Under det senaste seklet har en omvälvande samhällsreformation tagit plats i Sverige. Medan storstadsområden har vuxit utan någon tydlig slutpunkt, har landsbygden förlorat befolkning, service och jobb. I takt med att skolor och offentliga institutioner stängts har landsbygden blivit allt mer isolerad och i den politiska debatten tycks frågan ha hamnat i periferin. I denna studie analyseras hur förtroendet för demokratiska institutioner har förändrats på landsbygden mellan 1988 och 2015. Hypotesen som prövas är att förtroendet för demokratiska institutioner har sjunkit hos landsbygdsbefolkningen i takt med den politiska isolering som skett under de senaste 30 åren. Resultaten av den kvantitativa analys som genomförs visar att hypotesen inte entydigt stämmer. Förtroendet för demokratiska institutioner som regering och domstolar har snarare ökat genom åren, såväl på landsbygden som i storstaden. Studiens huvudsakliga upptäckt är att en statistiskt säkerställd skillnad i förtroende föreligger mellan storstaden och landsbygden, där storstadsbor har högre förtroende för demokratiska institutioner än individer på landsbygden. I ett försök att förklara denna skillnad genomförs en multipel regression som påvisar att faktorer så som utbildning och hushållsinkomst har stor inverkan på förtroendet för demokratiska institutioner. Exakt hur dessa socioekonomiska faktorer relaterar till landsbygden är en senare fråga som inte berörs på ett djupare plan i denna studie, men gärna analyseras vidare av författaren i en framtida vidareutveckling av uppsatsen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-351878 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Carlsson, Elin |
| Publisher | Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds