Bakgrund: Humankapitalet anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Något som är problematiskt då det inte finns någon allmänt erkänd modell för att mäta detta. Det leder till att det blir en skillnad mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet på företaget. Det finns inga tydliga regler för hur företag ska redovisa om sitt humankapital men många väljer att göra detta kvalitativt i årsredovisningarna då de vill få med det totala värdet på företaget.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka företags årsredovisningar för att studera hur och varför företag presenterar sina investeringar i humankapital. Studien ämnade även att ge en teoretisk bild gällande legitimitetens betydelse för redovisningen av humankapital.   Metod: Studien har byggt på en surveystudie samt en komparativundersökning för två branscher, industribranschen och dagligvaruhandeln. En kvalitativ studie har genomförts med inslag av ett induktivt angreppssätt. Empirin har baserats på årsredovisningar som analyserats genom innehållsanalys med hjälp av kodning.   Resultat, slutsats: Alla de studerade företagen visar på att de redovisar sitt humankapital kvalitativt i sina årsredovisningar, dock i olika omfattning och på olika sätt. Hur företagen väljer att presentera sitt humankapital är inte branschrelaterat eller till fullo företagsspecifikt. Anledningen är att företagen har olika intressenter med olika informationsbehov. Företagen behöver även följa rådande sociala normer för att kunna anses som legitima. Då företagen visar på medvetenhet gällande hur legitimitet uppnås, visar dem att legitimitet har en stor betydelse vid redovisning av humankapital.

Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien. Vi valde vidare att studera tre små företag, Lidhs Verktyg AB, Ray Metallfabrik AB samt Götessons Industri AB. Det här för att ta reda på hur de använder sig av den externa redovisningen och dess rapporter. Vi har även valt att studera vilken nytta företagen upplever att de har av de externa redovisningsrapporterna. För att avgränsa oss har vi valt att endast studera hur ledningen använder sig av rapporterna på respektive företag. Vår studie har varit av kvalitativ karaktär där vi har skapat oss en djupare förståelse genom ett fåtal fall. Vi har genomfört två intervjuer på varje företag med respondenter ur ledningen samt deltagit på ett ledningsmöte för att observera hur det fungerar i praktiken. Vi har i våra analyser sedan gått från den befintliga teorin till att jämföra med vår empiri för att sedan gå tillbaka till teorin igen. I teorikapitlet har vi tagit upp vår utvalda referensram som består av den externa och interna redovisningen, vad redovisningen har för roll, hur tolkning och insamling av redovisningsinformation sker, användning av redovisningsinformation samt vilken nytta redovisningen har. Eftersom vi endast har studerat tre företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla små företag och heller inte bekräfta eller förkasta någon teoretisk referensram. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens användning av den externa redovisningen. Alla våra respondenter nämner att de på ett eller annat sätt använder sig av den externa redovisningen i sitt ledningsarbete. Vi kan dock konstatera att hur omfattande rapportanvändningen är, hur beslut fattas samt vilken attityd företagen har till redovisningen skiljer sig väsentligt företagen emellan. De tre företag som vi har studerat upprättar varje år en årsredovisning. Vi upplevde dock att de inte används så flitigt i ledningsarbetet på något av företagen. Däremot hade den löpande bokföringen som bland annat sammanställs i månadsrapporter en viktig roll i alla tre företagen. Den främsta nyttan av den externa redovisningen för samtliga företag är att kunna fatta beslut gällande företaget internt. I tidigare forskning som gjorts har vi sett att ett företags upprättande och användning av redovisning skiljer sig åt. Det här på grund av att det finns skillnader i ledningens beteende, kunskap, intresse, erfarenhet och bakgrund. Vi kan även se den här skillnaden hos våra tre företag. Vi har förstått, genom vår studie, att det inte är storleken som påverkar hur små företag tolkar och använder sig av de finansiella rapporterna. Det beror främst på vad företagsledningen har för attityd, intresse och kunskap till redovisning inom företaget.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov. Denna uppsats undersöker huruvida fenomenet återfinns hos svenska företag och vad ett eventuellt förekommande skulle innebära.</p>

Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov. Denna uppsats undersöker huruvida fenomenet återfinns hos svenska företag och vad ett eventuellt förekommande skulle innebära.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier. Vår studie visar också på att de årsredovisningar som sägs vara upprättade av en extern resurs i form av redovisningsekonom eller redovisningskonsult är av en mycket blandad kvalitet. De företag som angett att en auktoriserad redovisningskonsult upprättat en bokslutsrapport håller genomgående en högre kvalitet än de andra årsredovisningarna i studien.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat. Studiengenomförs med ett positivistiskt angreppssätt och genom en hypotetisk-deduktivmetodologi undersöks de för studien fyra uppställda hypoteserna. Empirisktmaterial utgörs av årsredovisningar för perioden 2001-2006. Studiens analysvisar tydliga statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. De resultat som erhålls genom statistisk analysstyrker den teori som finns för området angående kreativ redovisning. / Uppsatsnivå: C

The development of Information Technology is, according to the Swedish Government, the most important area of development. The costs of IT in governmental agencies are somewhere in between 20 to 25 billion SEK, paid by taxpayers and one of the largest cost items in the Swedish governments resources. Despite this, every third Swedish governmental agency lacks an IT-strategy and is unable to meet needs for flexibility and control. The study aims to reveal barriers that prevent an active application lifecycle management (ALM) at Swedish governmental agencies and to answer the question: “How do Swedish authorities handle their proprietary applications from a lifecycle perspective; financially and technically?” The case study will be conducted at the Social Insurance Agency (SIA). The SIA distributed, in 2010, about 6 % of the Swedish GDP and is mainly funded by grants and loans from the Swedish National Debt Office. The survey will be studied from a management accounting and ALM perspective. Management accounting is the actions within organizations to achieve financial goals. ALM is the lifecycle of an application that consists of the phases; requirements specification, development, testing, deployment and maintenance. The study will also investigate the technical debt at the governmental agencies. Technical debt refers to the work which has to be completed before an application can be considered finished. The survey is a qualitative study based on interviews with an exploratory purpose. The results are generalised to reflect a greater part of the Swedish authorities and showed that Swedish governmental agencies have inadequate handling of their proprietary applications and that each application is financially linked to one or more projects simultaneously. The models made are to facilitate the understanding of the different stages of ALM in synergy with the management accounting. Theoretically, the Maintenance phase allocates approximately 90 % of the total costs, whereas in governmental agenises it stands for about 20 %. Theoretically 10 % of the total costs are allocated to the Development phase, whereas in governmental agencies the corresponding amount is 80 %. A consequence of this is increased technical debt. The technical debt at Swedish authorities is often funded with loans, which is not allowed according to the Swedish National Debt Office. The SIA exceed budgets without asking for increased funds and according to the Swedish Audit Office, so does also 1/3 of the Swedish governmental agencies, meaning that they must handle the financial complications internally by moving funds amongst different departments and projects, also spending money meant for development on maintenance. Future studies can be made as investigations on how management accounting and ALM can be implemented on a safe and effective manner in a governmental agency.

Inledning: Det finns idag drygt 1,2 miljoner företag i Sverige och av de så består cirka 95 procent av så kallade småföretag med upp till tio anställda. Småföretag har ofta svårt att se användningen av all extern redovisning som produceras och det leder till att kostnaden för redovisningen blir större än nyttan. För att kostnaderna för de mindre företagen inte ska bli för stora så är det viktigt att lagstiftningen och redovisningen inte är för komplicerad. Syfte: Syftet med vår studie är att redogöra för hur ägare till ägarledda småföretag ser på användningen av sin externa redovisning. Vi vill undersöka när redovisningen används och vilken nytta småföretagare upplever att den bidrar med i förhållande till hur komplicerad den är. Genom att testa våra hypoteser vill vi mäta vilken användning de har av sin redovisning i kontakt med sina intressenter samt testa om det finns samband med bakomliggande faktorer. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en deduktiv ansats. Vi har genom en kvantitativ enkätundersökning samlat in material från ägare till småföretag där de har fått svara på vad de anser om sin externa redovisning och när de använder den. Resultat: Resultatet visar att ägare till småföretag främst använder sin redovisning när motparten kräver eller efterfrågar den. Har ägaren ekonomisk utbildning har företaget bättre användning av redovisningen på kort sikt. Vi ser att när företag blir 8–10 anställda så överensstämmer nyttan bättre med hur komplicerad redovisningen är samt att kontakten med intressenter utvidgas. / Introduction: Today there are just over 1.2 million companies in Sweden and of these, about 95 per cent consists of so-called small companies with up to ten employees. Small companies often find it difficult to see the use of all external accounting that is produced, and this results in the cost of the accounting being greater than the benefit. In order for the costs for the smaller companies not to be too large, it is important that the legislation and the accounting are not too complicated. Purpose: The purpose of our study is to describe how owners of owner-managed small businesses look at the use of their external accounting. We want to investigate when the accounting is used and what benefit small business owners feel that it contributes in relation to how complicated it is. By testing our hypotheses, we want to measure what use they have of their accounting in contact with their stakeholders and test whether there are correlations with underlying factors. Method: To fulfill the purpose of the study, we have assumed a deductive approach. Through a quantitative questionnaire, we have collected material from owners of small businesses where they have had to answer what they consider about their external accounting and when they use it. Result: The result shows that owners of small businesses primarily use their accounting when the counterparty requires or requests it. If the owner has financial education, the company has better use of the accounting in the short term. We see that when companies become 8–10 employees, the benefits are better matched to how complicated the accounting is and that contact with stakeholders is expanded.