Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 – National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge. Vår beroende variabel är främlingsfientlighet och på våra oberoende variabler så har vi främst fokus på känslor och attityder för nationalism samt stad och landsbygd. De viktigaste resultaten är att man både i Sverige och i Norge är mer främlingsfientliga på landsbygden än vad man är i staden. I Norge kan skillnaderna förklaras med nationalism, medan nationalism inte kunde förklara skillnaderna mellan stad och landsbygd för Sverige. Med hjälp av våra teorier kunde vi delvis förklara resultatet, som går i linje med kontakthypotesen; ju mer kontakt desto mindre främlingsfientlighet. På samma sätt med grupphotsteorin så påverkar tillgången till resurser främlingsfientliga attityder. Med resurser så menas tillgång till arbete, boende och socialt stöd. Grupprelationer har en stark påverkan på hur vi ser den egna gruppen i jämförelse med de andra grupperna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-83152 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Svanholm, Stina, Nöteberg, Sophie |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds