Europa befinner sig sedan 24 februari 2022 i det känsligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. I Försvarsbeslutet från 2020 gav regeringen Försvarsmakten uppgiften att tillväxa för att möta den försämrade utvecklingen som pågått under drygt ett decennium. Tillväxten påverkas nu av besluten att skänka kvalificerad materiel till Ukraina och beslutet att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Syftet med denna studie är att, för oss som författare, skapa förståelse för på vilket sätt armén kan försörja nationell försvarsförmåga, integrering med Nato samt stödja Ukraina med materiel. Vår forskning genomfördes som en kvalitativ studie där vi intervjuade personer med insikter och perspektiv från den strategiska-, militärstrategiska-, operativa- och taktiska nivån. Detta kompletterades med perspektiv från försvarsindustrin och från forskare vid Försvarshögskolan. Vi har i vår undersökning sökt förståelse för hur arméns resurser avseende personal, materiel och infrastruktur påverkas när den utsätts för hot och friktioner. Dessa resurser är vitala när armén växer i storlek och skapar militär krigföringsförmåga. Som referensram har vi använt det Resursbaserade synsättet (RBV), dynamiska förmågor och flexibilitetsperspektivet. Resultatet av vår forskning visar på att det pågår en kamp om resurser. Efterfrågan hos försvarsindustrin har ökat då många länder försöker att öka sin militära förmåga. Europa har gjort sig beroende av den amerikanska försvarsindustrin vilket nu gör det svårt att ersätta brister eller nyanskaffa materiel och ammunition. Försvarsmakten behöver genomföra ambitionssänkningar då det för närvarade är svårt att tillföra mer resurser. / Since February 24, 2022, Europe has been in its most volatile securitysituation since World War II. In the Government Bill from 2020, thegovernment gave the Armed Forces the task to increase in volume andcapability to meet the deteriorating development that has been ongoingfor just over a decade. Growth is now affected by the decisions to donatequalified equipment to Ukraine and the decision to apply for membershipin the NATO defence alliance.The purpose of this study is to create an understanding, for us as authors,of how the army can provide national defence capability, integration withNATO and military support to Ukraine.Our research was conducted as a qualitative study where we interviewedpeople with insights and perspectives from the strategic-, militarystrategic-, operational- and tactical levels. This was broadened withperspectives from the defense industry and from researchers at theSwedish Defence University.In our research, we sought an understanding of how the army’s resources(personnel, equipment, and infrastructure) are affected when it is exposedto frictions and threats. These resources are vital as the Army grows andcreates military capabilities. As a frame of reference, we have used theResource Based Approach (RBV), dynamic capabilities and the Flexibilityperspective.The results of our research show that there is an ongoing struggle forresources. Demand on the defense industry has increased as manycountries try to increase their military capabilities. Europe has becomedependent on the American defense industry, which now makes it difficultto replace deficiencies or acquire new equipment and ammunition.The Armed Forces need to change its objectives due to difficulties in addingmore resources
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-51095 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hansson, Timmy, Kållberg, David |
| Publisher | Högskolan i Halmstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds