Many studies show that language learners see the benefits of using their first language in order to learn second or subsequent languages, while they also see some disadvantages. This reflects dominant ideas in language learning about the importance of keeping languages separate. The present study examines translanguaging, a strategy in which learners are encouraged to use their entire linguistic repertoires during language learning. To this aim, data are examined from Swedish learners (n= 168) in grades 7-9 to investigate their attitudes and perceptions towards translanguaging in the EFL classroom, and to shed light on the roles of age and proficiency in constraining them. The data was collected by means of a questionnaire and a proficiency test in order to measure the participants’ proficiency in English. Unlike the mixed views reported in previous studies, the learners investigated here had a positive view of translanguaging and perceived it as beneficial to their learning. Furthermore, the findings suggest that learners often used Swedish for specific functions, especially explaining grammar and vocabulary, clarifying tasks and instructions, comparing the languages and asking questions. This was even more so for low proficiency learners, who used translanguaging more for both practical and social purposes. On the other hand, higher proficiency learners used less Swedish and viewed translanguaging as less helpful. These learners also reported that their teachers used more Swedish in the classroom compared with their less proficient peers. It was also found that learners showed a greater tendency to use translanguaging with increasing age, although this might have been due to differences between teachers and their individual practices. / Många studier visar att elever ser fördelarna med att använda sitt förstaspråk för att lära sig andra eller efterföljande språk, medan de också ser några nackdelar. Detta återspeglar dominerande idéer i språkinlärningen om vikten av att hålla språken åtskilda. I den här studien undersöks transspråkande (translanguaging), en strategi där eleven uppmuntras att använda hela sin språkliga repertoar under språkinlärningen. För detta ändamål undersöks data från svenska elever (n = 168) i årskurs 7-9 för att undersöka deras attityder och uppfattningar kring transspråkande i det EFL-klassrummet och för att belysa hur faktorerna ålder och färdighet påverkar dem. Uppgifterna samlades in med hjälp av en enkät och ett färdighetstest för att mäta deltagarnas färdigheter på engelska. Till skillnad från de blandade åsikter som rapporterats i tidigare studier hade de studenter som undersöktes i denna studien en positiv syn på transspråkande och uppfattade det som fördelaktigt för deras lärande. Dessutom tyder resultaten på att eleverna ofta använde svenska för specifika funktioner; särskilt att förklara grammatik och nya ord, klargöra uppgifter och instruktioner, jämföra språk och ställa frågor. Detta var ännu mer för elever med låg färdighet, som använde transspråkande mer för både praktiska och sociala ändamål. Å andra sidan använde elever med högre kompetens mindre svenska och betraktade transspråkande som mindre användbart. Dessa elever rapporterade också att deras lärare använde mer svenska i klassrummet jämfört med sina kamrater med lägre färdighet. Studien pekar också på att eleverna visade en större tendens att använda transspråkande med ökande ålder, även om detta kan ha berott på skillnader mellan lärare och deras individuella metoder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-193906 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Harris, Krystal |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0106 seconds