Handeln har haft en betydande roll för stadens uppkomst och utveckling, idag är stadens många funktioner som karaktärisera staden som attraktiv med ett myllrande gatuliv. Men sedan bilens framfart har handelsområden etableras utanför stadens kärna som har möjliggjort en större kundkrets och ett större utbud. Under 90-talet ändrades Plan- och bygglagen i syfte att främja den fria marknaden och konkurrensen, vilket möjliggjorde etableringen av externhandel som den ser ut idag. Idag står den för en tredjedel av handeln i Sverige och etableringen har även lockat internationella butikskedjor som har pressat priserna och flertalet forskare menar nu att det riskerar att utarma staden på handel och service. Under kursen Planering och hållbarhet i programmet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola stötte vi för första gången på allvar på problematiken med externhandeln. Externa köpcentrum lyftes främst som ett miljömässigt problem, men också som en lösning ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Frustration uppstod inom oss när vi insåg att kommunerna tillsynes krigar om externhandeln och det väckte flera frågor. Kommunpolitiker framställde många av problemen oansenligt och ofullständigt, med godtyckliga lösningar. Underlaget i kursen gav oss känsla av att kommunrepresentanter och politiker inte vågar trotsa nyetableringar av externa handelsområden i rädsla av att ställa sig emot utvecklingen av företagsamhet. Men måste de två stå i motsats till varandra? Eftersom vi under programmet diskuterat externhandel ur ett kritiskt perspektiv har vi följaktligen antagit en mycket kritisk ansats mot handelsfunktionen. Som nämnt ovan uppstod intresset för forskningsområdet ur känslomässig frustration och irritation. Det kan därför vara värdefullt att poängtera möjligheten för en förkonstruerad subjektiv bias mot externhandeln i arbetet. Detta kandidatarbete utgör en komparativ fallstudie över två kommuner, Landskrona och Karlskrona, som är för- respektive emot etablering av externhandel, för att studera hur olika planeringsideal påverkar innerstaden. I urvalet av studieobjekt valdes de aktuella kommunerna sådant att de yttre faktorerna, såsom geografisk lokalisering, medianinkomsten i kommunen och befolkningsmängd, är så lika varandra som möjligt så att skillnader i de politiska planeringsidealernas effekter tydliggörs. En dokumentanalys över kommunala dokument har legat till grund för tio attribut för staden, som agerat verktyg för att beskriva påverkan och effekter på innerstaden. Fallstudien visade att Landskrona, som opponerat sig mot etablering av externhandel, driver en konkret och strikt planeringspolitik för att göra innerstaden till en attraktiv plats med konkurrenskraft och god ekonomisk tillväxt. Karlskrona, som opponerat sig för etablering av externhandel, driver en nätverkande planeringspolitik, där flera aktörer har möjlighet att driva planeringsfrågor och påverka processer. Resultatet visade att Landskronas innerstad har sämre ekonomisk tillväxt än Karlskrona, trots kommunens omfattande strategier att nå en ekonomiskt stark stadskärna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-18141 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Hall, Anton, Sundell, Simon |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds