Background: Increased use of wellness allowance among employees could be a key tool to promote health and well-being which could reduce the risk of illnesses, enhance productivity and keep a work-life balance. The purpose of this study was to investigate and gain an increased understanding of the underlying factors and the employees' experience of unused wellness allowance. Methods: This is a qualitative study with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was conducted to analyze the interview data through the meaning unit, condense meaning unit and category. Results: Four main categories were found based on content analysis: (1) aspects regarding wellness allowance, (2) organizational culture with the subcategory’s topic of conversation and dissemination of information, (3) attitudes regarding wellness allowance and (4) obstacles to physical activity. The main result of the study was about the employees' attitudes to the wellness allowance. There are obstacles for the employees regarding physical activity and the organizational culture has a contributing factor to the utilization of the wellness allowance. Conclusion: This study found that there is no negative experience with the wellness allowance from the respondents' perspective. The organizational culture can be considered as a factor in why employees do not choose to use the wellness allowance. The respondents themselves were not familiar with what they can use their wellness allowance for. / Bakgrund: Ökad användning av friskvårdsbidrag bland anställda kan vara ett nyckelverktyg för att främja hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag kan minska risken för sjukdomar, öka produktiviteten och hålla en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för bakomliggande faktorer och medarbetarnas upplevelse av outnyttjat friskvårdsbidrag. Metod: Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjudata genom meningsbärande enhet, kondenserad enhet och kategori. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades utifrån innehållsanalys: (1) aspekter gällande friskvårdsbidrag, (2) organisationskultur med underkategorins samtalsämne och informationsspridning, (3) attityder kring friskvårdsbidrag och (4) hinder för fysisk aktivitet. Huvudresultatet av studien handlade om de anställdas inställning till friskvårdsbidraget. Det finns hinder för medarbetarna när det gäller fysisk aktivitet och organisationskulturen har en bidragande orsak till utnyttjandet av friskvårdsbidraget. Slutsats: Denna studie fann att det inte finns några negativa erfarenheter av friskvårdsbidraget ur respondenternas perspektiv. Organisationskulturen kan ses som en faktor till varför anställda inte väljer att använda friskvårdsbidraget. Respondenterna var inte själva insatta i vad de kan använda sitt friskvårdsbidrag till.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-39092 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sjöberg, Wilma |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds