Det faktum att unga människor, genom sociala medier, i allt större utsträckning erhåller makt att påverka har kommersialiserats av företag genom marknadsföringsmetoden influencer marketing. Merparten av forskningen kring influencer marketing fokuserar dock på företag eller följare – men vad vet vi egentligen om hur dessa influencers själva betraktar fenomenet och sin roll? Vad är det egentligen som driver influencers under 18 år? Denna studie ämnar besvara dessa frågor och därigenom tillhandahålla viktig insikt kring hur företag bäst förhåller sig till gruppen unga influencers. I studien medverkar fem influencers i åldrarna 14–17 år från mobilappen TikTok, där de i skrivande stund har mellan 172 000 till 2,3 miljoner följare. Studien visar på en relativt medveten grupp unga individer med god förståelse för sin roll i marknadsföringssystemet, likväl som för sin roll som opinionsbildare och influencer. Generellt uppvisar de en negativ uppfattning till reklam i allmänhet men en positiv inställning till influencer marketing. De innehar vidare stark kritisk inställning till det som de identifierar som missbrukande av rollen influencer. Trots att influencers främst tycks drivas av personlig vinning så har de en tydlig önskan att fungera som förebild och inspirationskälla. Influencers tycks vidare i stor grad drivas av inre motivationskällor och uppvisar stor personlig integritet samt selektivitet vid val av företagssamarbeten. Ett framgångsrikt samarbete bör därför upplevas som självvalt, innehålla rätt typ av budskap samt ge visst utrymme för egna tolkningar. / The fact that young people, through social media, has increasingly been given the power to influence has been commercialized by companies through the marketing method influencer marketing. However, most of the research on influencer marketing focuses on companies or followers – but what do we really know about how these influencers themselves regard the phenomenon and their role? What is it that drives influencers under the age of 18? This study aims to answer these questions and thereby provide important insights about how companies best relate to the group of young influencers. The participants in the study, which are aged between 14 and 17, are active on the mobile app TikTok. At the time of writing, they have between 172,000 to 2.3 million followers on the platform. The study shows a relatively conscious group of young individuals with a good understanding for their role in the marketing system, as well as their role as opinion leaders and influencers. Generally, they show a negative view of advertising in general but a positive attitude to influencer marketing. They also have a strong perception of possible negative aspects, that they identify as an abuse of the role influencer. Despite the fact that influencers mainly seem to be driven by personal gain, they have a clear desire to act as a role model and source of inspiration. Influencers seem to be strongly driven by internal sources of motivation and therefore show great personal integrity as well as selectivity to collaborations with companies. To achieve a successful business collaboration, the cooperation should therefore be perceived by influencers as self-chosen, contain the right kind of message and finally give enough room for the influencer’s own interpretations.

Instagramkonton där föräldrar exponerar sina barn blir allt vanligare och allt mer populära. Detta kräver att barnen framställs på ett vis som är tilltalande för mottagarna. Denna uppsats ämnar att påvisa detta fenomen genom att granska hur två av de mer uppmärksammade svenska Instagrampersonligheterna i form av Penny Schulman respektive Naomi Ljungqvist framställs på Instagram. Målet är att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som är grundad i semiotiska teorier. Genom dessa teorier vill vi utläsa hur framställningen av dessa barn ser ut samt hur de förhåller sig till de enligt Barthes (1973) rådande mytbildningar som existerar kring barn och familjeliv. För att kunna genomföra analysen kommer vi utgå från Hallidays teorier kring agent och aktion, konnotationer och denotationer samt mytbildningar. Resultatet vi fann var att de bägge barnen innehar liknande karaktärsdrag men med olika förhållningar till de kulturellt rådande myterna kring barn och familjeliv. Penny Schulman upplever vi som mer avvikande från den traditionella myten om barn då hon har ett självständigt agerande och inte är en passiv agent. Naomi Ljungqvist samspelar desto oftare med sin mor Johanna och stämmer därmed bättre in på den traditionella uppfattningen om barn som en del av en familj och inte en självständig individ. Utifrån vår analys kan vi se tydliga skillnader i hur analysobjekten bryter sig ifrån den klassiska bilden om barn som en passiv agent. I det analyserade materialet ser vi istället en nybildad familjemyt där barnet och dess utveckling samt anpassning till vuxenlivet presenteras. / Instagram accounts where parents are exposing their children are in today’s society a common sight as well as a popular phenomenon. This requires a depiction where the children are appealing in the eyes of the recipients. Our thesis will examining the phenomenon through an analysis of two well known swedish Instagram personalities being Penny Schulman and Naomi Ljungqvist and how they are depicted on Instagram. The goal is to implement the study with the help of a qualitative content analysis which has its base in semiotic theories. Through these theories we want to study the depiction of these children and how they relate to the - according to Barthes (1973), existing mythologies regarding children and family life. To be able to perform this study we will originate from Hallidays theories regarding agency in action, connotations and denotations and finally mythologies. The conclusion we reached was that both of the children have similar traits of character but with different suspension to the prevailing myths of children and family life. We find Penny Schulman to be more divergent from the traditional myth of children since she is acting more independent and not as a passive agent. Naomi Ljungqvist on the other hand is seemingly more dependent of her mother and therefore fit better into the traditional perception of children in a family context. Based on our analysis we can see clear differences in how the analyzed children are breaking from the traditional view of children as passive agents. In the analysed material we can see a new myth regarding family taking form where the children and their development is presented together with their adaption to adulthood.

I det samhälle vi idag lever i ses offentlighet som statussymbol och värdemätare vilket gjort att människor, för att lyckas, måste skapa personliga varumärken. Internet har förenklat skapandet och spridandet av dessa personliga varumärken eftersom det på sociala medier finns verktyg att använda för att skapa en publik personlighet. Den här uppsatsen handlar om hur skapandet av den publika personligheten gett upphov till ett nytt slags kändisskap med primärt fokus på det kändisskap som är sprunget ur arbetet med personliga YouTube-kanaler och marknadsföring i sociala medier. Uppsatsens syfte är att undersöka det kändisskap som kan uppstå genom användandet av personliga YouTube-kanaler utifrån tre frågeställningar vilka är vad karakteriserar YouTube-kändisskapet, hur framställer YouTubers sig själva samt hur ser relationen mellan YouTuber och följare ut. Genom observationer av två av Sveriges största YouTube-kanaler kan denna studie visa hur YouTube-profilerna skapat en publik personlighet för andra att konsumera och hur de använder sig av intrycksstyrning och självpresentation för att lyckas med det. Det visar sig också att den publika personligheten ska vara en äkta och autentisk bild av deras vanliga jag. YouTubers använder sig av intrycksstyrning för att uppfattas som vanliga människor som utan ansträngning fått en stor publik men i studien framgår också hur medveten marknadsföring är en del av kändisskapet. Vidare kan studien också visa hur YouTuberns relation till sina följare är viktig för kändisskapet i stort eftersom den utgör kändisskapets vara eller icke-vara. Slutligen har studien kunnat beskriva hur YouTubers genom sitt kändisskap uppnått unika livsmöjligheter tack vare sin offentlighet.

Shifts in culture and technology have changed the manifestation of celebrity in modern society, culminating in the practice of internet microcelebrity, where one views followers as fans, produces content consistent with a personal brand, and engages in strategic interaction with devotees. This thesis examines how those effects have also changed how terrorists present themselves and operationalize celebrity status. An original typology of terrorist celebrity is presented: traditional, martyr, and internet micro-celebrity. Two in-depth case studies of terrorist micro-celebrities are analyzed: Anwar al-Awlaki of Al Qaeda in the Arabian Peninsula and Junaid Hussain of the Islamic State. The case studies are examined through content analysis of social media postings, personal chat transcripts, as well as mainstream media coverage of the individuals used to reconstruct their biographies. Following mainstream trends, these terrorist internet celebrities have built personal brands that target specific communities. Awlaki targeted English-speaking Muslims living in the West and IS foreign fighters like Hussain often target young people in the fighter’s countries of origin. Their online personas are created to be relatable and engaging to those specific audiences. Ultimately, mainstream celebrity trends have bled into terrorist behavior. By creating brands and managing them through micro-celebrity practices, terrorists have effectively weaponized online celebrity, using it for recruitment and planning.

Den här studiens problemformulering grundar sig i de underliggande maktstrukturer som finns på den sociala plattformen Instagram. Studien fokuserar på hur framstående Instagramprofiler, så kallade influencers, presenterar sina matbilder. Syftet är att undersöka vad influencers matbilder kommunicerar, och se vad det finns för underliggande meningar i bilderna och dess bildtexter. Dessutom vill vi öka förståelsen för hur bilderna kan mottas av följare på Instagram genom att titta på kommentarsfälten. Tidigare forskning inom området visar att unga användare av Instagram ofta gilla-markerar det de vill ha men inte själva kan få. Detta kan till exempel vara bilder föreställande nyttiga måltider eller en lyxig livsstil. Andra studier visar att unga följare blir avundsjuka på de bilder influencers publicerar eftersom deras bilder ofta föreställer ett liv i konstant lyx. Tidigare forskning har även fokuserat på självpresentation på sociala medier och hur influencers använder sin maktposition när de väljer vilka bilder de publicerar.Studiens teoretiska ramverk utgår från multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), som har till syfte att undersöka underliggande maktstrukturer i samhället, i vårt fall på Instagram. Även teorin om självpresentation och social interaktionism används för att kunna se på problemet från två olika perspektiv, dels från influencers och dels från följarna.Materialet som studeras består av sammanlagt åtta bilder inklusive bildtexter och kommentarer. Fyra unga, kvinnliga influencers har valts ut och vi har studerat två bilder från vardera influencer för att få en djupare analys. En semiotiskt bild- och textanalys tillämpas för att kunna analysera bilderna, bildtexterna samt kommentarerna och sätta dessa i kontext till problemet. Analysmodellen består av fyra teman: objekt, omgivning, bildtext och kommentarer. Studien finner att de matbilder som influencers publicerar ofta visar välorganiserade, gärna nyttiga måltider i sällskap med andra, ofta på en restaurang eller ett café. Samtliga bilder ger sken av en lyxbetonad livsstil och bildtexterna är i de flesta fall i relä eller förankring med bilderna. Följarnas respons visar på uppmuntran och utläses som positiv.

This thesis examines the role of authenticity, its elements and manifestations in the process of developing a relationship between micro-celebrities and their fans. The issue is demonstrated by the example of YouTube, the most important video-sharing site. Part of the issue is whether the YouTube content creators and their subscribers develop parasocial relationships as defined by Horton and Wohl (1956), and authenticity as an element that sets the relationship between micro-celebrities and their fans apart from the relationship between traditional celebrities and their fans. The theoretical part of the thesis deals with concepts that are associated with development of the micro-celebrity phenomenon, discusses the concepts of micro-celebrity and authenticity themselves, and expounds the parasocial relationships theory. Analysis of the role of authenticity in the process of developing the relationship between micro-celebrities and their fans is based on qualitative research that draws from interviews with micro-celebrities and their fans and the analysis of videos and comments by which viewers respond to them.

This mixed method study set out to investigate how businesses in the fashion and apparel industry can optimize working with two types of influencers; micro-celebrities who rely on their personality to influence, and opinion leaders who rely on their expertise to influence. This was explored through three different research questions. The first research question was a quantitative look at influencers on Instagram, to see if there were any difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities. The second and third research questions were a qualitative look through the eyes of influencer marketing experts with the goal of finding out how to maximize the effectiveness and spread of opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The quantitative results found no difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The qualitative results further found that industry experts do not make a distinction between influencers in the way proposed by the study. Instead they viewed each influencer as a unique personality, where the fit between influencer and brand as well as long-term relationships were key factors for success. Suggesting that the expert/personality dichotomy is secondary to well-established brand fit. Because of this, the research questions and purpose were revised to better match the results. The theoretical and practical application of this study is that a larger focus on building long-term relationships to create a win-win relationship for both influencer and brand is a requirement for success. This also requires a well-considered fit in a campaign involving an influencer, as it is important the image of the influencer matches the image of the brand. However, more research is needed to investigate the intricacies of working with relationship-building and fitting influencers to a brand. / Denna studie syftar till att undersöka hur företag i mode- och klädindustrin kan optimera arbetet med två typer av influencers; mikrokändisar som förlitar sig på sin personlighet för att influera, och opinionsledare som är beroende av sin kompetens för att influera. Detta undersöktes genom tre olika forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan var en kvantitativ undersökning om inflytande på Instagram för att se om det fanns någon skillnad i effektivitet och spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar. Den andra och tredje forskningsfrågan var en kvalitativ blick utifrån influencer-marknadsföringsexperter med målet att ta reda på hur man kan maximera effektiviteten och spridningen av opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvantitativa resultaten fann ingen skillnad i varken effektivitet eller spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvalitativa resultaten visade att branschexperter inte skiljde mellan influencers på det sätt som studien föreslog. Istället betraktade de varje influencer som en unik personlighet, där matchningen mellan influencer och varumärke samt långsiktiga relationer var viktiga faktorer för framgång. Vilket tyder på att frågan om expertis eller personlighet är sekundär till en väletablerad matching. Detta stod i stark kontrast till tidigare forskning. På grund av detta har forskningsfrågorna och syftet reviderats för att bättre matcha resultaten. Framtida teoretisk och praktisk tillämpning av denna studie visar att ett större fokus på att bygga långsiktiga relationer för att skapa ett vinn-vinn-förhållande för både influencer och varumärke är ett krav för framgång. Detta kräver också en genomtänkt matchning eftersom när en influencer används för en kampanj är det viktigt att influencerns image matchar varumärkets image. Mer forskning behövs dock för att undersöka processen med att bygga relationer och matcha influencers till ett varumärke.

The rise of social media in general and Instagram in particular has enabled a new type of celebrities, called micro-celebrities, that nowadays are being increasingly used by companies to endorse their products or establish their brands. While celebrity endorsement as a type of stealth branding together with some other marketing techniques characteristic of postmodernism were predicted to be unveiled and scorned by consumers (Holt, 2002), there are signs that through the practices of micro-celebrities, the language and logic of marketing have become even more ubiquitous in our contemporary social life (Khamis et al., 2017). The purpose of this research is to investigate the interplay of Instagram micro-celebrities with brands of the social media marketing ecosystem with the aim to add to the understanding of the spotted contradiction. The research adopted the case study design. Some preliminary interviews with advertising agencies and brands allowed to construct two independent cases where Instagram influencers were used in campaigns by brands of different scale. Semi-structured interviews with brand owners, marketing specialists of advertising agencies, Instagram influencers, and their followers were used to collect qualitative data. The obtained information was further analyzed through the lens of Bourdieu’s social theory and Lacan’s theory of the four discourses. The research reveals that despite Holt’s conclusive extrapolations, stealth branding techniques are exponentially growing not only in their popularity but also in efficiency. The study also suggests that even though today’s consumers indeed require an appendage to the product being consumed in the form of symbol or particular tacit knowledge (post postmodern consumer culture according to Holt) the dialectical model provided by Holt seems to be hasty enough to build since we manage to distil some current processes characteristic not only for post postmodern and postmodern period but also for modern and pre modern ones.

This thesis aims to uncover the reasons behind the sudden rise of the YouTube celebrity and to test (by means of an experimental study of teenager interests) media claims that YouTubers have become more popular among teenagers than any traditional type of celebrity. The thesis integrates YouTubers into celebrity studies by first outlining the origins of celebrity and its general role in society and then drawing parallels between traditional types of celebrity and YouTubers via describing the characteristics they embody and the specific roles they perform. As a result, YouTubers are found to be a technologically determined next step in the evolution of the TV personality, whose celebrity is mainly structured around the concepts of familiarity and intimacy. What follows is a discussion of participatory culture, monetization and doing YouTube as a job, with emphasis on the effects these developments had on the rise of the YouTube celebrity and online content & culture in general. The thesis is concluded by an experimental study conducted using quantitative research methods on a sample of over 5,000 Czech teenagers by analyzing their Facebook page-likes. The results suggest that YouTubers really are more important to teenagers than traditional celebrities.

Ce travail se penche sur les nouvelles formes de célébrité dites micro-célébrité, et plus particulièrement sur les pratiques de self-branding qui se développent dans un contexte néolibéral. Alors que les micro-célébrités, à l’instar des influenceurs, sont communément associées aux médias numériques et à la popularité croissante des réseaux sociaux, je considère que c’est en réalité les candidats de téléréalité qui sont les précurseurs de ces nouvelles pratiques et carrières basées sur la visibilité et l’image. De ce fait, je choisis d'étudier le cas particulier de Jessica Thivenin, candidate de téléréalité de l'émission Les Marseillais (2012–), et influenceuse française. À travers une analyse de contenu cross-média composée de quatre moments-clés, j’observe la manière dont Jessica Thivenin se met (et est mise) en scène afin de se rendre visible en tant que marque. En m’inscrivant dans les études culturelles et visuelles, je mobilise un cadre théorique lié aux travaux de Goffman (1959), avec des concepts tels que la performance, l’impression management et la présentation de soi. Enfin, cette recherche permet de discuter d’enjeux qui gravitent autour de la problématique, comme la représentation, l’image de la téléréalité auprès de l’audience et auprès des chercheurs, ainsi que les bad buzz. / This study investigates new forms of celebrity known as micro-celebrity, and more specifically self-branding practices emerging in a neoliberal context. Even though micro-celebrities, like influencers, are usually linked to digital media and the increasing popularity of social media, I argue that reality television show contestants are, in fact, the pioneers of these new practices and among the first to develop careers based on visibility and image. For this reason, I choose to study the specific case of Jessica Thivenin, contestant from the French reality television show Les Marseillais (2012–), who has become an influencer. Through a cross-media content analysis of four key moments in Thivenin’s self-branding career, I observe how Jessica Thivenin staged herself, and is also staged, in order to make herself visible as a brand. In this analysis grounded in cultural and visual studies, I use a theoretical framework inspired by Goffman’s work (1959), with concepts like performance, impression management and self-presentation. Finally, this research opens a discussion on several concerns such as representation, the image of reality television as seen by the audience and by researchers, as well as bad buzz.