Under de senaste åren har intresset för miljö ökat och den har fått allt större utrymme i media. En del av uppståndelsen grundar sig i USA’s f.d. vicepresident Al Gore´s engagemang i klimatfrågan, vilket medfört att både privatpersoner och företag har fått upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad känt att de måste aktivt jobba för miljön främst för att de känner en press från sina intressenter. Som ett led i deras arbete för en bättre miljö och en hållbar utveckling har företagen under de senare åren börjat upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan samt arbetet med att förbättra dessa delar. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är idag frivilligt. Vissa av företagen låter även deras redovisning bli externt granskad, och då kopplas ofta revisionsbyråerna in eftersom de har kompetensen att utföra oberoende bestyrkanden av information. P.g.a. att vi författare var intresserade av deras roll i granskningen koncentrerade vi oss på de riktlinjer och rekommendationer som de använder sig av vid en granskning. Vårt intresse kring detta ledde fram till vår problemformulering som lyder: ”Hur upplever revisionsbyråer granskningen av hållbarhetsredovisningar och är de riktlinjer och rekommendationer som de kommer i kontakt med tillräckliga för att ge en rättvis och tillförlitlig bild?” Vårt huvudsyfte är således att söka förståelse kring revisionsbyråernas syn på dels de rekommendationer som de arbetar enligt, och även de riktlinjer som företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning efter. Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvalitativ forskningsmetod då vi vill tolka och förstå hur varje respondent upplever de problem som finns kring de riktlinjer och rekommendationer som finns. Detta har bidragit till att vi valt det hermeneutiska synsättet, eftersom vi strävar efter att få en ökad förståelse. I vår studie har vi valt det induktiva synsättet, där vår koncentration ligger i empirin för att sedan koppla detta i viss mån till de teorier vi valt. Den teoretiska referensramen består främst av den institutionella teorin, där rekommendationerna och riktlinjerna ryms, men även legitimitetsteorin presenteras. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer där vi intervjuade de fyra största revisionsbyråerna i Sverige; KPMG, ÖhrlingsPWC, Ernst & Young och Deloitte. Samtliga respondenter var experter inom området hållbarhetsredovisningar, där några var väldigt framstående. De slutsatser vi kommit fram till i uppsatsen är att det finns vissa problem med de verktyg som revisionsbyråerna använder sig av. De rekommendationer som revisorerna använder sig av som ges ut av FAR upplevs fullt tillräckliga, medan de riktlinjer som företag upprättar sin hållbarhetsredovisning efter och ges ut av GRI inte ses som fullständiga. Den största kritiken som framkom var att miljön var åsidosatt jämfört med de sociala aspekterna i en hållbarhetsredovisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-1772 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Gunnarsson, Kristoffer, Karlsson, Per Anders |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds