Translanguaging (Transspråkande) har det senaste åren blivit väldigt omtalat och ses som ett effektivt verktyg i engelska undervisning i ett flerspråkigt klassrum. Translanguaging innebär att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur engelsklärare ställer sig till användning av translanguaging i flerspråkiga klassrum i åk 4–6. Studiens ansats är kvalitativ och valet av metod föll på semistrukturerade intervjuer. De medverkande sex lärarna i studien undervisade i engelska i årskurserna 4–6. Resultatet kan presenteras på detta vis: (1) Lärarnas inställning till translanguaging är positivt. (2) De ser på translanguaging som en möjlighet, då det förbättrar skolresultat och identitet. (3) Lärarna är medvetna om vad translanguaging innebär. (4) Erfarenheten av att använda translanguaging i ett flerspråkigt engelskt klassrum är litet och begreppet är mindre talad i skolan. (5) Det råder en osäkerhet kring implementeringen av translanguaging, det saknas även relevanta läromedel.(6) Uppmuntran till att använda translanguaging i engelska undervisningen från skolan saknas (7) Eleverna kan ha negativ syn på deras flerspråkighet pga. konflikter i världen. (8) Samarbetet lärare emellan saknas. / Translanguaging has grown in popularity in recent years as a useful tool for teaching English in a multilingual classroom. Translanguaging means allowing multilingual learners to use all of their languages as a learning resource. The purpose of this research is to add to understanding of English teachers' attitudes toward the use of translanguaging in multilingual classrooms in grades 4-6. The study takes a qualitative approach, and semi-structured interviews were conducted to aid in the development of methodology for this study. The six teachers who took part in the study taught English in grades 4-6. The findings are presented as following: (1) Teachers have positive attitudes toward translanguaging. (2) Teachers see translanguaging as an opportunity because it improves school performance and identity. (3) Teachers understand what translanguaging entails (4) There is little experience with translanguaging, and the concept is rarely discussed in schools. (5) There is considerable uncertainty about implementation, as well as a scarcity of teaching materials. (6) There is lack of encouragement from schools in translanguaging. (7) Due to global conflicts, students may have a negative perception of their multilingualism. (8) A failure to collaborate with other teachers.

Many studies show that language learners see the benefits of using their first language in order to learn second or subsequent languages, while they also see some disadvantages. This reflects dominant ideas in language learning about the importance of keeping languages separate. The present study examines translanguaging, a strategy in which learners are encouraged to use their entire linguistic repertoires during language learning. To this aim, data are examined from Swedish learners (n= 168) in grades 7-9 to investigate their attitudes and perceptions towards translanguaging in the EFL classroom, and to shed light on the roles of age and proficiency in constraining them. The data was collected by means of a questionnaire and a proficiency test in order to measure the participants’ proficiency in English. Unlike the mixed views reported in previous studies, the learners investigated here had a positive view of translanguaging and perceived it as beneficial to their learning. Furthermore, the findings suggest that learners often used Swedish for specific functions, especially explaining grammar and vocabulary, clarifying tasks and instructions, comparing the languages and asking questions. This was even more so for low proficiency learners, who used translanguaging more for both practical and social purposes. On the other hand, higher proficiency learners used less Swedish and viewed translanguaging as less helpful. These learners also reported that their teachers used more Swedish in the classroom compared with their less proficient peers. It was also found that learners showed a greater tendency to use translanguaging with increasing age, although this might have been due to differences between teachers and their individual practices. / Många studier visar att elever ser fördelarna med att använda sitt förstaspråk för att lära sig andra eller efterföljande språk, medan de också ser några nackdelar. Detta återspeglar dominerande idéer i språkinlärningen om vikten av att hålla språken åtskilda. I den här studien undersöks transspråkande (translanguaging), en strategi där eleven uppmuntras att använda hela sin språkliga repertoar under språkinlärningen. För detta ändamål undersöks data från svenska elever (n = 168) i årskurs 7-9 för att undersöka deras attityder och uppfattningar kring transspråkande i det EFL-klassrummet och för att belysa hur faktorerna ålder och färdighet påverkar dem. Uppgifterna samlades in med hjälp av en enkät och ett färdighetstest för att mäta deltagarnas färdigheter på engelska. Till skillnad från de blandade åsikter som rapporterats i tidigare studier hade de studenter som undersöktes i denna studien en positiv syn på transspråkande och uppfattade det som fördelaktigt för deras lärande. Dessutom tyder resultaten på att eleverna ofta använde svenska för specifika funktioner; särskilt att förklara grammatik och nya ord, klargöra uppgifter och instruktioner, jämföra språk och ställa frågor. Detta var ännu mer för elever med låg färdighet, som använde transspråkande mer för både praktiska och sociala ändamål. Å andra sidan använde elever med högre kompetens mindre svenska och betraktade transspråkande som mindre användbart. Dessa elever rapporterade också att deras lärare använde mer svenska i klassrummet jämfört med sina kamrater med lägre färdighet. Studien pekar också på att eleverna visade en större tendens att använda transspråkande med ökande ålder, även om detta kan ha berott på skillnader mellan lärare och deras individuella metoder.