<p>Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?</p><p>Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.</p><p>Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”.</p><p>För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-363 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Iljazovic, Adnana |
| Publisher | University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds