Studiens syfte är att (1) kartlägga de faktorer som påverkar implementering av innovationsprojekt i externt reglerade organisationer, (2) att utveckla en förklaringsmodell som beskriver sambanden mellan dessa faktorer. Undersökningen består av en fallstudie där ett läkemedelsföretag följs under uppstartsfasen av ett innovationsprojekt. Metoden som användes var induktivt kvalitativ. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och dokument som var kopplade till innovationsprojektet. Studien visar att följande faktorer: interna relationer, resurser, extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation påverkar implementering av innovationsprojekt och att dessa faktorer både kan ha en positiv och en negativ inverkan på implementeringen. Vid utvecklingen av förklaringsmodellen fann studien att interna relationer och resurser är faktorer som har en direkt påverkan på implementering av innovationsprojekt och att extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation är faktorer som har en indirekt påverkan.

Studiens syfte är att undersöka hur avsaknaden av spontana möten påverkar innovationsförmågan i samverkansprojekt och besvaras genom följande forskningsfrågor. Hur påverkar en övergång från fysiskt till digitalt samarbete den informella kunskapsdelningen i projektdeltagarnas nätverk och vilken effekt får det för produktiviteten? Hur upplever projektdeltagarna att yrkesmässiga relationer påverkas av distribuerat arbete? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare från tio av landets 61 Science parks vars verksamhet är att främja innovation och utveckling genom att bilda ett nätverk mellan akademi, offentlig verksamhet och näringslivet. En induktiv ansats har använts då Coronapandemins restriktioner medfört att projektdeltagare som tidigare arbetat tillsammans i fysiska rum under 2020 på grund av restriktioner tvingats arbeta distribuerat i digitala rum. En förändring som kraftigt minskat möjligheterna till spontana möten och kunskapsdelning med andra individer i projektledarnas nätverk. En tematisk analys har genomförts och gett följande teman. Med förändring i fokus; verksamhet som vanligt?, möten, möten, möten; spontanitet går inte att planera samt relationer och organisationskultur. Slutsatserna inkluderar att avsaknaden av fysiska arenor ger minskade möjligheter till relationsbyggande och överhörning vilket på sikt kan hämma möjligheterna att upptäcka potentiella synergier och samarbeten vilket i sin tur kan leda till minskad innovativ förmåga. Det ligger även en utmaning i att genomföra innovationsmöten och planering i det digitala mötet jämfört med i det fysiska mötet. Orsaken är att det upplevs svårare att få överblick och göra sig förstådd samt svårare att föra informella samtal vilket begränsar utbytet mellan parterna. Projektledarna kommer med all sannolikhet att fortsätta arbeta delvis på distans efter restriktionerna då det möjliggör en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Ur ett organisationsperspektiv medför förändringen nya möjligheter då vissa geografiska och logistiska begränsningar försvunnit, men även nya utmaningar i att upprätthålla organisationskultur och produktivitet över tid. / In the wake of the Covid-19 pandemic project teams have been forced to workonline, in what could be described as "digital rooms". This has drastically decreased the possibilites for informal meetings. This study aims to answer how a transition from physical meetings to digital ones affects the informal knowledge sharing and what effect that might have on productivity. Further the study also aims to explore the effect on proffessional relationsship, as experienced by members of project teams. Following an inductive approach, ten semi structured interviews with project leaders, active in Sweden, was conducted. Thematic analysis was performed and four themes observed: /Change in focus/, /business as usual/, /meetings, meetings, meetings/, /spontanity can not be planned/, and /relations and culture/. Study found that the lack of physical meetings results in lesser opportunities for relationship building and informal sharing of information. Something that on a longer timescale could hamper the ability to find synergic effects and cooperations, which in turn could result in lessened creative abilities. Results also show that meetings aimed towards creativity and innovation is more challenging if held digitally instead of physically.  Meeting overview, missunderstandings and informal communication all becomes more challenging, which limits the interchange in between the project teams. Respondents will likely continue to work, partly, on distance also after the restrictions have been lifted, due to positive effects on the work-leisure balance. For organisations these changes carries new possibilities but also new challenges: geographical and logistic hinders have been removed, but to uphold company culture and productivity over time have become more onerous.

Digitalization affects all industries, there among the manufacturing industry where the majortransformation can be mentioned as the fourth industrial revolution. Manufacturing companieswho are experts within their traditional area often perform minor incremental improvements,however, companies embracing digitalization consequently also perform more radical innovations.Incremental and radical innovation require different management, hence, does also digitalinnovation. The project was carried out at two manufacturing companies, the Pulp Comp and theTool Comp, who both had expressed initiatives within digital innovation. Thereby, this thesis aimsto create an understanding of how to support digital innovation projects at manufacturingcompanies using managerial controls and formal development processes. By identifying possibleinfluencing factors, such as success factors, obstacles and challenges, the thesis will providemanagers with knowledge in how they can support digital innovation projects. To achieve that, 27semi-structured interviews were conducted with project members and people with a generalknowledge within the two companies’ projects. A total of five projects were investigated. Aliterature study was also performed to create a theoretical framework, that together with the codeddata from the interviews were used to make an analysis to answer the two research questions.Additionally, a discussion is presented that concerns for instance, how employees at differentpositions use different managerial controls and how crucial it can be to balance the use ofmanagerial controls. Finally, a conclusion with general managerial implications is presentedregarding how managerial controls, attention and formal development processes can supportdigital innovation projects at manufacturing companies. Two main results from this study are thatit has shown to be necessary to combine different controls to get successful result and the formaldevelopment processes might need a more dynamic, iterative and parallel approach. / Digitaliseringen påverkar alla industrier, däribland tillverkningsindustrin där den storatransformationen kan omnämnas som den fjärde industriella revolutionen. Tillverkningsföretagsom är experter inom deras traditionella områden utför ofta inkrementella förbättringar, menföretag som anammar digitaliseringen utför även mer radikala innovationer. Inkrementell ochradikal innovation behöver olika typer av ledning, därmed även digital innovation Projektet harutförts på två tillverkningsföretag, Pulp Comp (Massaföretaget) och Tool Comp(Verktygsföretaget), som båda har uttryckt initiativ inom digital innovation. Därmed syftarrapporten till att skapa en förståelse för hur digitala innovationsprojekt på tillverkningsföretag kanstöttas genom användandet av ledningskontroller och formella utvecklingsprocesser. Genom attidentifiera möjliga påverkande faktorer, så som framgångsfaktorer, hinder och utmaningar, förseruppsatsen ledare med kunskap om hur de kan stötta digitala innovationsprojekt. För att uppnå dettahar 27 semistrukturerade intervjuer utförts tillsammans med projektmedlemmar och personer meden generell kunskap om de två företagen och deras projekt. Totalt fem projekt har undersökts. Enlitteraturstudie har utförts för att skapa ett teoretiskt ramverk, som tillsammans med kodade datafrån intervjuerna användes för att utföra en analys för att svara på de två forskningsfrågorna.Dessutom presenteras en diskussion som berör bland annat hur anställda på olika positioneranvänder olika ledningskontroller och hur avgörande det kan vara att balansera användandet avledningskontroller. Sammanfattningsvis presenteras en slutsats med generellaledningsimplikationer angående hur ledningskontroller, uppmärksamhet och formellautvecklingsprocesser kan stötta digitala innovationsprojekt på tillverkningsföretag. Tvåhuvudsakliga resultat från denna studie är att det har visat sig vara nödvändigt att kombinera olikaledningskontroller för att erhålla ett framgångsrikt resultat, samt att formella utvecklingsprocesserkan behöva ett mer iterativt, dynamiskt och parallellt tillvägagångssätt.

Being innovative and environmentally sustainable can help companies to achieve success. Depending on the size of the company it can be achieved in different ways. When conducting innovation projects, the level of formal steering support might differ, especially if sustainability wants to be achieved. This thesis aims to answer the question how the need of ensuring the firm’s vision of being environmentally sustainable and use it as a marketing advantage affect the need of formal steering support in innovation projects in medium sized enterprises. Until today research have not addressed this question in a sufficient manner whereas focus has been on “SME’s” (Small and Medium sized Enterprises), small or large companies. Large companies need rather formal processes while smaller companies can be more informal and flexible. This thesis takes the perspective of the medium sized company and investigates their specific needs. A variety of innovation projects have been studied at a medium sized company and insights from it has been combined with literature on innovation processes to find the right balance of formality. The conclusion being drawn is that formality is needed especially in the beginning and in the end of an innovation project for a medium sized company if sustainability wants to be achieved and used as a marketing advantage. / Att vara innovativ och miljömässigt hållbar kan hjälpa ett företag att nå framgång. Beroende på företagets storlek kan denna framgång uppnås på olika sätt. När innovationsprojekt genomförs kan nivån av formell projektstyrning variera, speciellt om man vill uppnå en viss nivå av miljömässig hållbarhet. Denna uppsats ämnar svara på frågan huruvida behovet av att säkerhetsställa ett företags hållbarhetsvision och använda resultatet som en marknadsfördel påverkar behovet av formell projektstyrning i medelstora företag. Fram tills idag har forskning inte tagit upp denna fråga på ett tillräckligt sätt. Fokus har varit på ”SME’s” (små och medelstora företag), små eller stora företag. Stora företag behöver ha rätt formella processer för innovationsarbete medan små företag kan vara informella och flexibla. I denna uppsats är fokus på medelstora företag och deras specifika behov gällande formalitet. För att göra detta har vi studerat en rad olika innovationsprojekt på ett medelstort företag och kombinerat detta med litteratur rörande innovationsprocesser för att hitta rätt balans av formalitet. Slutsatsen som dras är att formalitet är nödvändig, särskilt i början och i slutet av ett innovationsprojekt för medelstora företag som vill uppnå en viss nivå av miljömässig hållbarhet och använda det som en marknadsfördel.