In comparison with other Muslim Arabic countries, Tunisia have attained a unique and successful progress when it comes to women’s rights and gender equality. According to researchers, the progress of women’s rights in Tunisia is due to a policy of top down State feminism that the country has adapted since the independence from the French colonialism 1956. Researchers have mainly focused on investigating the diverse factors that contributed to this progress and on tracing the causal mechanism behind the unique women’s legal rights in Tunisia. Nevertheless, there are few studies that carefully examined gender norms in Tunisian society and its relation to the adopted top down State feminism. The goal of this thesis is to analyse how gender norm are described in Tunisians legal texts and compare it to how young educated citizens in Tunisia relate to gender norms, as well to see if there are any eventual potential progress regarding gender equality in the future in Tunisia. This thesis is based on text analysis of law texts and qualitative group interviews. This thesis has no high explanatory ambitions, but it seeks to illustrate the various potential explanations for the differences and similarities between how gender norms are constructed in law texts and among young educated citizens in Tunisia. Also, this thesis seeks to obtain an idea about how these differences and similarities can be understood. This was done with the help of the data collected from the group interviews and also using theories about State feminism and the relation between the state and gender norms. The analysis of law texts shows that the Tunisian state draws a rigorous line between the public and the private sphere. The Tunisian state expresses a progressive view regarding gender norms on the public sphere but a conservative one when it comes to the private sphere. The interviewees’ views regarding gender norms in the public and the private sphere can be divided into two main categories depending on how they argument for their point of view: “Progressive” and “Conservative”. Thus, differences and similarities between how gender norms are expressed in law texts and by the participants in this study and how those can be understood, depends on which ideologies and mindsets the participants have concerning gender norms. Thus, the cultural and religious heritage as well as the social current circumstances can be assumed to be one of the most crucial factors that affects the progress of gender norms and equality in the public sphere likewise the private sphere in the case of Tunisia. / Jämfört med andra arabiska muslimska länder har Tunisien genomgått en märkbar och annorlunda utveckling vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter. Enligt forskning på området berodde detta huvudsakligen på en top down State feminism policy som landet har anammat sedan självständigheten från den franska kolonialismen 1956. Forskare har mest fokuserat på att undersöka de olika faktorer som ledde till denna framgång och den kausala mekanismen bakom kvinnors unika juridiska rättigheter i Tunisien. Det är dock få forskare som har ägnat sig åt att studera genusnormer i det tunisiska samhället och dess relation till denna top-down State Feminism. Syftet med denna uppsats är att analysera hur lagtexter I Tunisien skildrar genusnormer och jämföra det med hur unga utbildade tunisier förhåller sig till genusnormer samt att se om det verkar finnas en potential för en framtida förändring vad gäller jämställdhet i Tunisien. Denna uppsats är baserad på textanalys av lagtexter samt kvalitativa gruppintervjuer med unga universitetsutbildade i Tunisien. Uppsatsen har inga höga förklarande ambitioner men ämnar snarare att, med hjälp av intervjumaterialet samt teorier kring State feminism och relationen mellan staten och genusnormer, kasta ljus på de potentiella förklaringarna till hur eventuella skillnader och likheter mellan lagtexters och ungas syn på genusnormer kan förstås. Analysen av lagtexter visar att staten i Tunisien drar en strikt linje mellan den offentliga och privata sfären. Staten uttrycker en progressiv syn på genusnormer i den offentliga sfären men en konservativ syn i den privata. Hur deltagare i denna studie ser på genusnormer i den offentliga och den privata sfären kan egentligen delas i två kategorier beroende på hur de argumenterade för sina synpunkter: ”Progressiva” och ”Konservativa”. Således beror vilka eventuella skillnader och likheter som finns mellan gennusnormer som uttrycks i lagtexter och bland unga i denna studie samt de potentiella förklaringarna till dessa skillnader och likheter, på vilket tankesättet deltagarna tillhör. Det kulturella och religiösa arvet samt samhällets omständigheter och behov kan antas dock vara bland de mest betydelsefulla faktorerna för genusnormers utveckling och jämställdhet både inom lagen och i samhället i just fallet Tunisien.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-414602 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Skhiri, Yasmine Naila |
| Publisher | Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds