This study aims to analyse the changes in the capital structure of Swedish real estate companies over the past five years, with a particular focus on the period 2022-2023, characterised by the policy interest rate increasing from zero to 3.5 percent. The study further explores the potential risks these companies face concerning interest rate exposure and liquidity. The research process involves a comprehensive literature review, quantitative analysis of financial key figures, and qualitative interviews with banks and consultants in the real estate market. The findings suggest that the capital structure of real estate companies is highly influenced by the cost of capital and the companies’ credit ratings. While large companies with the highest credit ratings have coped with increased capital costs in the bond market and continue issuing bonds, remaining investment grade companies have turned to the bank sector as the prices in the bond market have increased. Increased competition in bank financing has made the banks more selective, prioritising existing customers and making it challenging for high-yield and non-existing bank customers to secure debt. The high demand for bank financing further opens up possibilities for alternative financing to increase market shares. As a consequence of escalated risk in the real estate sector, financiers are increasing credit margins and implementing stricter credit terms. A key factor for assessing the risk in today’s market is the capability of the cash flow to cover the rising cost of capital, exposing the low- yielding residential segment. To mitigate liquidity risk, the findings suggest an increased need for equity and expected share issuance and asset sales. However, a stress test conducted based on the Interest coverage ratio suggests that the real estate market is able to handle additional interest rate increases, not facing alarming distress until interest rates increase by an additional 3%. By examining theories such as the Pecking Order and Trade-off Theory, this research contributes to the existing literature, shedding light on the evolving capital structure of Swedish real estate companies and the impact of interest rate fluctuations on financing strategies and risk evaluation. / Denna studie syftar till att analysera trender i svenska fastighetsbolags kapitalstruktur under de senaste fem åren, med fokus på perioden 2022-2023, färgad av höjningar i Riksbankens styrränta från noll till 3.5%. Studien utforskar även potentiella risker för fastighetsbolag avseende ränta och likviditet. Forskningsprocessen inkluderar en omfattande litteraturgenomgång, kvantitativ analys av finansiella nyckeltal och kvalitativa intervjuer med banker och konsulter på fastighetsmarknaden. Resultaten antyder att kapitalstrukturen för fastighetsbolag i hög grad påverkas av kapitalkostnad och företagens kreditbetyg. Medan stora företag med högsta kreditbetyg har kunnat hantera ökade kapitalkostnader på obligationsmarknaden och fortsätter att emittera obligationer, har återstående företag med investment grade rating vänt sig till banksektorn när priserna på obligationsmarknaden har ökat. Ökad konkurrens för bankfinansiering har gjort bankerna mer selektiva, med prioritet för befintliga kunder, vilket har gjort det utmanande för high-yield betygsatta och icke-existerande bankkunder att säkra skulder. Den höga efterfrågan på bankfinansiering öppnar också upp möjligheter för alternativ finansiering att öka i marknadsandel. Som en följd av ökad risk inom fastighetssektorn ökar finansiärer kreditmarginalerna och inför striktare kreditvillkor. En viktig faktor för att bedöma risken på dagens marknad är förmågan hos kassaflödet att täcka den stigande kapitalkostnaden, vilket exponerar det lågavkastande bostadssegmentet. För att minska likviditetsrisken antyder resultaten ett ökat behov av eget kapital och förväntade aktieemissioner och försäljningar av tillgångar. Studien inkluderar ett stresstest genomfört baserat på räntetäckningsgraden, vilket emellertid antyder att fastighetsmarknaden klarar av ytterligare räntehöjningar och uppnår ordentliga finansiella svårigheter först vid en räntehöjning på ytterligare 3 procentenheter från dagens läge. Genom att undersöka teorier som Pecking Order och Trade-off Theory bidrar denna forskning till befintlig litteratur och belyser den utvecklande kapitalstrukturen för svenska fastighetsbolag samt påverkan av räntefluktuationer på finansieringsstrategier och riskbedömning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-330818 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Landgärds, Karolina, Lövgren, Hanna |
| Publisher | KTH, Fastighetsföretagande och finansiella system |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23428 |
Page generated in 0.0022 seconds