Syftet med detta examensarbete är att jämföra kvaliteten som erhålls vid olika typer av fri stationsetablering. Tre olika metoder har jämförts vilka är etablering mot kända stompunkter (traditionell metod), etablering mot GNSS-bestämda punkter med snabb metod och etablering mot GNSS-bestämda punkter med långsam metod. Den snabba metoden går ut på att mäta in en punkt med fem (5) positionsbestämmelser med GNSS samtidigt som totalstationen mäter in punkten som ett bakåtobjekt. Varje punkt behöver då besökas endast en gång. Den långsamma metoden går ut på att mäta in alla punkter som ska användas som bakåtobjekt med tjugo (20) positionsbestämmelser med GNSS, för att därefter mäta in dem med totalstation. Varje bakåtobjekt måste då besökas två gånger. Arbetet utfördes i Arvika kommun. Tre stompunkter användes som huvudsakliga bakåtobjekt. Dessa punkter användes som bakåtobjekt för att jämföra kvaliteten på GNSS-mätningarna relativt de sanna koordinaterna på stompunkterna vilka hämtas från respektive punktbeskrivning. Olika antal bakåtobjekt mättes in med GNSS för att undersöka hur kvaliteten förändrades i takt med att fler bakåtobjekt tillkom. Fri stationsetablering genomfördes i varje metod med tre, fem och sju bakåtobjekt. Det gjordes tre mätomgångar för att kunna jämföra mätningarna med varandra. Slutsatser som dras är att vid uppdatering av primärkartan räcker det med att använda den snabba GNSS-metoden tillsammans med tre bakåtobjekt för att uppnå tillfredsställande kvalitet. Vid finutsättning bör den långsamma metoden med fem bakåtobjekt användas istället. Arbetet beskriver även teorin bakom GNSS-tekniken och fri station. / The purpose of this degree project is to compare the quality obtained from different types of free station establishment. Three different methods have been compared. The methods are establishing towards control points (traditional method), establishing towards GNSSdetermined points with a fast method and establishing towards GNSS-determined points with a slow method. The fast method is to measure a point with five (5) positions with GNSS while the total station measures the point as backsights simultaneously. Using this method each point needs to be visited only once. The slow method is to first measure all points to be used as backsights with 20 positions with GNSS, then return to each point and measure them with the total station. Each point must then be visited twice. Three control points in the city of Arvika were used as backsights. It was also those points that were measured with GNSS to compare the quality of GNSS measurements relative to their "true" coordinates extracted from the point description. Different number of backsights were used to investigate how the quality changed as more backsights were added. Free station establishment was performed with each method using three, five and seven backward objects. Three measuring rounds were made to compare the measurements in each round with each other. Conclusions drawn are that, when updating the primary chart, it is sufficient to use the fast GNSS method along with three backsights to achieve satisfactory quality, but in construction measuring where the quality needs to be very high the slow method with five backsights should be used instead. The work also describes the theory behind GNSS technology and free station.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-55235 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Tyle, Robert |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds