Undersökningen hade till syfte att undersöka och belysa häktade personers upplevelser av isoleringen som häktad. Syftet var även att belysa häktades isolering utifrån häktespersonals perspektiv. Detta för att få en fördjupad förståelse för isoleringen som socialt fenomen. Då jag hade intresse av intervjupersonernas erfarenheter i form av ett utförligt berättande valdes kvalitativ metod i form av intervjuer med narrativ karaktär. I bearbetningen av empiri valdes kodning utifrån en hermeneutisk tradition. Jag arbetade i flera omgångar med empirin där kodning och analys var inspirerad av hermeneutiken. Detta gjordes för att korta ned text och finna intressanta och viktiga ord samt meningar som hermeneutiken sedan hjälper till att förklara. Teoretiska begrepp utgår berör bland annat skam/makt samt kriminell livsstil. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och därmed isolerade samt personalens bemötandes innebörd. Resultatet påvisade att häktade upplever tillvaron som frustrerande samt känslor så som ångest, maktlöshet och ovisshet genomsyrar vardagen. Detta på grund av begränsningar av frihet och självbestämmanderätten. Studien påvisar att intervjupersoner upplever häktestiden som jobbigast i början av vistelsen. De häktade verkar till synes komma in i rutiner samt finner egna strategier för att anpassa sig till situationen som inlåst. Känslor upplevs bli kraftigare i samband med inlåsningen och de häktade kan inte riktigt sätta fingret på varför det är på detta viset. Häktespersonalen försöker interagera med häktade genom simpla fraser i korridoren, stöttande samtal med upprörda individer samt störningsmoment för att även försöka finna de tysta. Även om den häktade ej är mottaglig samt ej vill ha kontakt med personal, genomför häktespersonalen ändock en insats som passar just den individen. / The study was intended to examine and elucidate detainees' experiences of isolation that detained. The aim was also to elucidate arrested insulation outside prison personnel perspective. This is to get a deeper understanding of the insulation as a social phenomenon. As I was interested in interviewees' experiences in the form of a detailed narrative a qualitative method was chosen in the form of interviews with the narrative character. In the processing of empiricism was coding chosen in combination with the hermeneutic tradition. I was working in several installments with empirical data where coding and analysis was inspired by hermeneutics. This was done to shorten the text and to find interesting and important words and sentences that hermeneutics then helps to explain.Theoretical concepts regards shame/power and also a criminal lifestyleamong other thing. Results are based on themes related to the arrested existence as locked up and thus isolated and the meaning of prisonguards treatment towards arrested. The study indicates that respondents perceive detention time hardest at the beginning of the stay. The detainees appear to seemingly get into routines and find strategies to adapt to the situation as locked up. Emotions are perceived to be more strongly associated with the lock-in and the detainees can not quite put their finger on why it is this way. Custody staff are trying to interact with detainees through simple phrases in the hallway, supportive conversations with affected individuals and distraction to even try to find the quiet. Even if the arrestee is not responsive and not want to have contact with staff, conducts detention staff still an effort that suits the individual.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-33004 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Andersson, Catherine |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds