmre på dessa olika faktorer, vilka de är, hur de tas fram och hur de påverkar värderingen. Vidare vill författarna se om resultatet av dagens värderingar är tillförlitligt jämfört med försäljningspriser på marknaden. För att få fram dessa resultat används dels dokumentundersökningar och dels öppna individuella intervjuer. Genom analyser av årsredovisningar från sex större börsnoterade fastighetsföretag försöks det få en förståelse för val av metoder, arbetsprocess och de beräkningar av faktorer som genomförs. De faktorer som analyseras är val av värderingsmetod, ingående grundata som diskonteringsränta/direktavkastningskrav och driftnetto samt val av intern eller extern värdering. Vidare ska intervjuer med två företag ge en mer ingående förklaring av de delar som studerats i dokumentundersökningen. Detta för att skapa en förståelse kring hur företagen resonerar vid de val de gör samt vilka delar i värderingsprocessen som är viktigast och svårast att hantera. Företagens värderingar jämförs sedan mot försäljningspriser på marknaden. Undersökningen visar på att det framförallt är valet av värderingsmetod samt uträkningen av diskonteringsräntan/direktavkastningskravet som påverkar resultatet mest. Övriga faktorer påverkar självklart också värderingen men får inte lika stor effekt på resultatet. Det som framkommer av undersökningen är att dagens värdering inte är helt tillförlitlig. Sett på en hel fastighetsportfölj ger värderingen ofta ett tillförlitligt resultat men för enskilda fastigheter är värderingen mer osäker. Värdering av fastigheter kommer dock aldrig bli helt tillförlitligt, men ett strängare regelverk med färre valmöjligheter hade ökat tillförlitligheten betydligt.

Tidig ekonomisk teori fokuserar på produkten istället för på producenten. I ekonomisk sociologiska studier och forskning om marknaden menas ofta i motsättning till detta att vem som gör är viktigare än vad som görs. Marknaden anses inom den ekonomiska sociologin vara en social konstruktion som skapas utan avsikt och självreproducerar sig. Aspers centrala ordningsprinciper för marknaden gör skillnad på marknader ordnade enligt status och marknader ordnade enligt standard. Målet med denna studie är att förstå och förklara vilken typ av marknad marknaden för äkta smycken i Stockholms innerstad är. För att ta reda på det analyseras kulturen bland guldsmeder, som driver eget företag i Stockholms innerstad, utifrån Patrik Aspers teori om marknaden. Huvudfrågan är därav; vad är det för typ av marknad. För att kunna besvara detta, måste vi först besvara hur kulturen på marknaden skapas. Det vill säga, hur konstrueras mening på marknaden. Metoden som används är etnografisk och empirin består av totalt sex djupintervjuer, fem kortare intervjuer samt deltagande observation. Mening konstrueras genom att guldsmeder skapar en kollektiv identitet och nischar sig på marknaden. Studien föreslår en utveckling av Aspers statusbegrepp vilken är distinktionen mellan intern och extern status. Marknaden för äkta smycken är en estetisk marknad som befinner sig i gränslandet mellan status och standardmarknad. Guldsmeder är tvungna att förhålla sig till det standardiserade guldpriset, men är samtidigt aktörer på statusmarknaden för äkta smycken. Undersökningens slutsats är att marknaden för äkta smycken är en estetisk marknad ordnad enligt status.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören. Syftet med denna studie är att undersöka en av dessa faktorer, vilket avser akademisk forskning. Detta görs genom att jämföra samt redogöra för tre konsultföretags beskrivningar och motiv kring akademisk forskning och dess funktion inom de olika aktivitetsområdena. För att uppnå syftet har en förstudie genomförts samt ett antal intervjuer med representanter från tre olika stora konsultföretag. Slutsatserna som dras är att akademisk forskning främst fyller en intern funktion hos de olika företagen, genom att bidra till en tydlig metodik vilket kan sägas ligga inom ramen för möjliggörandet av utställda löften. Akademisk forskning tycks även fylla en funktion inom ramen för att hålla löftet om köpt tjänst genom att stärka bilden av företaget och konsulternas trovärdighet och kapacitet att leverera.