Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats ikursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö ochgrannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen.Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyraolika gymnasieskolor i sydvästra Skåne.I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca femlektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Detvar många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så mångalektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser,skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade enpositiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få infler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla,ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigtviktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nyaaktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivitett stort fenomen i samhället. Vår slutsats är att Extrem-/äventyrssport absolut har en plats iidrott och hälsa A. Dock var det en väldigt liten plats om man jämför med traditionellaaktiviteter (bollsport, friidrott, gymnastik, racketsport).Nyckelord: Extremsport, äventyrssport, gymnasieelever, idrott och hälsa A, gymnasielärare,flow. / The aim of our study was to examine whether extreme/adventure sports had a place inphysical education. We chose to send out requests to 20 schools in Malmö and neighboringmunicipalities. Of these we received responses from ten, but only four decided to participatein the survey. This meant that our study includes four interviews with teachers in physicaleducation from four different high schools in southwestern Skåne.In our results, we concluded that three of the teachers had extreme/adventure sports atapproximately five class sessions per semester, and one had no lessons at all with this type ofactivity. There were many factors at play when the teacher described why they had so fewlessons occasions related to extreme/adventure sports. These were: time, resources, risk ofinjury, lack of involvement of other teachers and conditions of the local environment. All theteachers we interviewed had a positive attitude towards extreme/adventure sports in school,and would like to get more lessons with this form of activity as it helps to enhance students'self-esteem, provides a comprehensive training and is a good tool for team building. Three ofthem saw it as very important that physical education followed the development in society,embraced the new activities that young people engage in outside school and thatextreme/adventure sports had become a major phenomenon in society. Our conclusion is thatExtreme/adventure sports definitely have a place in physical education. However, it was avery small place when compared with traditional activities (ball games, athletics, gymnastics,racket sports). We also believe that extreme/adventure sports will get more and more space inthe school curriculum in the future.Keywords: Extreme sports, adventure sports, high school students, physical education, highschool teachers, flow.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-34154 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Morän, Sebastian, Johansson, Tobias |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds