Världen över begår cirka 800,000 personer suicid per år, vilket motsvarar ett suicid var fyrtionde sekund. Den vanligaste underliggande orsaken vid suicid är depression. Stödjande nätverk samt omsorg om sina närstående kan vara exempel på skyddande faktorer. Hälso- och sjukvårdspersonal ansågs ha en roll i omvårdnaden av patienter med suicidrisk. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: rädsla för felbedömningar, kunskap och kompetens samt vårdrelation. Vidare framkom subkategorierna: förmåga att tolka suicidalt beteende, magkänsla, farhågor, hälso- och sjukvårdspersonalens tvivel på sin kompetens, utbildning, förutsättningar och utmaningar, hopp och hopplöshet samt autonomi. Relationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal kunde väcka känslor som sorg, ångest och ilska samtidigt som relationen beskrevs som avgörande i omvårdnaden. Att använda sig av magkänsla som hälso- och sjukvårdspersonal kunde förekomma i samband med bedömningen av patienter med suicidrisk. Vidare framkom svårigheter att stödja patientens autonomi. Hopplöshet hos patienter med suicidrisk var också framträdande i studiens resultat. Huvudsakliga fynd i denna studie indikerade att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde en rädsla för att göra felbedömningar som kunde leda till att patienten suiciderar. Specifik utbildning relaterat till att vårda patienter med suicidrisk efterfrågades.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3227 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Jalileh Vand, Sahar, Roozban, Melissa |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds