Föreliggande arbete tar sin utgångspunkt i en observation av hur United States Marine Corps (USMC) använde pansarvärnsrobotförband förvånansvärt aggressivt under Gulfkriget 1991. Med syftet att studera denna taktik och att därigenom skapa en ökad förståelse för pansarvärnsrobotförbandens taktiska möjligheter/begränsningar skapas en problemformulering som undersöker vilken relevans USMC:s taktik med pansarvärnsrobotförband i Operation DESERT STORM har för svenska armén idag? För att kunna besvara denna övergripande fråga bryts den ned till tre forskningsfrågor som beskriver vilken taktik som karaktäriserade USMC:s pansarvärnsrobotförband, därefter förklarar motiven för denna taktik och slutligen värderar vilka lärdomar som svenska armén kan dra från detta 2012. Resultatet visar att marinkårens taktik i huvudsak har låg relevans på grund av de unika förutsättningar avseende terräng, siktförhållanden och teknikasymmetri som förelåg i Persiska viken 1991. Terrängen var nästan helt platt vilket gav god effekt för pansarvärnsrobotarnas övertag i skjutavstånd gentemot irakiska stridsvagnar. Oljerök och dimma gjorde att deras termiska sikten kunde verka där inga irakiska motsvarigheter fanns. Konceptet Combined Anti Armor Team bedöms värt att beakta för armén inom ramen för kombinerade vapen och slutförande av Insatsorganisation 2014.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-2530 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Vrenngård, Thomas |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds