Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka läsvanor och attityder utifrån ett genusperspektiv. Detta genom undersökning av högläsningvanor hos vårdnadshavare till barn i två utvalda F-3 klasser. Studien syftar även till att undersöka könsskillnader inom läsning och attityder i klassrummet utifrån lärarens uppfattning. Hur ser de lärarna som ingår i studien på elevernas attityder kring läsning ur ett genusperspektiv?Hur svarar vårdnadshavare om vanor kring högläsning och egen läsning?Finns det en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor? Metod Vi genomförde en kvalitativ studie med hjälp av personliga intervjuer i kombination med en kvantitativ insamlingsmetod i form av anonyma enkäter. Enkäterna skickades endast ut till en liten skara respondenter, färre än 100 personer, detta bidrog till att undersökningen blev kvalitativ med hjälp av en kvantitativ insamlingsmetod. Populationen vi undersökte var två stycken F-3 klasser, där vårdnadshavare blev respondenter för enkäterna och klasslärare respondenter för intervjuerna, inga elever deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån en tematisk analysmetod för intervjuer och kvantitativ dataanalys för enkäter. Detta genom ett genusperspektiv med bakgrund i det sociokulturella perspektivet. Resultat I resultatet av denna studie framgår det att det finns könsskillnader när det gäller attityder kring läsning och egen läsning bland eleverna i dessa två klasser. Vi kom fram till, genom närmare studier av intervjuerna att detta grundade sig i fyra olika underkategorier: läsning, intresse. tålamod samt normer. Vi kom fram till att pojkar i dessa två klasser har generellt sätt en sämre attityd till läsning och läser mindre än vad flickorna i dessa två klasser gör. Detta eftersom pojkarna inte läser lika mycket på egen hand som flickorna. Att intresset styr eleverna, om de inte finner böcker intressanta försvinner intresset för att läsa. Här visade det sig en skillnad mellan pojkar och flickor. Där flickor hade lättare att finna böcker som matchade deras intressen än vad pojkarna hade. Att pojkarna har sämre tålamod när det kommer till läsning då det finns en invand strävan efter snabb respons, vilket läsningen inte ger om inte övning och tid läggs åt läsningen. Samt att olika könsnormer påverkar eleverna i studiens klasser. Studien resulterade även i att vi kunde se en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor bland vårdnadshavare men att detta är olika beroende om man syftar till högläsning för sitt barn eller egen skönlitterär läsning. Korrelationen finns mellan kvinnor och högläsning samt korrelationen mellan egen skönlitterär läsning och män. Slutsats Slutsatsen vi dra av denna studie med utgångspunkt från lärarna i denna studies uppfattningar är att egen läsning, intressen och tålamod är tre orsaker till att pojkarna i dessa klasser läser mindre och har en sämre attityd till läsning än flickorna. Det framgår även att det rådande normsystemet har en övergripande påverkan och betydelse för elevernas uppfattning av läsning. Vi kan även dra slutsatser av att kvinnor bland vårdnadshavarna i dessa klasser är representerade när det kommer till högläsning för sina barn och män bland vårdnadshavarna är representerade när det kommer till egen skönlitterär läsning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-443111 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bergfors, Vendela, Pihlblad, Sofia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0021 seconds