Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. Ryttarkänslan har definierats som förmågan att befinna sig över hästens tyngdpunkt, i samma tempo och färdriktning samt att i förväg kunna tolka hästens och sina egna signaler (Larsson, 2011). Studien har utgått från teorier om feedback i skolundervisning (Hattie & Timperley, 2007). Undersökningen har skett genom en webbenkät med 32 frågor, varav 18 formulerats utifrån teorier om feedback i undervisning, riktad till ryttare med Facebook-konto, tre hippologiska tidskrifters webbversioner samt hästföretagare i gruppmail. 587 personer svarade på enkäten, varav 114 som är eller varit professionella ryttare. Resultatet av studien visar att ryttarna anser att feedback fungerar för att utveckla känslan för ridning och även används i ridundervisningen. Samtidigt märks några avseenden där överensstämmelsen är mindre. En slutsats är att feedback från hästen är omedelbar och värdefull, men att effektiv instruktion och diskussion med instruktör/tränare är användbara för att finna lösningar. En annan slutsats är att professionella ryttare har lättare att tillägna sig känslan för ridning genom feedback. / Horseback riding counts a high injury frequency, but with an enhanced feeling for riding, more riders would sustain less falls from the horse, which is the most prevalent cause of injury. The aim of this study is to investigate if horseback riders experience feedback from an instructor and horse to affect their development of feeling for riding, and if there are differences in this aspect between professionals and leisure riders. The feeling for riding has been defined as the ability to stay over the horse's center of gravity, in the same tempo and direction and to anticipate and interpret the horse's and one's own signals (Larsson, 2011). The study has proceeded from theories of feedback in school education (Hattie & Timperley, 2007). The survey has been carried out through a web-based questionnaire covering 32 questions, of which 18 were framed from theories of feedback in education, aimed towards riders with Facebook account, visitors at three horse focussed magazine websites and email to horsebusiness related persons. The questionnaire got 587 respondents, of which 114 are or have been professional riders. The result of the study shows that the riders find feedback to be functional in developing the feeling for riding and that it is also used in riding instruction. However, there are some aspects with lesser congruency. One conclusion is that feedback from the horse is immediate and valuable, but an effective instruction and interactive discussion with the instructor/trainer are applicable to find solutions. Another conclusion is that it is easier for professional riders to apply the feeling for riding through feedback.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-95318 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Larsson, Ylva |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds