Return to search

Handdockan som samtalspartner i förskolan

Min preciserade fråga blev följande: Hur kan jag som pedagog med hjälp av en handdocka skapa samtal med barnen? För att få svar på den frågan tog jag kontakt med en förskola där ett urval gjordes: Sara 5år, Lisa 6år, Erik 5år, Thomas 4år och Jonas 5år. Dessa fem barn kommer att deltaga i mina sju möten som är fördelade på två veckor som varar runt tio minuter där något står i fokus. Mötena kom-mer att videofilmas där jag efteråt skriver ner exakt vad som sägs på video-bandet. Resultatet har jag valt att strukturera upp i följande tre rubriker: 1. Så här tänkte jag där jag beskriver min planering om hur jag tänkt mig upplägget inför mötet. 2. Så här upplevde jag mötet där jag tar upp efteråt-känslan som jag får efter jag haft ett möte med barnen. 3. Analys av video-film där resultatet visas vad jag kom fram till utifrån videofilmen. Min undersökning visade på att varken det ledda samtalet (pedagogen pratar om ett bestämt ämne där målet är att alla barnen ska få ordet) eller direkta frågor till barnen ledde till det efterstävade samtalet utan istället ska man sträva efter det äkta samtalet (pedagogen har inte planerat att prata om ett bestämt ämne eller tänker på turordningen t. ex. om ett barn pratat för länge får ett annat barn ordet. Det äkta samtalet varar inte särskilt länge för antingen bryts det upp i flera dialoger som hålls igång samtidigt eller så vill pedagogen efter ett tag leda samtalet). Detta skedde ett antal gånger i mina möten.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-33978
Date January 2001
CreatorsAndersson, Kerstin
PublisherMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds