I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören. Mangelstugan interiör visar också prov på hur måleri och tapeter verkade sida vid sida. Ur deras estetiska uttryck samt rumsplacering tolkas statusskillnader mellan de båda samt att mangelstugan bör ha varit en representativ byggnad. Stilinfluenser belyses också. Bland annat lyfter uppsatsen fram en fransk tapet som högst sannolikt varit förlaga till mellankammarens måleri i mangelstugan. Här säkerställs att allmogemålarna använde sig av förlagor, men att slutresultatet var unikt och personligt. Mangelstugans interiör visar prov på hur en sådan interiör kunde se ut på början av 1800-talet i en gård i ljusdal och ett möjligt scenario rörande upphovsmännen, där Ljusdalsmålarna Arve och HindriksOlle lyfts fram som potentiella upphovsmän, bidrar till att knyta fler värden till interiören vilket förhoppningsvis leder till ökade möjligheter att bevaras. I uppsatsen klargörs att gården bör ha flyttats till dagens gårdsläge troligen mellan 1802-1806 samt att mangelstugan uppförts efter flytten och av dateringarna att döma år 1806. Olof Jonsson brukade hemmanet när mangelstugan byggdes och inreddes. Hans bouppteckning visar att gården bör ha varit välställd. Utifrån detta diskuteras hur mangelstugan fyllde många funktioner. Representativitet, manifestation, exkluderande och inkluderande samt estetiska kvalitéer är exempel på sådana. / The focus of this essay is a building belonging to a farmhouse in Ljusdal, Hälsingland, called Utigården. The building has wallpaper and mural paintings preserved from the beginning of the 19th century. The aim of this essay is to investigate when, how and why the interior was made as well as by whom. This serves to put a more individual perspective on one certain interior instead of using more general explanations. This knowledge will lead to more knowledge and values being ascribed to this interior and hopefully an increased will to preserve it in the future. It gives us an example of how an interior from this time might look like, how traditional paintings are mixed with modern motives and wallpapers and how all of this together is symbolic and guides us through the rooms. Their aesthetic qualities shows that it was most probably a representative building. Different theories about influnces and inspiration are also illustrated. The mapping of certain social and economical factors serves to show the circumstances for when the interior was made as well as why. Probably the farm was moved between 1802-1806 and this might explain the new building. Different theories of why it was important to invest in these representative building and what different values they might have fulfilled are also discussed in this essay. Representatation, including and excluding factors and aesthetic values are some of them. Two potential painters are discussed as having painted the interior. They are called Arve and HindriksOlle. A possible scenario is created around their connections to Utigården.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hgo-455 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Cavallin, Isabell |
| Publisher | Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds