Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien. Vi valde vidare att studera tre små företag, Lidhs Verktyg AB, Ray Metallfabrik AB samt Götessons Industri AB. Det här för att ta reda på hur de använder sig av den externa redovisningen och dess rapporter. Vi har även valt att studera vilken nytta företagen upplever att de har av de externa redovisningsrapporterna. För att avgränsa oss har vi valt att endast studera hur ledningen använder sig av rapporterna på respektive företag. Vår studie har varit av kvalitativ karaktär där vi har skapat oss en djupare förståelse genom ett fåtal fall. Vi har genomfört två intervjuer på varje företag med respondenter ur ledningen samt deltagit på ett ledningsmöte för att observera hur det fungerar i praktiken. Vi har i våra analyser sedan gått från den befintliga teorin till att jämföra med vår empiri för att sedan gå tillbaka till teorin igen. I teorikapitlet har vi tagit upp vår utvalda referensram som består av den externa och interna redovisningen, vad redovisningen har för roll, hur tolkning och insamling av redovisningsinformation sker, användning av redovisningsinformation samt vilken nytta redovisningen har. Eftersom vi endast har studerat tre företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla små företag och heller inte bekräfta eller förkasta någon teoretisk referensram. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens användning av den externa redovisningen. Alla våra respondenter nämner att de på ett eller annat sätt använder sig av den externa redovisningen i sitt ledningsarbete. Vi kan dock konstatera att hur omfattande rapportanvändningen är, hur beslut fattas samt vilken attityd företagen har till redovisningen skiljer sig väsentligt företagen emellan. De tre företag som vi har studerat upprättar varje år en årsredovisning. Vi upplevde dock att de inte används så flitigt i ledningsarbetet på något av företagen. Däremot hade den löpande bokföringen som bland annat sammanställs i månadsrapporter en viktig roll i alla tre företagen. Den främsta nyttan av den externa redovisningen för samtliga företag är att kunna fatta beslut gällande företaget internt. I tidigare forskning som gjorts har vi sett att ett företags upprättande och användning av redovisning skiljer sig åt. Det här på grund av att det finns skillnader i ledningens beteende, kunskap, intresse, erfarenhet och bakgrund. Vi kan även se den här skillnaden hos våra tre företag. Vi har förstått, genom vår studie, att det inte är storleken som påverkar hur små företag tolkar och använder sig av de finansiella rapporterna. Det beror främst på vad företagsledningen har för attityd, intresse och kunskap till redovisning inom företaget.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-19448 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Holmberg, Lisa, Hoof, Hanna |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Kandidatuppsats, ; 2009KF17 |
Page generated in 0.0023 seconds