Uppsatsen syfte är att analysera vad det är för skillnader med att marknadsföra en produkt eller tjänst med eller utan Celebrity Endorsement. Jag har även analyserat hur varumärket framställs genom att använda Celebrity Endorsement metoden. För att förtydliga min analys har jag granskat två reklamfilmer av Viktväktarna. För denna uppsats har jag valt hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.  Mina frågeställningar är: På vilket sätt använder sig Viktväktarna av Celebrity Endorsement? Hur framställs Viktväktarna som varumärke i reklamfilmerna? På vilket sätt skiljer sig de två reklamfilmerna? Finns det gemensamma faktorer mellan reklamfilmerna? Reklamfilmerna är från två olika kampanjer men båda har som syfte att skapa efterfrågan på Viktväktarnas tjänster. Den ena reklamfilmen presenterar Leila Lindholm och Shirley Clamp som nya ambassadörer för Viktväktarna. Den andra reklamfilmen föreställer en ung kvinna som berättar sin personliga erfarenhet med Viktväktarna. För att genomföra undersökningen har jag bland annat använt mig av teorier som aspirationsgrupp, identifikation, symbolisk interaktionism och psykologiska övertalningsprinciper. I relation till teorierna har det empiriska materialet analyserats med två kvalitativa metoder: narrativ filmanalys och kritisk diskursanalys. För att kunna se potentiella skillnader har jag applicerat narrativ filmanalys och kritisk diskursanalys på båda reklamfilmerna och jämfört resultatet. Resultatet av studien visar att användandet av Celebrity Endorsement har påverkat Viktväktarnas sätt att presentera deras varumärke och tjänst. I reklamfilmen som använder Celebrity Endorsement har utseende en central roll och varumärket framställs som ytligt. Reklamfilmen utan Celebrity Endorsement fokuserar mer på produktinformation och framställs som ett hjälpsamt, behagligt och effektivt varumärke.

<p>The aim of this thesis is that through a case study, analyze and evaluate whether the customer is high - or low involved and connect with the choice of marketing strategy using a celebrity.This thesis is about how a celebrity can be used in marketing to affect a company's customers. The essay is facing the fashion retail industry, where three companies, Lindex, H&M and MQ, has been studied and compared. Lindex is using celebritiy Emma Wiklund by an internal collaboration within the enterprise. MQ is using various celebrities in various campaigns throughout the year and use them in external advertising campaigns. H&M is using interactive marketing with different celebrities in the form of, for example, guest collections for the company. The idea of the thesis is to see a connection between how the company uses celebrities and how much the customer is involved.</p>

The aim of this thesis is that through a case study, analyze and evaluate whether the customer is high - or low involved and connect with the choice of marketing strategy using a celebrity.This thesis is about how a celebrity can be used in marketing to affect a company's customers. The essay is facing the fashion retail industry, where three companies, Lindex, H&amp;M and MQ, has been studied and compared. Lindex is using celebritiy Emma Wiklund by an internal collaboration within the enterprise. MQ is using various celebrities in various campaigns throughout the year and use them in external advertising campaigns. H&amp;M is using interactive marketing with different celebrities in the form of, for example, guest collections for the company. The idea of the thesis is to see a connection between how the company uses celebrities and how much the customer is involved.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv.</p><p>Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie.</p><p>Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the interaction between characters and brands in five movies dealing with future: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot and The Island. In the foreground of our essay is a society where people are confronted with an increasing offer of brands at the same time as the unique and characteristic identities of the enterprises become even more important to get the consumers´ interest. This identity, which an enterprise obtains, for example, through product placement in films, mainly consists of prominent characters interacting with the movie and give life to the product.</p><p>This study is a qualitative content analysis where the empiric material has been procured through a structured protocol: a protocol which addresses the occurrences of product placement in our selected films. This protocol, consisting of the central concepts (active and passive products), has brought us further to the result of our essay.</p><p>In the analysis of results, five characteristic patterns have been found that describe the role and the function of the brands in our five selected movies. All patterns have been supported by our applied theory of cultural meaning transfer (McCracken) and illustrate an exchange of opinions between film, character and brand.</p>

<p>I dagens företagsvärld är användningen av kända personer i marknadsföring mycket vanlig (Erdogan 1999, s 291). Tidigare studier visar att fördelarna med att använda celebriteter i samband med marknadsförning är många (Till & Shimp 1998). Samtidigt visar andraundersökningar att var femte reklamkampanj där celebriteter nyttjas, inte lever upp till företagets förväntningar (Miciak & Shanklin 1994, s 51-52). Trots detta fortsätter företag att investera stora summor för att få sitt varumärke förknippat med celebriteter (Erdogan 1999, s 291). Vi anser därför att det är av intresse att vidare studera företeelsen med nyttjandet av celebriteter i reklamkampanjer.Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur företag och organisationer går till väga för att välja celebriteter till en reklamkampanj. Hur ser processerna för att välja celebriteter till en reklamkampanj ut? Vilka kriterier är viktigast att den kända personen uppfyller? Vilka risker ser företag och organisationer i samband med att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang? Genom att studera de två företagen Craft och Tvinson samt den ideella  organisationen Hjärt- Lungfonden anser vi oss få tillräcklig information inom forskningsområdet för att kunna svara på uppsatsens syfte. Vi ämnar även genom vår studie ge praktiska riktlinjer som kan vara användbara vid val av celebritet. För att få information om uppsatsens problemområde har vi studerat tidigare studier och teorier inom ämnesområdet. Vi har även utfört telefonintervjuer, med respondenter delaktiga i valprocessen hos de valda företagen och organisationen.Vårt forskningsresultat visar att processen för att välja celebritet till en reklamkampanj skiljer sig beroende på vilket företag eller organisation det handlar om. Förtroende, respekt och familjaritet är de kriterier som våra fallstudieföretag anser vara viktigast att en celebritet uppfyller. De företag och organisationer som vi studerat är till viss del är medvetna om de risker som finns med att använda celebriteter. Utifrån vår studie ser vi dock tecken på att de positiva effekterna som ett lyckat samarbete medför upplevs som större än riskerna för negativa konsekvenser. För att skapa en förstärkt positiv effekt genom att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang bör företag och organisationer välja celebritet på ett genomtänkt sätt och ta hänsyn till sin målgrupp och produkt.</p>

I dagens företagsvärld är användningen av kända personer i marknadsföring mycket vanlig (Erdogan 1999, s 291). Tidigare studier visar att fördelarna med att använda celebriteter i samband med marknadsförning är många (Till &amp; Shimp 1998). Samtidigt visar andraundersökningar att var femte reklamkampanj där celebriteter nyttjas, inte lever upp till företagets förväntningar (Miciak &amp; Shanklin 1994, s 51-52). Trots detta fortsätter företag att investera stora summor för att få sitt varumärke förknippat med celebriteter (Erdogan 1999, s 291). Vi anser därför att det är av intresse att vidare studera företeelsen med nyttjandet av celebriteter i reklamkampanjer.Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur företag och organisationer går till väga för att välja celebriteter till en reklamkampanj. Hur ser processerna för att välja celebriteter till en reklamkampanj ut? Vilka kriterier är viktigast att den kända personen uppfyller? Vilka risker ser företag och organisationer i samband med att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang? Genom att studera de två företagen Craft och Tvinson samt den ideella  organisationen Hjärt- Lungfonden anser vi oss få tillräcklig information inom forskningsområdet för att kunna svara på uppsatsens syfte. Vi ämnar även genom vår studie ge praktiska riktlinjer som kan vara användbara vid val av celebritet. För att få information om uppsatsens problemområde har vi studerat tidigare studier och teorier inom ämnesområdet. Vi har även utfört telefonintervjuer, med respondenter delaktiga i valprocessen hos de valda företagen och organisationen.Vårt forskningsresultat visar att processen för att välja celebritet till en reklamkampanj skiljer sig beroende på vilket företag eller organisation det handlar om. Förtroende, respekt och familjaritet är de kriterier som våra fallstudieföretag anser vara viktigast att en celebritet uppfyller. De företag och organisationer som vi studerat är till viss del är medvetna om de risker som finns med att använda celebriteter. Utifrån vår studie ser vi dock tecken på att de positiva effekterna som ett lyckat samarbete medför upplevs som större än riskerna för negativa konsekvenser. För att skapa en förstärkt positiv effekt genom att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang bör företag och organisationer välja celebritet på ett genomtänkt sätt och ta hänsyn till sin målgrupp och produkt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie. Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke. / The purpose of this essay is to examine the interaction between characters and brands in five movies dealing with future: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot and The Island. In the foreground of our essay is a society where people are confronted with an increasing offer of brands at the same time as the unique and characteristic identities of the enterprises become even more important to get the consumers´ interest. This identity, which an enterprise obtains, for example, through product placement in films, mainly consists of prominent characters interacting with the movie and give life to the product. This study is a qualitative content analysis where the empiric material has been procured through a structured protocol: a protocol which addresses the occurrences of product placement in our selected films. This protocol, consisting of the central concepts (active and passive products), has brought us further to the result of our essay. In the analysis of results, five characteristic patterns have been found that describe the role and the function of the brands in our five selected movies. All patterns have been supported by our applied theory of cultural meaning transfer (McCracken) and illustrate an exchange of opinions between film, character and brand.

Instagramkonton där föräldrar exponerar sina barn blir allt vanligare och allt mer populära. Detta kräver att barnen framställs på ett vis som är tilltalande för mottagarna. Denna uppsats ämnar att påvisa detta fenomen genom att granska hur två av de mer uppmärksammade svenska Instagrampersonligheterna i form av Penny Schulman respektive Naomi Ljungqvist framställs på Instagram. Målet är att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som är grundad i semiotiska teorier. Genom dessa teorier vill vi utläsa hur framställningen av dessa barn ser ut samt hur de förhåller sig till de enligt Barthes (1973) rådande mytbildningar som existerar kring barn och familjeliv. För att kunna genomföra analysen kommer vi utgå från Hallidays teorier kring agent och aktion, konnotationer och denotationer samt mytbildningar. Resultatet vi fann var att de bägge barnen innehar liknande karaktärsdrag men med olika förhållningar till de kulturellt rådande myterna kring barn och familjeliv. Penny Schulman upplever vi som mer avvikande från den traditionella myten om barn då hon har ett självständigt agerande och inte är en passiv agent. Naomi Ljungqvist samspelar desto oftare med sin mor Johanna och stämmer därmed bättre in på den traditionella uppfattningen om barn som en del av en familj och inte en självständig individ. Utifrån vår analys kan vi se tydliga skillnader i hur analysobjekten bryter sig ifrån den klassiska bilden om barn som en passiv agent. I det analyserade materialet ser vi istället en nybildad familjemyt där barnet och dess utveckling samt anpassning till vuxenlivet presenteras. / Instagram accounts where parents are exposing their children are in today’s society a common sight as well as a popular phenomenon. This requires a depiction where the children are appealing in the eyes of the recipients. Our thesis will examining the phenomenon through an analysis of two well known swedish Instagram personalities being Penny Schulman and Naomi Ljungqvist and how they are depicted on Instagram. The goal is to implement the study with the help of a qualitative content analysis which has its base in semiotic theories. Through these theories we want to study the depiction of these children and how they relate to the - according to Barthes (1973), existing mythologies regarding children and family life. To be able to perform this study we will originate from Hallidays theories regarding agency in action, connotations and denotations and finally mythologies. The conclusion we reached was that both of the children have similar traits of character but with different suspension to the prevailing myths of children and family life. We find Penny Schulman to be more divergent from the traditional myth of children since she is acting more independent and not as a passive agent. Naomi Ljungqvist on the other hand is seemingly more dependent of her mother and therefore fit better into the traditional perception of children in a family context. Based on our analysis we can see clear differences in how the analyzed children are breaking from the traditional view of children as passive agents. In the analysed material we can see a new myth regarding family taking form where the children and their development is presented together with their adaption to adulthood.

No description available.

The purpose with this essay was to study the relationship between gambling companies marketing through a celebrity and the ways gambling is portrayed in commercials. We combined a multimodal analysis with semiotic elements and a group interview in order to explain and get an understanding of gambling companies ways to market their services. The theories used were McCracken’s Meaning transfer model which tells us about the importance of a good relationship between celebrities and gambling companies. The theory Brand identity by Lynn B. Uppshaw, which tells us about how companies brands can be seen from different perspectives. Stuart Hall’s communication model Encoding/Decoding were applied to increase the understanding of how recipients decode messages and these all three theories combined with the method helped to answer our focusing questions.   The empirical material is based on different gambling companies TV commercials where celebrities participate and the interview responses from the participants in the group interviews. The study started with a short overview of nine gambling commercials that together with the depth-analysis of three focus commercials gave us the result that gambling is mostly incoherent. The interviews showed us that recipients of gambling commercials do not see the message as appealing. These two findings led us to the conclusion that the message won’t be appreciated if celebrities do not have a strong connection to the companies products or services. Interestingly enough, the same results where seen when there was a strong connection between the company and the celebrity: the message still appeared false and intrusive. This is because the recipients are aware of what the backdrop is with the advertisements and how it can affect their consumption process and the fact that consumers are becoming increasingly critical of gambling advertising in a media landscape where advertising is constantly exposed.