Issues related to moisture are one of the most common problems buildings are exposed to. Moisture issues have a tendency to lead to damage and growth of unwanted microorganisms on the buildings structure. Buildings troubled of issues related to moisture may have a negative impact on the indoor environment, the health of the people living there and the abrasion resistance of the structure. According to a research published by Boverket in 2010, approximately 36 % of all buildings in Sweden suffers from damage and mold in relation with moisture, most troubled by these kind of issues are small houses. More specifically, the attic in small houses is the most troubled part. The cost of maintenance for the damage caused by moisture is estimated to 91,2 billion SEK. The origin of moisture issues can depend on several different factors. Weather and climate are of great meaning if a building will be exposed to moisture issues. Precipitation, air humidity, temperature, wind speed and wind direction are some contributing factors. Today, constructing energy-saving buildings is a hot topic and a consequence of the more strict regulations regarding energy consumption. The sector of construction and service stands for approximately 40 % of Swedens total consumption of energy. Due to the topic of houses with a low consumption of energy, new ideas have come forward through the years and a typical example is the concept: Low energy house. Low energy houses are projected as dense houses with a high amount of insulation included with purpose to minimize the loss of thermal energy. Debates regarding how low-energy house has an increased risk to exposure of moisture issues than traditional houses as a consequence to a more dense structure, is common. Theoretically, low-energy houses have an increased risk for exposure but it can be avoided depending on the layout of the house and knowledge of moisture issues. Cold attics constitute a room in the attic where the climate has a resemblance to the outdoor climate. Former studies show a trend that cold attics have an increased risk for exposure of mold growth as a consequence to moisture issues. A low-energy house with a cold attic should, according to what is stated above, make a great risk for exposure of moisture issues. In this study a moisture analysis is performed of a cold attic in a low-energy house. The house is located in Molkom, Värmland and is relatively new-built. The goal with the analyzation is to examine if parts of the cold attic has a risk to be exposed to mold due to moisture issues and with relation to weather factors. The analyze was performed using two separate methods: a field study where moisture-measuring equipment was attached to the roofs trusses inside the cold attic in order to measure moisture ratio in these, relative air humidity and temperature in the surroundings of the trusses. A weather station was set up in the closeness of the house in purpose to be able to compare weather data to the data recorded by the measuring equipment in the attic. The weather station measured temperature, relative air humidity, precipitation, wind speed and wind direction from the outdoor climate. The second method was based on performing a thermal and humidity simulation using WUFI. In the program a simulation of the cold attic was performed. The simulation presented moisture data during the same interval as the field study and for the further five years to come. Measured data from measuring equipment, weather station and WUFI was compiled in order to be analyzed using produced, critical values for mold growth. Factors of values which was used for performing the analysis and the final evaluation was following: Relative air humidity, temperature and moisture ratio in the wood of the roofs trusses. The study showed that the cold attic does not make a risk for being exposed to issues regarding mold growth thus reign of critical values during some of the periods of the interval. The outdoor climate indicated to have a controlling effect on the climate in the attic. The relative air humidity in the attic rises when precipitation occurs and also when powerful, southwestern and southern winds reigns. The relative air humidity in the attic increases substantially when precipitation occurs in combination with southern winds. As precipitation occurs in itself, the temperature drops in the attic. Temperature in the attic does not show any noticeable connection to wind direction or speed. The roof trusses moisture ratio increases during periods of precipitation and also when southern or northern winds reigns. Wind speed does not show any noticeable connection with how the moisture ratio differs. The relative air humidity in the cold attic has a close resemblance to the relative air humidity outside. The temperature in the cold attic has a close resemblance to the temperature outside. Moisture ratio in the roof trusses does not show any noticeable connection to relative air humidity and temperature outside. / Fuktproblem är bland de vanligaste problemen som ett hus kan utsättas för. Problem i form av fukt leder ofta till skador eller tillväxt av oönskade mikroorganismer i husets konstruktion. Hus som drabbats av problem i samband med fukt kan ha en negativ inverkan på inomhusmiljön och hälsan för de människor som vistas i husen samt försämra konstruktionens hållfasthet. Enligt en undersökning publicerad av Boverket år 2010 är cirka 36 % av alla byggnader i Sverige utsatta för fukt- och mögelskador, flest skador påvisas i småhus. I småhusen är takets vindsutrymme den mest utsatta delen. Åtgärdskostnaden för fuktskadorna i drabbade småhus uppskattas till en kostnad om 91,2 miljarder kronor. Uppkomsten av problemen beror på många olika faktorer. Väder och klimat är av stor betydelse för hur ett hus utsätts för oönskad fukt. Nederbörd, luftfuktighet, temperatur, vindhastighet och vindriktning är några faktorer som är bidragande. Idag finns ett stort fokus på att bygga energisnåla hus medfört av allt hårdare krav om energiförbrukning. Sektorn för bostäder och service står för upp till 40 % av Sveriges totala energianvändning. I frågan om mer energisnåla byggnationer har nya idéer växt fram under åren, och ett typiskt exempel är lågenergihus. Lågenergihus är projekterade som täta och välisolerade hus i syfte att minska husets svinn av värmeenergi och därmed minskad energiåtgång för att vara i drift. Det debatteras flitigt om lågenergihus löper större risk att drabbas av fuktproblem än traditionella hus på grund av konstruktionens täthet och större mängd värmeisolering. Teoretiskt sett löper lågenergihus en större risk för att drabbas av fuktproblem i form av mikrobiell tillväxt men beroende på utformning och med hjälp av kunskap kan problemen undvikas. Kallvindar utgör ett vindsutrymme där klimatet i utrymmet liknar klimatet utomhus. Tidigare studier visar en trend att kallvindar har en ökad risk att utsättas för mögelsvamp på grund av fuktproblem. Ett lågenergihus med kallvind bör, enligt ovanstående, utgöra en stor risk att drabbas av fuktproblem. I denna studie har en fuktanalys genomförts av en kallvind i ett lågenergihus. Huset är placerat i Molkom, Värmland, och är relativt nybyggt. Målet med analysen var att undersöka om delar i kallvinden löpte risk att drabbas av fuktproblem i form av påväxt av mikroorganismer i relation till vädrets faktorer. Analysen utgjorde två separata metoder: en praktisk mätstudie där fuktmätare fästs i takstolarna inom kallvinden för att mäta fukthalt i takstolarna samt relativ luftfuktighet och temperatur i dess omgivning. I husets närhet placerades en väderstation i syfte att jämföra väderdata med data från mätare placerade i vindsutrymmet och hur vädret påverkar klimatet i vindsutrymmet. Väderstationen gav data för temperatur, luftfuktighet, nederbörd, vindhastighet och vindriktning utomhus. Den andre metoden var att utföra en värme- och fuktsimulering i programmet WUFI. I programmet genomfördes en simulering av kallvinden. Simuleringen presenterade fuktdata under samma tid som den praktiska studien avsett samt under kommande 5 år. Uppmätt data från mätare, väderstation och WUFI sammanställdes för att analyseras utifrån framtagna kritiska värden för mikrobiell tillväxt. Värden för faktorer som beaktades för att genomföra analysen och den slutliga bedömningen var: relativ luftfuktighet, temperatur och fukthalt i material. Ur studien framgår det att kallvinden inte utgör någon risk att drabbas av problem i samband med mögelsvampstillväxt trots kritiska värden under vissa perioder. Vädret visade sig att ha en stor inverkan på klimatet i vindsutrymmet. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar då nederbörd förekommer samt när kraftiga, sydvästliga och sydliga vindar råder. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar väsentligt då nederbörd sker i kombination med sydliga vindar. Då nederbörd förekommer sjunker temperaturen i vindsutrymmet. Temperaturen i vindsutrymmet visar inga tydliga samband med vindens riktning eller hastighet Fukthalten i takstolsvirket i vindsutrymmet ökar under nederbördsperioder samt när sydliga eller nordliga vindar råder. Vindens hastighet visar ingen påverkan för fukthalten. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet liknar den relativa luftfuktigheten utomhus. Temperaturen i vindsutrymmet liknar den temperatur som råder utomhus. Fukthalten i takstolarnas virke förhåller sig inte tydligt i samband med relativ fuktighet och temperatur utomhus.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-62922 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Trandem, Kevin, Loberg, Karl |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds