Return to search

Hälsorelaterad livskvalitet bland ungdomar i Västerås : En kvantitativ undersökning baserad på Liv och Hälsa Ung 2014

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige blir allt bättre men trots detta ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. En individs hälsa i ungdomsåren påverkar hälsan resten av livet och detta är en av anledningarna att folkhälsoinsatser är prioriterade till barn och ungdomar. En individs livskvalitet förändras beroende på olika faktorer runtomkring. För att undersöka ungdomars livskvalitet krävs det att mätinstrumenten som används är validerade till målgruppen. Syfte: Studien syftar dels till att psykometriskt utvärdera och anpassa mätinstrumentet Minneapolis-Manchester Quality of Life Instrument – Adolescent Form (MMQL) till en svensk ungdomspopulation, dels till att beskriva livskvaliteten bland unga och analysera ojämlikheter utifrån klassiska bakgrundsfaktorer. Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign användes i studien. Datamaterial från Liv och Hälsa Ung 2014 användes och avgränsades till årskurs 9 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet i Västerås. Resultat: Faktoranalysen resulterade i en modell av mätinstrumentet MMQL bestående av sju faktorer innehållande 33 frågor. Den interna reliabiliteten av instrumentet undersöktes genom Cronbach’s Alpha vilket visade goda resultat. Ungdomarnas hälsorelaterade livskvalitet är generellt sett god och i nivå med vad andra internationella studier visat. Dock finns det betydande skillnader mellan grupper; tjejer har sämre livskvalitet än killar, de äldre ungdomarna sämre än de yngre och de med låg familjeekonomi har sämre livskvalitet än de med hög familjeekonomi. Slutsats: Den anpassade versionen av MMQL visade goda psykometriska egenskaper i en svensk ungdomskontext. Ungdomarnas livskvalitet är god och i nivå med andra internationella studier men fördelningen av livskvalitet är inte jämlik. / Background: Public health in Sweden is getting better, however, there are increasing differences in health between different groups of society. An individual’s health during adolescence continuously affects the health for life and is one reason why public health interventions are prioritized among children and adolescents. An individual’s quality of life change depending on various factors, which contributes to a better or worse quality of life. To examine young people’s quality of life it requires that the instrument that is being used is validated to the targets group. Aim: The study aims to both evaluate the psychometric properties and adapt the Minneapolis-Manchester Quality of Life Instrument – Adolescent Form (MMQL) instrument to a Swedish youth population, as well as to describe the quality of life amongst young people and analyzes inequalities based on classical background factors. Method: A quantitative approach to the cross-sectional design was used in the study. Data and material from Liv och Hälsa Ung 2014 was used but restricted to the 9th grade in elementary school and grade 2 in upper secondary schools in Västerås. Results: The factor analysis resulted in a 7-factor model of the measure instrument MMQL containing 33 questions. The internal reliability of the instrument was assessed by Cronbach’s Alpha, which showed good results. In regards to the distribution of health-related quality of life statistically significant differences were found between genders as well as between age groups. Conclusion: The customized version of MMQL showed good psychometric properties in the context of Swedish youth. Young people’s quality of life in Västerås is good and on par with other international studies, however, the distribution of quality of life is not equal.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-32374
Date January 2016
CreatorsPaulsson, Linnea
PublisherMälardalens högskola, Hälsa och välfärd
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds