Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov. Denna uppsats undersöker huruvida fenomenet återfinns hos svenska företag och vad ett eventuellt förekommande skulle innebära.

Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats. Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande. Studien visar att företagen ser den externa kommunikationen som en självklarhet. Företagen kommunicerar externt genom miljömål och miljöaspekter, kombinerat med aktiviteter. För att nå ut till sin omvärld använder sig företagen mest av traditionella verktyg eller metoder, som broschyrer, hemsidor, kundmöten, årsredovisning och annonser. Valet av verktyg beror på de resurser företaget har i form av personal, tid och ekonomi. Det som kommuniceras anpassas och görs mer konkret för att göra informationen lättförståelig. Medarbetarnas roll för den externa kommunikationen visar sig vara viktig för företagen, då det är genom dessa en mer spontan eller informell kommunikation sker ut mot företagets omvärld. Den största effekten företagen har upplevt av att kommunicera externt är positiv feedback, dock visar studien att effekterna sällan mäts eller utvärderas. Att miljökommunikationen inte skiljer sig från den övriga externa kommunikationen i företagen är något som påvisas i studien. Därmed skulle de vaga kraven i standarden kunna ses som obetydliga vad gäller den befintliga externa miljökommunikationen, i praktiken.

Bakgrund: Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen. Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.

The aim of this thesis is that through a case study, analyze and evaluate whether the customer is high - or low involved and connect with the choice of marketing strategy using a celebrity.This thesis is about how a celebrity can be used in marketing to affect a company's customers. The essay is facing the fashion retail industry, where three companies, Lindex, H&M and MQ, has been studied and compared. Lindex is using celebritiy Emma Wiklund by an internal collaboration within the enterprise. MQ is using various celebrities in various campaigns throughout the year and use them in external advertising campaigns. H&M is using interactive marketing with different celebrities in the form of, for example, guest collections for the company. The idea of the thesis is to see a connection between how the company uses celebrities and how much the customer is involved.

No description available.

Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkänts som en framgångsfaktor för företag. Med utgångspunkt i att Corporate Entrepreneurship är av ökande betydelse utreds här i vilken mån detta återspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehållsanalys av VD-brev från 21 svenska teknikföretag över en tioårsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fångats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förväntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting på forskning och utveckling. De slutsatser som dragits är att den ökande betydelse som antagits gälla för konceptet Corporate Entrepreneurship inte tycks återspeglas i den externa kommunikationen. Vidare har resultatet om likformighet gett stöd åt den neoinstitutionella teorin. Det har också antytts att det vid mer kraftfull uppdelning med avseende på hur pengar satsats på forskning och utveckling, framträder skillnader i den externa kommunikationen.

Durante el periodo 1988 - 1991 realizamos una revisión de 300 fracturas de la extremidad distaldel radio tratadas con yeso o combinando el vendaje enyesado con agujas de Kirschnerintrafocales tipo Kapandji. El análisis de los resultados de la documentación clínica de los casos,nos permitió confeccionar un protocolo de tratamiento para estas fracturas, con el fin de podermejorar los resultados del tratamiento ortopédico, que en las fracturas 23-C solo conseguía un20% de buenos resultados.En 1990, por iniciativa de Dr. Rafael Orozco, y bajo la supervisión del Prof. Maurice E. Müllerreclasificamos 54.280 fracturas de los huesos largos tratadas con osteosíntesis, recogidasinformaticamente en el Centro de Documentación de la AO-Internacional (Grupo Internacionalpara el Estudio de la Osteosíntesis), en Berna y Davos (Suiza). El estudio se realizó siguiendo laClasificación de las fracturas de los huesos largos, publicada en 1990 por el Prof. M.E.Müller Müller 90.El motivo que nos animó a realizar este estudio fue que, a nuestra casuística, pudimos añadir unamuestra significativamente importante como la del Centro de documentación de la AO-Internacional, de donde se seleccionaron los casos de fracturas articulares completas distales deradio (tipo 23-C de la Clasificación de M.E. Müller), tratadas con Fijador Externo o con Ostesíntesis.La incidencia encontrada para estas fracturas distales de cúbito y radio (segmento 23-) fue de un5'67 % (3.094 fras.) del total de fracturas documentadas tratadas con osteosíntesis. En nuestroestudio sólo utilizaremos las fracturas 23-C (articulares completas) que son el 42'4 % (1.315 fras.)del segmento 23- tratadas quirúrgicamente. Dentro de este último grupo veremos las tratadas confijador externo o con osteosíntesis-placa.El valor de la muestra estriba en el tamaño de la misma, además de estar clasificada y tratada conunos criterios homogéneos de escuela que permiten su comparación.El interés del estudio radica en la significación de la muestra, por su tamaño, el intervalo de edadde la población implicada, la frecuencia de aparición, el tiempo de incapacidad laboral que supone,las secuelas que comporta y el coste socioeconómico que todo ello representa.

Pendent

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå. Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige. En annan skillnad är läsarperspektivet. I de spanska texterna är det vanligare att tilltala läsarna med ni/er och i de svenska med du. Ni-tilltalet har även olika funktioner. I de spanska texterna används ni för att tilltala läsarna på ett artigt sätt medan i de svenska har det funktionen att kollektivt tilltala mottagarna. Sändarperspektivet skiljer sig även åt då ord som vi används mer frekvent i det svenska materialet för att markera att det finns en sändare, medan det i det spanska är vanligare att företagsnamnet används. Slutligen kan jag dra slutsatsen att Alfombra Roja i sitt textmaterial visar prov på att kommunikation över landsgränserna inte kan vara exakt likadan för att nå fram till mottagarna. Det krävs kunskap om språk, intressen i länderna och kulturella beteenden.

Familjeföretag är den dominerande formen av företag i både USA och Sverige, men endast en tredjedel av alla ”första generationen” familjeföretag förs vidare till nästa generation och endast 15 % av dessa förs vidare till tredje generation. På senare år har det blivit vanligare att företagen säljs vidare utanför familjen men det har inte forskats kring hur kulturen påverkas av ett uppköp av en extern part. Syftet med uppsatsen är att påvisa om och i så fall hur kulturen i ett familjeföretag förändrats vid uppköp av en extern part. För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt, hermeneutiskt tillvägagångssätt använts. Vi har genomfört fallstudier på tre företag där ett före- och efterperspektiv på kulturen har studerats genom kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av forskningen visar att kulturen i tidigare familjeägda företag förändras vid uppköp av en extern part. Hur kulturen förändras beror på de nya ägarnas värderingar, prioriteringar och mål.