Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar egenvårdsprocessen och personer som lever med hjärtsvikt upplever hinder och svårigheter i att utföra egenvård. Egenvård består främst av medicinering och livsstilsförändringar och om god egenvård upprätthålls kan personer med hjärtsvikt leva ett bra liv trots sjukdom. Egenvårdsförmåga mäts med två mätinstrument, European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS) och Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer samt deras effekt på egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikten gjordes utifrån 15 kvantitativa studier. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och Medline. I samtliga artiklar är egenvårdsförmågan mätt med olika versioner av EHFScBS och SCHFI. Artiklar analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: 44 identifierade faktorer framkom varav 38 faktorer var signifikanta för egenvårdsförmåga. Mest förekommande signifikanta faktorer var ålder, multisjuklighet, sjukdomsduration, NYHA-klassificering, ejektionsfraktion, sjukhusinläggningar, vårdgivare, depressiva symtom och kön. Slutsats: Faktorer med betydelse för egenvård var kognition, multisjuklighet och socialt stöd. Dessa har en relation till varandra och visar på en komplex situation. Identifierade faktorer kan ge ökad förståelse för vad som påverkar egenvårdförmågan och på så sätt vara ett underlag för vårdpersonal så att omvårdnaden personcentreras. / Background: There are many factors affecting the self-care process and people living with heart failure experience obstacles and difficulties to perform self-care. Self-care mainly consists of medication and lifestyle changes and people who maintain good self-care can live a good life despite the disease. Self-care ability can be measured using two instruments, European Heart Failure Self-care Behavior Scale (EHFScBS) and Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Aim: To identify and describe factors and their effects on self-care ability in people with heart failure. Method: This literature review is based on quantitative studies. 15 articles were found in the databases CINAHL and Medline. In all articles self-care ability was measured with different versions of EHFScBS and SCHFI. Articles were analyzed using Fribergs three-step model. Results: 44 factors were identified and 38 factors were significant in self-care ability. Most common significant factors were age, comorbidity, disease duration, NYHA-classification, ejection fraction, hospitalization, caregiver, depressive symptoms and gender. Conclusion: Factors affecting self-care was cognition, comorbidity and social support. They have a relationship to each other that shows complexity. Identified factors may increase understanding of what affects self-care and can be used to support health professionals in person centered care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-34684 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hildebrand, Felicia, Veciunca, Sandra, Fransson, Emilia |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds