Denna uppsats har som syfte att undersöka moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser utifrån kvalitativa intervjuer som erbjuder narrativa perspektiv från tio svenska mammor. Detta görs inom den teoretiska ramen av symbolisk interaktionism, och mer specifikt genom George Herbert Meads teori om Jagets konstruktion. Moderskapet förklaras som socialt konstruerat, med grund i tidigare forskning, och moderskapets koppling till identitet analyseras i uppsatsens resultat. Då tidigare forskning innehåller bristfällig representation från skandinaviska länder bidrar uppsatsen även med ett nytt perspektiv till den forskning som redan finns kring identitet och moderskapets sociala konstruktion. Resultatet i uppsatsen presenteras i fyra teman, vilka sammanfattar de delar som moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser kan förstås utifrån. Det som huvudsakligen framkommer i resultatet är att kvinnor som går in i ett moderskap upplever att det är en anpassning, och ibland även en utmaning, att kombinera den nya identiteten som mamma med sina övriga identiteter. Genom moderskapets sociala konstruktion, vilken är sammankopplad med internaliserade samhälleliga förväntningar och extern påverkan, kan mödrarnas upplevelser av identitet påverkas. Avslutningsvis kan moderskapets identitetstillblivelser bidra till både positiva och negativa upplevelser hos mödrarna beroende av den egna inställningen, omgivningens bemötande samt hur eventuella utmaningar hanteras.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-503987 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nordquist, Hanna, Söderberg, Linnéa |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds