Bakgrund: Humankapitalet anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Något som är problematiskt då det inte finns någon allmänt erkänd modell för att mäta detta. Det leder till att det blir en skillnad mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet på företaget. Det finns inga tydliga regler för hur företag ska redovisa om sitt humankapital men många väljer att göra detta kvalitativt i årsredovisningarna då de vill få med det totala värdet på företaget.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka företags årsredovisningar för att studera hur och varför företag presenterar sina investeringar i humankapital. Studien ämnade även att ge en teoretisk bild gällande legitimitetens betydelse för redovisningen av humankapital.   Metod: Studien har byggt på en surveystudie samt en komparativundersökning för två branscher, industribranschen och dagligvaruhandeln. En kvalitativ studie har genomförts med inslag av ett induktivt angreppssätt. Empirin har baserats på årsredovisningar som analyserats genom innehållsanalys med hjälp av kodning.   Resultat, slutsats: Alla de studerade företagen visar på att de redovisar sitt humankapital kvalitativt i sina årsredovisningar, dock i olika omfattning och på olika sätt. Hur företagen väljer att presentera sitt humankapital är inte branschrelaterat eller till fullo företagsspecifikt. Anledningen är att företagen har olika intressenter med olika informationsbehov. Företagen behöver även följa rådande sociala normer för att kunna anses som legitima. Då företagen visar på medvetenhet gällande hur legitimitet uppnås, visar dem att legitimitet har en stor betydelse vid redovisning av humankapital.

Företag som till exempel revisionsbyråer, IT-bolag, banker, försäkringsbolag etcetera är så kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjänster där personalens kunskapsnivå är avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag är måttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ”Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till värdeskapande” . Problemet idag är att vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskaps/tjänstesamhälle, dock har inte redovisningen lyckats ”fånga upp” dessa dolda tillgångar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan värdera och balansera sin viktigaste resurs, nämligen humankapital, som tillgång. Det har under åren framställts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmänt accepterad då de innehåller brister. De flesta av de här modellerna togs fram under av 1990-talet när ämnet var väldigt aktuellt, frågan är hur det ser ut idag? Vi har undersökt i vilken omfattning humankapitalet redovisades för cirka tio år sedan samt hur det ser ut idag. Vi kom fram till att det över åren har skett en tydlig minskning gällande intresset för humankapitalredovisning och företagen redovisar idag mycket knapphändig information jämfört med för tio år sedan. Detta kan bero på att modellerna inte uppfyller de kvalitativa egenskaperna som ställts upp av IFRS, andra orsaker kan vara att hållbarhets- och miljöredovisningen idag tar större plats i företagens årsredovisningar. / Companies such as audit firms, dot-com companies, banks, insurance companies and so on are referred to as knowledgecompanies. They characterise a high degree of non standardised services where the employees level of knowledge is decisive for the companies profitability. Within these companies the measure of human resources is an essential factor. Human capital can broadly be defined as “The sum of all the knowledge, within an organisation, that contributes to the creation of value” . The problem today is that society has gone from an industrial to a knowledge/service society, while the accounting has not been able to “seize” these hidden assets making it hard on knowledge companies to assess and balance their most important resource, which is the human capital, as an asset. During the years several models for accounting human capital has been introduced, however none has been commonly accepted since they contain flaws. Most of these models were brought forward during the 1990s when the subject was very up to date, the question is how it appears today? We have investigated to what extend human resources are accounted for, ten years ago together with how it is today. Our conclusion is that over the years there has been a clear decrease concerning the interest for human capital accounting and the companies today account very inadequate information in comparison to ten years ago. This may be due to the fact that the models do not fulfil the qualitative characteristics set forward by the IFRS, other reasons could be that sustainability- and environmental accounting today assume more space in the annual report.

Sammanfattning Titel: Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – sökandet efter ett samband Nivå: D-nivå Författare: Joachim Saillard Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-06-24 Bakgrund: Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning. Syfte: Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Teori: Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag. Metod: Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys. Resultat och slutsatser: Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Forskningsresultaten hittills tycks likväl tyda på ett positivt samband mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer samt att detta samband gäller humankapitalkategorierna: anställda, kunskap och produktivitet; finansiella prestationsmått; industriella marknader och kunskapsföretag. Den granskade forskningen tyder också på att det finns flera redovisningsdimensioner av sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Dimensionerna är: humankapitalredovisning, redovisning av intellektuellt kapital, frivillig redovisning och kvaliteten och omfattningen av redovisningen. Förslag till fortsatt forskning: En idé till fortsatt forskning är att undersöka potentiella kausala samband mellan humankapitalredovisning och prestation i svenska företag, genom företagsanalyser, för att på detta sätt söka skapa empirisk falsifiering av sambandsmodellerna. En annan idé kan vara att undersöka någon av de dimensioner som fenomenet – börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – innefattar. Dimensionerna framgår av föregående stycke och är viktiga för att i forskningen täcka in sambandets komplexitet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är en genomgång av aktuell forskning om sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer och kan därmed användas som utgångspunkt för fortsatt forskning inom området humankapitalredovisning. Nyckelord: Humankapital, humankapitalredovisning, börsnoterade företag, humankapitalmått, finansiella prestationsmått, samband mellan redovisat humankapital och företagsprestationer, kunskapsföretag. / Abstract Title: The accounted human capital of stock listed companies and their firm performances – the search for an association. Level: D-level Author: Joachim Saillard Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2013-06-24 Background: Human capital is an important resource for companies and society, which has lead to considerations, whether it should be accounted for, or not. Divergent views on human capital and the connection to firm performance, leads to a need for further research, especially from the accounting point of view. A demonstration of the known research on human capital accounting and company performance, can possibly contribute to reducing the discrepancy concerning human capital accounting, in theory and practice, and serve as a starting point for further research. Aim: The study’s aim is to give a description and a critical analysis of the current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. Theory: The theoretical reference frame mainly consists of three association models on the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances, as well as the concepts of: human capital accounting, intellectual capital, human capital- and financial performance measures and knowledge companies. Method: The thesis is a literature review, based on research papers. The empirical material consists of past empirical research which has been analyzed through secondary analysis. Results and conclusions: The empirical research, has until now, given mixed results and the verification of the association between the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances is modest, which complicates the interpretation of the results. The known research, however seems to show a positive relationship between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and that this relationship concerns the human capital measures: employees, knowledge and productivity; financial performance measures; industrial markets and knowledge companies. The examined research also seems to point out that there are several accounting dimensions of the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions are: human capital accounting, accounting for intellectual capital, voluntary disclosure and the quality and comprehensiveness of accounting. Suggestions for future research: An idea for future research is to examine potential causal relationships between human capital accounting and performance in Swedish companies, through company analyzes – in order to try to establish an empirical falsification of the association models. An other idea could be to examine the dimensions of the phenomenon – stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions were made clear in the previous paragraph, and are important to study in order to capture the complexity of the association, in the research field. Contribution of thesis: The contribution of the thesis is a review of current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and can thus be used as a starting point for further research within the area of human capital accounting. Key words: Human capital, human capital accounting, stock listed companies, human capital measures, financial performance measures, connections between accounted human capital and firm performances, knowledge companies.

<p>Företag som till exempel revisionsbyråer, IT-bolag, banker, försäkringsbolag etcetera är så kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjänster där personalens kunskapsnivå är avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag är måttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ”Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till värdeskapande” . Problemet idag är att vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskaps/tjänstesamhälle, dock har inte redovisningen lyckats ”fånga upp” dessa dolda tillgångar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan värdera och balansera sin viktigaste resurs, nämligen humankapital, som tillgång.</p><p>Det har under åren framställts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmänt accepterad då de innehåller brister. De flesta av de här modellerna togs fram under av 1990-talet när ämnet var väldigt aktuellt, frågan är hur det ser ut idag? Vi har undersökt i vilken omfattning humankapitalet redovisades för cirka tio år sedan samt hur det ser ut idag. Vi kom fram till att det över åren har skett en tydlig minskning gällande intresset för humankapitalredovisning och företagen redovisar idag mycket knapphändig information jämfört med för tio år sedan. Detta kan bero på att modellerna inte uppfyller de kvalitativa egenskaperna som ställts upp av IFRS, andra orsaker kan vara att hållbarhets- och miljöredovisningen idag tar större plats i företagens årsredovisningar.</p> / <p>Companies such as audit firms, dot-com companies, banks, insurance companies and so on are referred to as knowledgecompanies. They characterise a high degree of non standardised services where the employees level of knowledge is decisive for the companies profitability. Within these companies the measure of human resources is an essential factor. Human capital can broadly be defined as “The sum of all the knowledge, within an organisation, that contributes to the creation of value” . The problem today is that society has gone from an industrial to a knowledge/service society, while the accounting has not been able to “seize” these hidden assets making it hard on knowledge companies to assess and balance their most important resource, which is the human capital, as an asset.</p><p>During the years several models for accounting human capital has been introduced, however none has been commonly accepted since they contain flaws. Most of these models were brought forward during the 1990s when the subject was very up to date, the question is how it appears today? We have investigated to what extend human resources are accounted for, ten years ago together with how it is today. Our conclusion is that over the years there has been a clear decrease concerning the interest for human capital accounting and the companies today account very inadequate information in comparison to ten years ago. This may be due to the fact that the models do not fulfil the qualitative characteristics set forward by the IFRS, other reasons could be that sustainability- and environmental accounting today assume more space in the annual report.</p>