Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa kan påverkas av fysisk interaktion på fysiska samlingsplatser samt deras motiv för att intressera sig för meningsfyllda fysiska samlingsplatser. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats i formen av en litteraturstudie. Resultatet visar indikationer på att fysisk interaktion kan vara positivt för ungdomars psykiska hälsa. Meningsfulla fysiska samlingsplatser kan vara platser för fysisk interaktion och därigenom är platser där ungdomars psykiska hälsa kan påverkas. Resultaten visar också indikationer för ett samband mellan användningen av sociala medier via vistelsen på digitala samlingsplatser och symtom på psykisk ohälsa. Ungdomar uppger att de helst vill spendera sin fritid på aktiviteter som de tycker är roliga och intresserar dem. I analysen framkommer det att många av de ungdomar som rapporterade en bättre psykisk hälsa hade en högre benägenhet att delta i gemenskapsbundna fritidsaktiviteter. Detta fenomen förklaras med hjälp av känslan av meningsfullhet och deras förmåga av hanterbarhet enligt KASAM-teorin. Det diskuteras sedan behovet av struktur och hur saknaden av struktur verkar påverka ungdomarnas förmåga att lära sig ett prosocialt beteende, samt möjligheterna att delta i strukturerade fritidsaktiviteter. Slutsatserna är att det behövs ytterligare forskning på området men att det verkar finnas tendenser som pekar på att fysisk social interaktion medför en bättre psykisk hälsa än digital social interaktion.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-201982 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Viklund, Elias, Niklasson Burlin, Jonathan |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0166 seconds