Return to search

Att planera för social hållbarhet - Utveckling av den gamla pappersbrukstomten i Örebro

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta inom dagens samhällsplanering. Det är ett begrepp som inte bara berör frågor om miljön utan också ekonomiska och sociala frågor. Den sociala dimensionen av hållbarhet är ytterst viktig när det kommer till den fysiska utformningen av ett bostadsområde, den är också väl implementerad i samhällsplaneringen, begreppet har dock ofta en diffus definition. Vi delar därför in begreppet i tre kategorier som berör social hållbarhet: Hälsa och välmående, säkerhet och sammanhållning. För att vi ska uppnå detta så kommer vi att använda oss av fysiska faktorer som berör utformning av ett nytt bostadsområde. För att tillämpa olika fysiska faktorer som vi tror kommer att göra ett område mer socialt hållbart så har vi valt ut tre författare som är väl kända inom kulturgeografin och som har fokus på den sociala hållbarheten. Dessa är Jane Jacobs, Kevin Lynch och Jan Gehl. Vi valde just dessa tre författare för att dem har alla olika perspektiv på vad som är viktigt att tänka på när man planerar ett nytt bostadsområde. Vi kommer därefter att tillämpa dessa tre planeringsindeal i en fallstudie där vi planerar för ett nytt bostadsområde på den gamla pappersbrukstomten i Örebro kommun. Vi har också tagit del av det befintliga plandokumentet som finns av området där man har gått igenom vilka förutsättningar som finns på platsen. Vi har efter det gjort vårt eget planförslag där vi lagt fokus på kvartersstrukturen, byggnaderna, funktionsblandning, infrastruktur, offentliga platser så som torget, stråken och parken samt grönstrukturen. Vi konstaterar efter studien att ett socialt hållbart bostadsområde med inriktning på den fysiska utformningen innehåller en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. En funktionsblandning med verksamheter i bottenvåningarna. Vikten av mötesplatser i det offentliga rummet konstateras. Vad gäller de boendes hälsa och välmående så kommer grönstrukturen att bidra till detta, både för rekreation och för trivsamheten. Bostadsformer är också viktigt för hälsan där man kan blanda bostadsformer för människor med olika socioekonomisk status. För säkerheten så har vi planerat för ett kompakt område för att öka densiteten av människor och på så sätt få en naturlig övervakning av området. För sammanhållning är mötesplatserna viktiga för att få spontana möten.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-69310
Date January 2018
CreatorsJonsson, Joakim, Morèn, Johan
PublisherÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds